Mening i kaoset

Konspirationsteorier är inget nytt fenomen. När digerdöden spreds på 1300-talet anklagades judarna för att ha orsakat sjukdomsspridningen genom att förgifta vattnet i brunnar. Myten om sällskapet Illuminatis hemliga makt etablerades redan i samband med franska revolutionen. Men i dag har samma typ av teorier fått extra skjuts av internets genombrott.

Genom sociala medier och i princip obegränsad tillgång till nätet sprids konspirationsteorier snabbare än någonsin tidigare. Gamla myter har gjorts tillgängliga och blir till referensverk i nya teser om hemliga komplotter. Möjligheten att reagera på stora nyhetshändelser och snabbt så tvivel kring vad som egentligen hänt är större än tidigare. Nätet har också gjort det möjligt för den som lockas av konspirationsteorier att förkovra sig på ett sätt som tidigare var otänkbart.

Konspirationsteorier har också en tendens att få genomslag i tider av politisk polarisering. I dag finns en trend av minskat förtroende för samhällets olika institutioner. När det förtroendet eroderas ökar sannolikheten att människor vänder sig till andra källor som man känner större förtroende för.

En del psykologer talar om konspirationistisk mentalitet – alltså att vissa personer kan ha en förväntan och inställning att världen är full av onda sammansvärjningar. De som tror på konspirationsteorier känner ofta större maktlöshet, visar studier. De har en cynisk inställning till den etablerade politiken och de egna möjligheterna att påverka sin tillvaro.

I de konspirationsteoretiska sammanhangen finns många hjältesagor om hur en vanlig ensam liten människa kommer den stora konspirationen på spåren och inser att det som alla har sagt om världen inte stämmer. Jakten efter ”sanningen” porträtteras som den maktlöses kamp mot övermakten.

Även hjärnans sätt att hantera information spelar roll. Vi är alla programmerade att söka mönster, sammanhang och förklaringar i det vi upplever omkring oss. I stora omvälvande händelser spelar slumpen ofta en avgörande roll, men det kan vara svårt att acceptera. Då tror vissa av oss hellre på mer osannolika, men åtminstone begripliga, förklaringar.

Därför blir tron på konspirationsteorier också ett sätt hantera vår tids samhälle; en reaktion på moderniteten, globaliseringen och framväxten av kontrollsamhällen. I det moderna pluralistiska samhället är det svårare än någonsin att peka ut vilka som är de konkreta makthavarna och överblicka de processer som spelar roll för våra liv. Konspirationstänkande, när det blommat ut i form av en ideologi, kan ge svar på svåra frågor. Det ger en förklaring till vad som sker omkring oss. En form av mening i kaoset.