Vägledning för arbete mot rasism

Enligt svensk lagstiftning och internationell rätt har offentliganställda en skyldighet att värna om alla människors lika värde och säkerställa att de mänskliga rättigheterna respekteras, skyddas och realiseras. I det ingår att motverka rasism och ojämlikhet.

En viktig utgångspunkt för arbetet mot rasism är Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Frågor som rör rasism ingår i flera av FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. Den internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (ICERD) slår till exempel fast att varje handling som begränsar mänskliga rättigheter och friheter på grund av ras, hudfärg, härkomst eller nationellt eller etniskt ursprung inom politiska, ekonomiska, kulturella eller andra områden av det offentliga livet, är rasdiskriminering.

Det finns också regelverk på EU-nivå som har betydelse för arbetet mot rasism i Sverige. Här är EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna viktig, samt Europakonventionen, som skyddar de mänskliga fri- och rättigheterna och som gäller som lag i Sverige sedan 1994.

Här är en översikt av de lagar och konventioner som är styrande för offentliga verksamheter.

I regeringens nationella plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott slås fast att Sverige ska vara ett land fritt från rasism och hatbrott. Planen är ett verktyg för att förebygga och motverka rasism och polarisering i samhället och skapa förutsättningar för ett solidariskt och sammanhållet Sverige.

Regeringen har påbörjat arbetet med att ta fram en ny handlingsplan mot rasism och hatbrott. I budgetpropositionen för 2024 aviserade regeringen en förstärkning av arbetet mot rasism de kommande åren.

Målet för demokratipolitiken ska vara en levande demokrati som är uthållig, kännetecknas av delaktighet och där möjligheterna till inflytande är jämlika.

Målet för politiken för mänskliga rättigheter är att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter.

Målet för politiken avseende nationella minoriteter är att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande.

Målet för regeringens politik mot diskriminering är ett samhälle fritt från diskriminering.

Målet för arbetet mot rasism utgår från det av regeringen beslutade målet för den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott: ett strategiskt, effektivt och samlat arbete mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott i Sverige.

Målet för arbetet med att stärka homo- och bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter utgår från det av regeringen beslutade övergripande målet för den nationella strategin för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck.

Målet för samepolitiken är att verka för en levande samisk kultur byggd på en ekologisk hållbar rennäring och andra samiska näringar.

Agenda 2030 är en handlingsplan med mål för omställning till ett hållbart samhälle för människorna, planeten och välståndet. Agenda 2030:s mål och delmål är integrerade och odelbara och omfattar samtliga tre dimensioner av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.

Nedan presenteras ett urval av målen för Agenda 2030:

• Mål 1:
  Avskaffa fattigdom i alla dess former överallt. Fattigdom omfattar fler dimensioner än den ekonomiska. Fattigdom innebär bland annat även brist på frihet, makt, inflytande, hälsa, utbildning och fysisk säkerhet.
• Mål 3:
  Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar. God hälsa är en grundläggande förutsättning för människors möjlighet att nå sin fulla potential och att bidra till samhällets utveckling.
• Mål 4:
  Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla. Forskning visar att inkluderande utbildning av god kvalitet för alla är en av de viktigaste grunderna för välstånd, hälsa och jämställdhet i varje samhälle.
• Mål 5:
  Uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt. Jämställdhet är ett mål i sig liksom en förutsättning för hållbar och fredlig utveckling. Jämställdhet uppnås när kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, villkor, möjligheter samt makt att själva forma sina liv och bidra till samhällets utveckling. Det handlar om en rättvis fördelning av makt, inflytande och resurser i samhället.
• Mål 8:
  Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt. Verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla.
• Mål 10:
  Minskad ojämlikhet. Stater bär huvudansvaret för att främja jämlikhet i samhället, eftersom ojämlikhet har sin grund i strukturella förhållanden. Ett jämlikt samhälle bygger på principen om allas lika rättigheter oberoende av till exempel kön, sexuell läggning, etnicitet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning och härkomst, som grund för en rättvis fördelning av resurser och såväl ekonomiskt som politiskt inflytande i samhället. Ojämlikhet handlar om skillnader i tillgång, förutsättningar, resurser och förmåga att bidra till och tillvarata potentiella möjligheter till utveckling.
• Mål 11:
  Hållbara städer och samhällen. Växande städer kan skapa nya möjligheter för ekonomisk tillväxt men kan också bidra till ökade sociala klyftor och påfrestningar på ekosystem. Rättighetsperspektivet och rätten till bostad är en viktig utmaning.
• Mål 16:
  Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, tillhandahålla tillgång till rättvisa för alla samt bygga upp effektiva och inkluderande institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. En väl fungerande statsförvaltning med ansvarsfulla institutioner, transparens och rättsstatens principer har alla ett fundamentalt egenvärde. Alla människor är lika inför lagen och ska ha lika tillgång till rättvisa samt ska ha möjlighet att utöva inflytande och ansvarsutkrävande över beslutsfattande.