Förbered

För att ni ska ha en stadig grund att stå på behövs en gemensam förståelse för vad centrala begrepp i arbetet mot rasism innebär och vad det är ni vill åstadkomma. Det kan göras med utgångspunkt i vedertagna definitioner av begreppen eller med inspiration från målformuleringar inom olika politikområden, och genom att knyta definitionerna till kärnverksamheten.

Ni behöver också var medvetna om vilka normer i samhället som kan påverka er verksamhet. Involvera företrädare för minoritetsgrupper från det civila samhället i arbetet med att få syn på normer och hur de påverkar verksamheten och era målgrupper.

Här kan ni fylla på med kunskap om centrala begrepp i arbetet mot rasism.

• Vilka begrepp används i verksamheten för att prata om rasism?  
• Finns det en gemensam förståelse för innebörden av dessa begrepp och hur de hänger ihop, eller görs det olika tolkningar inom verksamheten? 
• På vilket sätt är de begrepp ni använder i verksamheten ett stöd i hur arbetet mot rasism ska bedrivas? 
• Vilka centrala begrepp saknar ni en gemensam förståelse för?  
• Vad vet ni om hur olika former av rasism, till exempel afrofobi, antisemitism, antiziganism, islamofobi och rasism mot samer, tar sig uttryck kopplat till er verksamhet eller ert samhällsområde? 
• På vilket sätt kan ni inom er verksamhet skapa en gemensam förståelse för centrala begrepp om rasism?  
• Vilka normer är synliga i er verksamhet? Vilka är svåra att se?  
• Hur påverkar normerna er verksamhet? På vilket sätt får de betydelse för era målgrupper?   
• I vilka forum kan ni utveckla en kontinuerlig dialog om normer, rasism och ojämlikhet? 
• På vilket sätt kan ni involvera företrädare för minoritetsgrupper i det civila samhället i att synliggöra normer och skapa en gemensam förståelse för centrala begrepp i arbetet mot rasism? 

En förutsättning för ett framgångsrikt förbättrings- och förändringsarbete är att arbetet är väl förankrat i ledning och styrning och kan genomföras i kärnverksamheten.

Ledningen har det övergripande ansvaret och behöver visa ett aktivt ledarskap genom att ange riktningen, sätta ramar för arbetet i form av mätbara mål, tydliggöra ansvarsfördelning och resurstilldelning, följa utvecklingen och efterfråga resultat.

Skapa förutsättningar för att arbetet ska ge resultat och effekt genom att

• det finns en utpekad chef i högsta ledningen som bär, bevakar och visar ägandeskap för frågorna
• arbetet formuleras i form av ett uppdrag från ledningen 
• chefer i berörda delar av verksamheten tar ansvar för, är drivande och deltar aktivt i att skapa förutsättningar för arbetet 
• arbetet ligger i linje med verksamhetens uppdrag och kan genomföras i kärnverksamheten
• det finns en funktion som samordnar och stödjer arbetet, med tydligt mandat och resurser kopplat till verksamhetsfrågor 
• kommunikationen internt är tydlig och skapar förståelse för nyttan med arbetet och ledningens förväntningar på medarbetare och chefer i olika delar av verksamheten. Detta för att i sin tur bidra till motivation att prioritera och lägga resurser på arbetet 
• hela organisationen involveras i arbetet och tar ägarskap för förändringen genom att skapa en kultur som frigör engagemang och kreativitet i verksamheten, och möjliggör ett gemensamt ägarskap för förändringen 
• verksamheten synliggör och påtalar behov av konkreta förbättringar och förändringar, i årsredovisningar och budgetunderlag 

• Varför ska organisationen arbeta mot rasism?
• På vilket sätt visar högsta ledningen ägandeskap för arbetet mot rasism? 
• Vem med ledningsfunktion bär och bevakar arbetet i högsta ledningen? 
• Hur skapas tydlighet vad gäller innebörd och ansvar för arbetet mot rasism, i olika delar av organisationen? 
• På vilket sätt kan ledningen bidra till att chefer och medarbetare utvecklar en motivation och förmåga att arbeta systematiskt mot rasism? 
• I vilken mån bedrivs arbete mot rasism som en integrerad del av kärnverksamheten? 
• Vad krävs för att i högre grad integrera arbete mot rasism i kärnverksamheten och ordinarie processer? 
• Finns det en funktion som stödjer och samordnar arbetet? I så fall, vilken? Har funktionen tydligt mandat och tillräckliga resurser? 
• Vad kan ni i er del av verksamheten göra för att bidra till ett aktivt ledarskap, en ändamålsenlig organisering och samordning av arbetet?  
• Vilka steg behöver er verksamhet ta för att förankra arbetet mot rasism i ledning, styrning och organisation, på kort och på lång sikt? 

Målgrupperna för er verksamhet är både rättighetsbärare och experter på sin situation. Deras kunskaper och erfarenheter är avgörande för att kunna identifiera behov och kompensera för perspektiv som inte finns inom ledningsgrupp eller övriga funktioner med mandat att definiera och planera verksamheten. För att ytterligare få syn på behov hos minoritetsgrupper bland era målgrupper, spelar aktörer i det civila samhället en viktig roll.

