Etnonationalism – En stat, ett folk

Det är den etniska samhörigheten som utgör grunden för nationen – så resonerar en person som är etnonationalist. Synen på vad som egentligen utgör den etniska gruppen kan emellertid skilja sig åt. Språk, historia, kultur och religion är kanske de vanligaste sammanhållande faktorerna för etniska grupper. Men det finns flera undantag även från den regeln, t.ex. på ställen där människor kan tala samma språk men ändå betrakta sig som skilda etniska grupper, eller där de har skilda religioner men ändå betraktar sig som en sammanhållen etnisk grupp.

I länder som länge haft en enhetskultur, och där eventuella minoriteterinte haft så stort inflytande, bygger ofta den nationella identiteten på föreställningar om ett gemensamt ursprung. Dragen till sin spets innebär etnonationalismen en tro på etnicitet som något ursprungligt och oföränderligt. Detta sätt att betrakta verkligheten speglar en essentialistisk eller primordial världsbild, och de människor som delar den världsbilden menar att det inte går att bli en del av den etniska gruppen om man inte fötts inom den. För en etnonationalist med en primordial syn på etnicitet skulle det alltså vara en förutsättning att ett barn har svenska föräldrar för att det ska kunna uppfostras till att bli ”en typisk svensk”.

Etnonationalismen kan utgöra den drivande kraften både för strävan efter självständighet för en viss etnisk/nationell grupp och för strävan efter enande om den etniska/nationella gruppen är spridd över flera nationer.

Texterna ingår i projektet Den livsfarliga historien (2011), skribent Carina Rönnqvist, Samordnare, forskning vid Lärarhögskolan vid Umeå universitet.