Steg 5: Följ upp och lär
Arbetet mot rasism handlar om att förändra er verksamhet för att nå effekter för de personer ni vänder er till. Uppföljning och lärande är en förutsättning för en sådan förändring. Det är också en förutsättning för ett hållbart förändringsarbete över tid.
Vid uppföljningen undersöker ni om ert arbete har bidragit till den önskade förändringen. Använd resultatet för att göra eventuella ändringar för att nå era mål i arbetet mot rasism. Passa också på att identifiera framsteg som kan ”skalas upp” och spridas till andra.
Följ upp i ordinarie strukturer
De flesta verksamheter har en struktur för uppföljning och kontroll – till exempel i årsredovisningen eller i olika verktyg. Det bästa är att följa upp arbetet mot rasism inom ramen för samma, ordinarie processer och med samma intervall som övrig uppföljning. Kompetens om rasism kan dock behövas inom samtliga verksamhetsområden och nivåer där arbetet ska följas upp.
Fånga det väsentliga i uppföljningen
Uppföljningen kan vara baserad på exempelvis statistik, enkäter eller intervjuer, men också på era reflektioner och erfarenheter från genomförandet. Använd de metoder som ni valt i samråd med berörda grupper bland chefer och medarbetare eller civilsamhället, till exempel genom att gå tillbaka till den verksamhetslogik ni tagit fram tidigare.
När ni följer ni upp och utvärderar ert resultat beskriver ni era prestationer, utfall och vilka effekter som ert arbete kan antas ha bidragit till för verksamhetens målgrupper och på samhällsnivå.
Prestationer är det verksamheten har levererat, till exempel olika aktiviteter. Utfall är det tillstånd eller den förändring som har mätts och följts upp. Effekter är det som ska uppnås genom förändringen.
Det kan ta tid innan arbetet ger resultat och effekter. För att veta om ni är på rätt väg behöver ni också följa upp enskilda aktiviteter ni gjort, om ni till exempel har genomfört workshoppar, utbildningar eller liknande. Ett sätt är att ställa sig frågan: Är det rimligt att de genomförda aktiviteterna kommer att leda till de tänkta resultaten? Vad anser deltagarna om aktiviteten? Som exempel kan en utbildningsinsats både följas upp genom siffror på hur många medarbetare som gått utbildningen, samt vilken förändring som skett i medarbetarnas arbete till följd av den nya kunskapen. Här kan det vara bra att ha indikatorer som stöd. Indikatorer mäter utfall av er verksamhet och inte effekter. Formulera indikatorer med utgångspunkt i antaganden om samband mellan de åtgärder ni ska genomföra och vilka presentationer och effekter de förväntas generera.
Ibland kan det behövas särskilda, fördjupade undersökningar för att veta om det som görs bidrar till förändring. Grundläggande för uppföljningen är dock att inte samla in mer resultat än ni avser att använda.
Redovisa resultat
Att regelbundet redovisa resultat är viktigt för att reflektera, dra lärdomar om och utveckla verksamheten. Detta är ett av många skäl till att ert arbete mot rasism bör synliggöras i den ordinarie uppföljningen. Andra skäl är att den ordinarie uppföljningen ligger till grund för interna prioriteringar, extern rapportering samt för bedömning och budgetering av kommande verksamhet.
Redovisningen behöver utgå från verksamhetens uppdrag och mål, och ska beskriva vilken utveckling som har skett i relation till de omotiverade skillnader som ni har identifierat i de föregående momenten Kartlägg och Analysera.
Lär och utveckla
Löpande uppföljning och redovisningar utgör viktiga underlag för reflektion, lärande och en utveckling av verksamheten. Det skapar också en grund för styrning och prioriteringar internt, samt för budgetunderlag och i sin tur extern uppföljning, prövning och budgetering av verksamheten.
Använd redovisningen som underlag för det fortsatta arbetet. Använd era insikter för att besluta om förbättringsåtgärder i såväl genomförandet som för enskilda aktiviteter. Reflektion och återkoppling är väl investerad tid för ert framtida arbete.