Skapa förutsättningar att utforma verksamheten ändamålsenligt genom att

• kartlägga vilka kontaktytor och nätverk er verksamhet har med era målgrupper samt representanter för minoritetsgrupper i det civila samhället lokalt, regionalt eller nationellt 
• skapa utrymme för inflytande och delaktighet genom att involvera företrädare för minoritetsgrupper tidigt i arbetet med att förbereda, analysera, planera och följa upp verksamheten
• sträva efter att nå en bred representation, även inom grupper, med hänsyn till exempelvis kön, ålder, funktionsnedsättning, könsidentitet, utbildningsbakgrund 
• anpassa formerna för delaktighet och inflytande utifrån berörda gruppers önskemål. Exempel på forum för dialoger är möten, samråd, fokusgrupper, intervjuer, stormöten, råd, workshops, arbetsgrupper, expertgrupper, medborgarförslag, remissinstanser 
• skapa förutsättningar för grupper att kunna bidra i arbetet genom att kompensera för den tid och det arbete som utförs, undersöka vilka mötestider som bäst passar berörda personer, ha god framförhållning och rimliga svarstider för att lämna synpunkter, etc 
• verka för att bygga tillit och etablera långsiktiga relationer, till exempel genom att vara tydlig med i vilket syfte grupper involveras och i vilken utsträckning det finns möjlighet att ha inflytande i arbetet. Lyssna in, bekräfta, informera om hur arbetet fortgår och återkoppla hur synpunkter omhändertas. 
• beakta lagkrav på samråd med nationella minoriteter. Förvaltningsmyndigheter ska enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk ge de fem nationella minoriteterna judar, romer, urfolket samer, sverigefinnar och tornedalingar, inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med minoriteterna i sådana frågor. Samråd ska ske genom en strukturerad dialog i syfte att kunna beakta nationella minoriteters synpunkter och behov i verksamhetens beslutsfattande. 
• beakta lagkrav om konsultation i frågor som rör det samiska folket. Om ni bedömer att ett ärende kan få särskild betydelse för samer, en sameby och/eller samisk organisation, ska ni enligt lagen (2022:66) om konsultation i frågor som rör det samiska folket skicka en konsultationsförfrågan till berörd samisk företrädare. Konsultationsordningen gäller från och med den 1 mars 2024 för regeringen, statliga myndigheter, regioner och kommuner. 

• På vilket sätt skapar ni utrymme för utveckling av er verksamhet genom inflytande och delaktighet av representanter för minoritetsgrupper i det civila samhället? 
• På vilket sätt kan kärnverksamheten gynnas av att involvera minoritetsgrupper i arbetet? 
• Vilka funktioner inom er verksamhet deltar i dialoger med minoritetsgrupper och hur säkerställer ni att kunskap och erfarenhet sprids och omhändertas i organisationen? 
• På vilket sätt kan ni skapa förutsättningar för grupper att bidra i arbetet, samt bygga tillit och etablera långsiktiga relationer? 
• Om ni är en förvaltningsmyndighet, på vilket sätt skapar ni förutsättningar att beakta nationella minoriteters synpunkter och behov i verksamhetens beslutsfattande? 
• Vilka rutiner har ni i verksamheten för att skicka konsultationsförfrågningar i frågor som rör det samiska folket? 

En förutsättning för att kunna bedriva ett systematiskt arbete mot rasism är att det finns rätt kompetens och mandat att genomföra förbättringar och förändringar. Det behövs också resurser avsatta för arbetet och ett konkret och verksamhetsanpassat stöd i genomförandet.

Skapa goda förutsättningar för ett systematiskt arbete mot rasism genom att

• avsätta personella och ekonomiska resurser för arbetet 
• säkerställa att chefer och medarbetare med en aktiv roll i arbetet har rätt kompetens och mandat 
• knyta kompetenshöjande insatser mot rasism till ert ordinarie arbete för att synliggöra nyttan och kopplingen till verksamheten
• säkerställa att det finns kunskaps- och processtöd i arbetet, som är konkret och verksamhetsanpassat
• eftersöka goda exempel internt i organisationen, för att dra nytta av kompetens och metoder som har utvecklats och anpassats till er verksamhet
• samverka med andra aktörer inom samma sektor eller med liknande uppdrag, för att ta del av erfarenheter, lärdomar och arbetssätt och samlas kring gemensamma utmaningar 

• Vilken mån och i vilka delar av er verksamhet finns resurser avsatta för att utveckla ett systematiskt arbete mot rasism? 
• Har ni en funktion som stödjer och samordnar arbetet mot rasism? På vilket sätt har ni säkerställt att funktionen har tydligt mandat och tillräckliga resurser? 
• Hur säkerställer ni att rätt kompetens finns hos nyckelfunktioner i arbetet mot rasism, exempelvis ledningsgrupp, analysavdelning eller motsvarande funktioner som arbetar med verksamhetsutveckling? 
• På vilket sätt kan resurser, kompetenshöjande insatser och/eller stöd bidrar till att chefer och medarbetare känner ägandeskap och utvecklar en motivation och förmåga att arbeta aktivt mot rasism i er verksamhet?  
• Kan samverkan med andra aktörer vara ett stöd i ert arbete? I så fall med vilka?