Fördjupad källkritik

En självklar ingång i arbetet med konspirationsteorier är källkritik. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att konspirationstänkandet utmanar våra invanda föreställningar om vad som är en tillförlitlig källa.

När elever ska utvärdera en källa brukar fyra kriterier ofta användas:

Äkthet
Är källan äkta eller falsk?
Är den vad den utger sig för att vara?
Är det ett originaldokument eller en kopia?

Tid
När skapades informationen?
Kan saker ha förändrats sedan dess?

Beroende och samstämmighet
Är källan oberoende eller bygger den på andra källor, i så fall vilka?

Tendens
Vilka värderingar präglar källan?
Företräds något särskilt intresse?
Vad vill avsändaren?

Den sista punkten – tendens – kan vara svår och komplicerad. Men i arbetet med konspirationsteorier är den helt avgörande. Och du behöver kanske borra djupare i frågan än i vanliga fall. Vad är det för typ av innehåll som framkommer? Hur har urvalet av information gjorts och varför?

För att eleverna ska kunna upptäcka och förstå att något är en konspirationsteori behöver de dessutom få fördjupad kunskap om hur vetenskapens logik för vad vi kan betrakta som sant fungerar. Även själva sakinnehållet i olika uppgifter kan vara viktigt att fundera över. Vad är sannolikt? Är det rimligt att alla världens forskare utom sju stycken har bildat en allians för att tysta viss forskning och kunskap? Eller att alla journalister i västvärlden samarbetar med varandra, förtiger fakta och ljuger för omvärlden för att tillmötesgå den onda makten och dölja dess lömska planer?

Lästips och resurser för klassrummet

→ Med myter som vapen (2017) Stiftelsen Expo
Med myter som vapen är en faktabok om konspirationsteorier och den roll som de spelar idag - sida vid sida med andra begrepp som alternativ sanning och fake news. Boken riktar sig till lärare och pedagoger i skolan och är tänkt som ett underlag för skolpersonal som vill bemöta och hantera konspirationsteorier bland eleverna.