För att hela organisationen ska dra lärdomar av det ni har kommit fram till, behöver ni återkoppla till de medarbetare som ni tidigare har haft dialog med. Ni behöver också föra en dialog med de aktörer från civilsamhället som ni involverat i arbetet, för att informera om hur de har bidragit till resultatet.
Så har andra gjort
Ungdomsfullmäktige för delaktighet i Botkyrka kommunBotkyrka kommun har under en längre tid identifierat utmaningar kopplade till segregationen inom kommunen och ungas låga engagemang i kommunens ungdomspolitik. För att möta dessa utmaningar initierade kommunen ett ungdomsfullmäktige – ett långsiktigt demokrati- och integrationsarbete med syfte att öka ungas delaktighet och inflytande.
Tre snabba om Botkyrka
- Ungas inflytande och inkludering - Ungdomsfullmäktige stärker ungas delaktighet och minskar segregation genom egen budget, mandat och stöd från kommunen.
- Självständiga initiativ och resultat - Ungdomarna driver projekt som är anpassade utifrån ungas förutsättningar och utbildar jämnåriga om rasism vilket ger trovärdighet och hög grad av effekt.
- Långsiktighet och självbestämmande - Framgången bygger på tydliga ramar men utifrån ungas egna villkor, vilket har ökat tilliten till kommunen och stärkt demokratin.
Ungdomarna i fullmäktige har mandat att själva besluta över aktiviteter och arrangemang. Detta har resulterat i en rad initiativ som stärkt ungas inflytande och som även bidragit till sammanhållningen i kommunen. Ett exempel är evenemang som samlar ungdomar och deras familjer från olika delar av kommunen, vilket främjat relationerna och ökat förståelsen mellan olika grupper.
Ett särskilt initiativ som lyfts fram är ungdomarnas arbete för att höja kunskapen om rasism och rättigheter bland sina jämnåriga. Genom utbildningar och erfarenhetsutbyten har ungdomarna skapat en plattform där unga kan stärka sin agens och agera mot diskriminering.
Ett annat framgångsrikt exempel på ungdomsfullmäktiges självständighet var deras respons på en jobbmässa arrangerad av kommunen. Mässan, som var placerad under skoltid, innebar att få unga kunde delta. Som en lösning organiserade ungdomarna en egen mässa – Framtidsmässan – på en tid som bättre passade unga. Resultatet blev ett brett deltagande och positiva effekter för både unga och arbetsgivare.
Ungdomsfullmäktiges arbete har utvärderats med mycket positiva resultat. Bland de största vinsterna nämns de relationsskapande mötena mellan ungdomar, som bidragit till att minska segregationen i kommunen. Dessutom har den ökade delaktigheten stärkt ungas tillit till kommunen och gjort att fler känner sig hörda och representerade.
Projektledare Sevgi Zengin framhåller vikten av att kombinera tydliga strukturer med en "hands off"-approach.
Arbetet måste ske på de ungas villkor, och det har fungerat väldigt bra. Men det kräver tålamod. Den här typen av frågor kan inte begränsas till ett tidsbestämt projekt – det måste få tid att landa och utvecklas för att ge verkliga resultat.
Ungdomsfullmäktige är ett tydligt exempel på hur långsiktighet och ungdomsdrivna initiativ kan leda till både ökad delaktighet och konkreta förbättringar i samhället. Genom att ge unga en plattform att påverka och skapa förändring bygger Botkyrka en mer inkluderande och sammanhållen kommun.
Det visar på hur demokratistärkande insatser och insatser för arbete mot rasism ofta kan vara svåra att särskilja, och hur insatser som driver inkludering generellt kan ha en plats i en plan för arbete mot rasism.
Diskussionsfrågor:
- Hur kan Botkyrka kommun följa upp ungdomsfullmäktiges koppling till arbete mot rasism på lång sikt? Vilka indikatorer kan användas?
- Vad hade ni följt upp i er verksamhet om ni hade startat ett ungdomsfullmäktige som en del av ett arbete mot rasism? Vilka mål hade ni satt och hur hade ni följt upp dem?
- Vilka faktorer tror ni är avgörande för att liknande demokratisatsningar ska bli framgångsrika och hållbara över tid?
