1. Att dela in människor i grupper

Vittnesmålen beskriver hur de olika regimerna delade in människor i olika grupper och agerade intolerant mot en eller flera av dessa grupper. Indelningen resulterade i att människor fick givna rättigheter och skyldigheter utifrån vilken grupp de tillhörde. Att tillhöra en viss grupp kunde leda till att du blev diskriminerad och ditt liv begränsades av olika regler. Indelningen syftade till att människor värderades utifrån givna kategorier.

Övningarna nedan går ut på att få eleverna att reflektera över grupptillhörighet och tolerans. I ett historiskt och ett nutida perspektiv kan de diskutera hur tolerant eller intolerant samhället är och har varit gentemot olika grupper.

Syftet är att få eleverna att se att kategorisering av människor är något som vi ofta gör, men intoleransen ligger i när vi värderar de olika grupperna olika. Det är också viktigt att eleverna kan reflektera över att en individ kan tillhöra flera grupper vid samma tid men också byta grupp över tid.

Avsluta gärna med att diskutera varför vissa regimer, makthavare, individer, gruppföreträdare m.m. verkar tycka att det är viktigt att sortera in människor i olika fack.
 

Titta på vittnesmålen:

I klippet ovan berättar Hans om sitt första minne av antisemitism. Det var när han var 6 år, det året som Hitler kom till makten.
Hans Posner föddes 1927 i en judisk familj i Tyskland. Efter kristallnatten valde hans mamma att skicka sina två söner till Sverige, inom den så kallade barnkvoten. Hans kom till Sverige 1939 och fick under en tid bo i ett judiskt fosterhem. Läs mer om Hans här.

I klippet ovan berättar Franciska om hur hon, hennes familj och grannar upplevde ökad antisemitism i under 1939.
Franciska Levy (kallas Mimmi) föddes 1928 i en judisk familj i Tjeckien. Hon bodde i tjeckiskt ghetto och satt i flera koncentrationsläger bl. a. Bergen-Belsen och Auschwitz. Franciska kom till Sverige via Danmark 1945. Läs mer om Franciska här.

I klippet ovan berättar Julia om hur man kategoriserade fångarna i Auschwitz och hur det gick till när hon fick sin tatuering.
Julia Lentini föddes 1926 i en romsk familj i Tyskland. Julia och hennes familj hamnade i koncentrationsläger, ett av dem var Auschwitz. Hon överlevde och gifte sig med en amerikansk soldat. Julia flyttade till USA 1946. Läs mer om Julia här.

I klippet ovan berättar Francesco att alla medlemmar i motståndsrörelsen Levanta dömdes utan rättvis rättegång efter Rysslands intåg i Ungern.
Francesco Kovacs föddes 1929 i Ungern. Han gick med i partisanrörelsen som 16-åring men blev tillfångatagen av den Sovjetiska armén och deporterades till koncentrationsläger i Gulag. Han satt 9 år i läger och frigavs först efter Stalins död, 1953. Francesco kom till Sverige 1954. Läs mer om Francesco här.


Övning A

Intolerans i ett historiskt perspektiv. (Gruppdiskussion)

Dela in eleverna i mindre grupper. Be dem diskutera utifrån vittnesmålen:

  • Hur avgjordes vilken grupp en person tillhörde?
  • Vem avgjorde vilken grupp olika människor tillhörde?
  • Varför tror du det var så viktigt att dela upp folk i olika grupper?
  • Hur diskriminerades vissa grupper enligt vittnesmålen?

Övning B 

Intolerans idag. (Gruppdiskussion)

I mindre grupper kan eleverna diskutera grupptillhörighet utifrån följande frågor:

  • Finns det några grupper som ofta möter intolerans i dagens samhälle?
  • Om det är så, vad är det som avgör vilka grupper som drabbas?
  • Vilka fördelar respektive nackdelar kan det finnas med att tillhöra en diskriminerad grupp respektive en grupp som inte brukar diskrimineras?
  • Bör ett samhälle sträva efter att ge utrymme åt alla grupper?

Övning C

Vilka grupper tillhör du? (Diskussion i grupp eller helklass)

Be eleverna att individuellt fundera över nedanstående frågor: 

  • Vem är jag?
  • Vilka olika grupper tillhör jag?

Om det är svårt för eleverna att komma igång så ge dem olika förslag att ta ställning till.

Diskutera sedan i helklass eller i mindre grupper vad det är som avgör vilken grupp de tillhör. Till exempel utseende, inre egenskaper, förvärvade egenskaper, yrke, utbildning, osv. De kan också diskutera vem det är som avgör vilka grupper de tillhör. Till exempel individen själv, staten, föräldrarna, betraktaren, medierna, vännerna osv.

Vidare kan eleverna diskutera grupptillhörighet utifrån följande frågor:

  • Vilka grupper är självvalda?
  • Vilka är tillfälliga?
  • Vilka är konstanta?
  • Vilka ger fördelar?
  • Vilka ger nackdelar?

Övning D 

Hur ser ditt självporträtt ut? (Estetisk gestaltning)

Be eleverna att utifrån diskussionen i ovanstående övning skriva ett personporträtt eller rita/måla ett självporträtt. Be eleven reflektera över om det hade blivit någon skillnad på porträttet om någon annan hade gjort det. Till exempel om:

  1. Elevens förälder hade gjort porträttet.
  2. Elevens kompis hade gjort porträttet.

Övning E 

Diskriminering idag och i ett historiskt perspektiv. (Skrivövning)

Be eleverna att utgå från ett fall de läst eller hört om eller be dem göra en intervju med en person som har blivit diskriminerad i nutid. Eleven kan även gärna titta på vad diskrimineringslagen säger. De ska sedan skriva en debattartikel med rubriken ”Diskriminering nu och då” där de ska göra en koppling mellan diskriminering tidigare i historien, med hjälp av vittnesmålen, och en aktuell diskriminering.

Definiera eventuellt var artikeln ska publiceras, exempelvis i Kamratposten, Expressen/Aftonbladet eller på en egen blogg.


Övning F 

När jag blev diskriminerad. (Skrivövning)

Be eleven välja att skriva om en självupplevd händelse då hen upplevt sig intolerant behandlad eller diskriminerad. Förtydliga att det handlar om en intolerans eller diskriminering utifrån en grupptillhörighet t.ex. kön, ålder, religion, etnicitet, sexualitet, skolklass, bostadsområde, utseende osv.

Även i denna övning kan eleven använda sig av ett av de historiska vittnesmålen som hen kan känna igen sig i. Eleven ska sedan skriva en uppsats med rubriken ”När jag blev diskriminerad” där hen beskriver den självupplevda händelsen och gör kopplingar till det historiska vittnesmålet.