Faktaresistens och bekräftelsefördom

Kunskap innebär att ha välgrundade övertygelser om något. Om vi är övertygade om något utan tillräcklig grund för detta, handlar det inte om kunskap utan om tro. Ibland används begreppet faktaresistens för att beskriva ett förhållningssätt där man avvisar sann information och i stället baserar sina övertygelser på det man känner eller vill tro.

Fenomenet fick en tydlig illustration då Donald Trump i januari 2017 svors in som USA:s president. Trump hävdade att ingen av hans föregångare någonsin haft större publik i samband med installationen. Trots att allt talade emot detta, till exempel flygfoton som avslöjade folkmassans verkliga storlek, vidhöll Vita husets pressekreterare Sean Spicer att det var sant. Uttrycket alternativa fakta myntades i detta sammanhang av Trumps rådgivare Kellyanne Conway som försvar för Spicers falska påståenden. 

Att vi utvecklar och håller fast vid ogrundade övertygelser beror på att de ofta förenklar och förklarar en komplex verklighet. Tron ger svar, men fyller också en social funktion genom den gemenskap vi kan få med andra som delar och bekräftar vår egen övertygelse.

Det har sannolikt aldrig varit så enkelt som nu att hitta källor som bekräftar just det vi själva tror och känner. Omedvetet fäster vi större vikt vid källor som tycks ge stöd åt våra egna uppfattningar än vid dem som pekar i motsatt riktning – så kallad bekräftelsefördom (eng. ”confirmation bias”). Det är känslorna som tar över på bekostnad av förnuftet.

Begreppet filterbubbla syftar på risken med personligt anpassade resultat av informationssökningar på nätet eller av aktivitet på sociala medier. Olika mekanismer filtrerar och sorterar då automatiskt information så att utfallet av sökningen kommer att bero på vad vi tidigare sökt efter, klickat på, ”gillat” eller delat, eller var vi befinner oss. Detta kan leda till att vi inte nås av fakta som strider mot vår egen verklighetsuppfattning.

När de egna åsikterna konstant förstärks genom att upprepas av personer med samma synsätt utan att möta motargument, kallas fenomenet ekokammare. Frestelsen i att exempelvis få reaktioner och ”likes” från andra på sociala medier är stor. Att kommentera och ”gilla” varandras inlägg stärker våra egna åsikter samtidigt som det bekräftar samhörigheten med likasinnade.

Yttrandefrihetens baksida – himmelrike för extremister, hot mot de demokratiskt valda

Människor i diktaturer har alltid tvingats kämpa för och åberopat rätten till det fria ordet, medan yttrandefriheten i demokratier skyddas av grundlagen och ses som ett av samhällets fundament. I en demokrati kan därför alla slags idéer och åsikter – även farliga – uttalas och spridas på internet, och nya anhängare kan rekryteras effektivare än förr.

Extremistiska åskådningar har vunnit mark när nätverk blivit globala och möjligheten ökat att få kontakt med likasinnade. De sociala medierna har satsat stora resurser på att rensa bort copyrightskyddat material men inte kommit lika långt med att justera algoritmerna som sprider konspirationsteorier, förtal och hat – budskap som kan få användare att radikaliseras och lockas till extrema grupper.

I takt med att budskap allt lättare sprids på internet, blir det också lättare att trakassera politiska motståndare och journalister. Arméer byggs upp av konton och så kallade bottar, det vill säga dataprogram som automatiskt sprider vissa inlägg. Allmänheten får svårare att skilja sant från falskt och att bedöma vem som egentligen har demokratiskt stöd, då en mängd fejkade eller betalda konton på sociala medier sänder ut budskap i syfte att underminera mediernas eller de folkvaldas trovärdighet.


Resurser för klassrummet

Ekokammaren av Interaktiva rum (Martin Törnros)
Ekokammaren visar olika nyhetssidors publika RSS-flöden sida vid sida, indelade i teman och kolumner utifrån respektive avsändares perspektiv. Syftet med Ekokammaren är att ge ökad inblick i, och förståelse för, olika personers världsbild och hur dessa förstärks av våra digitala och analoga nyhetsflöden.

Källkoll USA-valet (2020) UR
Källkollarna och journalisterna Åsa Larsson och Jack Werner går på djupet med nyhetsflödet i den amerikanska valrörelsen, tittar närmare på virala snackisar och ger publiken inblick i amerikansk politik.

Propaganda – risk för påverkan (åk 7-9 och gymnasiet) Forum för levande historia
Ett digitalt klassrumsmaterial som består av fyra olika delar som behandlar olika perspektiv på propaganda och påverkan. Genom att belysa propagandans mekanismer vill vi ge eleverna redskap för att få syn på och analysera manipulerande budskap de möter i vardagen och hantera information mer medvetet.