Vägledning för arbete mot rasism

Vägledningen vänder sig till chefer, strateger och andra som är involverade i styrprocesser och till exempel arbetar med målformulering, verksamhetsplanering, analys, uppföljning eller liknande inom kommuner, regioner eller statliga myndigheter.

Vägledningen kan användas under arbetet med frågor som rör verksamhetsutveckling, analys, uppföljning eller liknande. Det går att följa vägledningen och ha fokus på en del av en verksamhet, till exempel i arbetet med att utveckla fritidsverksamheten i en kommun, men också i ett större sammanhang för att exempelvis utveckla en övergripande strategi mot rasism som gäller för hela organisationen. Ett aktivt arbete mot rasism och för jämlikhet kan också bidra till att höja kvaliteteten i er verksamhets bemötande, tjänster och service.

Vägledningen består av fem moment som ger stöd för hur offentliga verksamheter kan planera och följa upp sitt arbete mot rasism. Alla moment har ett specifikt syfte med innehåll och frågor som hjälper er att komma vidare. I varje moment finns exempel som visar hur andra har gjort, för att ge inspiration och idéer på hur ni kan arbeta. I momenten finns också konkret stöd i form utav reflektionsfrågor och checklistor.

Varje år möter det offentliga miljontals invånare som alla har rätt till ett likvärdigt bemötande och jämlikt fördelad service. Hur kan vi se till att arbetet inte påverkas av omedvetna mönster eller stereotypa föreställningar?

Enligt svensk lag och internationell rätt har offentliganställda skyldighet att värna alla människors lika värde och se till att de mänskliga rättigheterna respekteras, skyddas och uppfylls. Det innebär bland annat att arbeta mot rasism och för ett jämlikt bemötande, så att alla medborgare har samma möjlighet att delta i samhällslivet på lika villkor och att barn har rätt till lika uppväxtvillkor (Barnkonventionen).

För er som arbetar i staten har lagar och regler som sätter ramarna för verksamheten sammanfattats i en värdegrund med sex principer.

Fyra av värdegrundens sex principer är särskilt relevanta i arbetet med likvärdigt bemötande:

1. Demokrati: Som statsanställd arbetar du på invånarnas uppdrag och ser till att riksdagens och regeringens beslut blir verklighet. Du ska uppträda på ett sätt som bidrar till att bygga och bevara förtroendet för myndigheterna och staten.
2. Legalitet: Du känner till och följer de lagar och regler som gäller. All myndighetsutövning ska utgå ifrån lag.
3. Objektivitet: Du agerar sakligt och opartiskt. Fritt från begränsande normer eller stereotypa föreställningar.
4. Respekt: Du behandlar alla människor lika bra och med respekt.

En viktig utgångspunkt för arbetet mot rasism är Sveriges åtaganden om mänskliga rättigheter på internationell nivå. Frågor som rör rasism ingår i flera av FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. En är barnkonventionen, som är svensk lag. Den internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (ICERD) slår till exempel fast att varje handling som begränsar mänskliga rättigheter och friheter på grund av ras, hudfärg, härkomst eller nationellt eller etniskt ursprung inom politiska, ekonomiska, kulturella eller andra områden av det offentliga livet, är rasdiskriminering.

Det finns också regler på EU-nivå som påverkar arbetet mot rasism i Sverige. Viktiga dokument är EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, samt Europakonventionen, som skyddar de mänskliga fri- och rättigheterna och som gäller som lag i Sverige.

Här hittar du en översikt av de lagar och konventioner som är styrande för offentliga verksamheter.

Att arbeta mot rasism och för likvärdigt bemötande kan ge positiva effekter i verksamheten. Ett gott bemötande kan främja delaktighet och trygghet, och är viktigt för att öka tilliten gentemot det offentliga. Att synliggöra diskriminering eller ojämlikt bemötande av en etnisk minoritetsgrupp skapar dessutom ofta medvetenhet om andra gruppers behov. Rasistiska eller negativa attityder och handlingar kan leda till att vissa grupper systematiskt missgynnas på till exempel arbetsmarknaden, i bostadsmarknaden eller inom utbildningssystemet. Detta skapar en ond cirkel där ojämlikhet förstärker rasism och diskriminering som i sin tur begränsar vissa gruppers möjligheter att nå likvärdiga resurser och livschanser.