Sobibor

1942–1943

Sobibor var ett förintelseläger i Polen, i närheten av en by med samma namn. Lägret etablerades våren 1942 och avvecklades i slutet av 1943.

Sobibor bemannades av en kommendant som till sin hjälp hade omkring 30 SS-män och ett hundratal ukrainska lägervakter. De sistnämnda hade tidigare varit krigsfångar. Lägret var uppdelat i en administrationsdel, en mottagningsdel och ett avrättningsområde.

Judarna anlände i godståg och fick veta att de hade kommit till ett genomgångsläger, där de skulle få duscha innan de transporterades vidare till ett arbetsläger. De fick klä av sig och lämna ifrån sig sina ägodelar, vartefter de tvingades in i gaskamrarna. Varje gaskammare rymde drygt 150 personer. Kammaren fylldes med koloxid och efter 20–30 minuter var alla döda. Hela proceduren från ankomst till att kropparna hade kremerats tog två–tre timmar. När en transport var avslutad anlände nästa.

Under hösten 1942 upphörde transporterna tillfälligt, på grund av att järnvägen till lägret måste repareras. Tyskarna utnyttjade uppehållet till att bygga fler gaskammare. Totalt mördades omkring 250 000 judar i Sobibor. De kom från Polen, Tyskland, Österrike, Tjeckoslovakien, Frankrike, Holland samt från ghetton i bland annat Vilna och Minsk.

I lägret fanns en grupp på omkring 1 000 judar som användes som arbetskraft. De tvingades förbereda offren inför avrättningarna, ta hand om alla döda kroppar och göra rent i gaskamrarna efter varje avrättning. De servade också lägervakterna som bland annat skomakare, skräddare och kökspersonal. De flesta av de judiska arbetarna fördes till gaskamrarna efter några månader och ersattes av nya.

Flykten från Sobibor

Det gjordes flera flyktförsök från Sobibor. Några få lyckades, men varje gång avrättade lägerledningen många av de kvarvarande fångarna som hämnd.

Sommaren 1943 organiserade den judiske fången Leon Feldhendler en underjordisk grupp, som började förbereda ett uppror och en massflykt. I september anlände en grupp sovjet-judiska krigsfångar till lägret och dess ledare, löjtnant Aleksandr Pechersky, tog över ledningen för motståndsgruppen. Planen var att döda SS-männen, ta deras vapen och med hjälp av dem få ut så många fångar som möjligt ur lägret.

Upproret ägde rum den 14 oktober 1943. Motståndsgruppen dödade 11 SS-män och flera ukrainska vakter. Omkring 300 fångar lyckades ta sig ut ur lägret, men de flesta av dem fångades senare in och dödades. Endast omkring 50 av dem överlevde till krigsslutet. Alla de fångar som inte tog sig ut ur lägret under upproret blev avrättade.

I juli 1943 hade SS-chefen Heinrich Himmler givit order om att Sobibor skulle göras om från förintelseläger till ett koncentrationsläger. Efter fångupproret i oktober ändrades planerna och hela lägret avvecklades och förstördes. Området omvandlades till en lantgård, som överläts till en ukrainsk lägervakt.

Åren 1965–1966 åtalades elva SS-män som tjänstgjort i Sobibor. En av dem dömdes till livstids fängelse, fem dömdes till mellan tre och åtta års fängelse, fyra frikändes och en begick självmord.

Texterna i Fakta om Förintelsen är skrivna av fil dr. Ingela Karlsson 2008-2009, uppdaterade/redigerade 2010-2011.


REFERENSER

Yehuda Bauer,(2001), A History of The Holocaust. New York.

Friedemann Bedürftig (2007), Tredje riket från uppgång till fall. Stockholm.

Janrense Boonstra, Hans Jansen & Joke Kniesmeyer (1991), Antisemitismen. En historisk skildring i ord och bild. Stockholm.

Joseph Borkin (1978), Hitler & IG Farben. En skildring av alliansen mellan den tyska krigsmakten och den multinationella kemijätten. Stockholm.

Stéphande Bruchfeld & Paul A. Levine (1998), …om detta må ni berätta... En bok om Förintelsen i Europa 1933–1945. Forum för levande historia, Stockholm.

Stéphane Bruchfeld, ”Rikskristallnatten” i historien. Tal vid minnesstund den 9 november 2006 arrangerad av Svenska kommittén mot antisemitism.

Bjarte Bruland (1995), Forsøket på å tilintetgjøre de norske jødene. Hovedoppgave i historie, universitetet i Bergen.

Lucy S. Dawidowics (1990), The War against the Jews 1933–1945. Suffolk.

Deborah Dwork & Robert Jan von Pelt (2003), Holocaust. A history. New York.

Saul Friedländer (2011), Förföljelsens år 1933–39. Tredje riket och judarna, del I. Stockholm.

Saul Friedländer (2011), Utrotningens år 1939–45. Tredje riket och judarna, del II. Stockholm.

Peter Hayes (1987), Industry and ideology. IG Farben in the Nazi era. Cambridge.

Magnus Hermansson-Adler & Christer Mattsson (2009), Till Förintelsens minnesplatser i Polen – En resehandledning med syfte att vägleda och inspirera. Forum för levande historia, Stockholm.

Raul Hillberg (1963), Hur de europeiska judarna förintades. Stockholm.

Stig Jonasson (1990), Nazismen i dokument. Stockholm.

Ian Kershaw (2008), Hitler. En biografi. Stockholm.

Hans Kirchoff (2005), Et menneske uden pas er ikke noget menneske. Odense.

Leo Kramár (2000), Rasismens ideologer. Från Gobineau till Hitler. Stockholm.

Hans Lindberg (1973), Svensk flyktingpolitik under internationellt tryck 1936–1941. Stockholm.

Ingrid Lomfors (1996), Förlorad barndom – återvunnet liv. De judiska flyktingbarnen från Nazityskland. Göteborg.

Thomas Magnusson & Jörgen Weibull (1986), Tragedins andra del, Bonniers världshistoria del 17. Stockholm.

Sven Nordlund (2009), Affärer som vanligt. Ariseringen i Sverige 1933–1945. Lund.

 Norges Offentlige Utredninger 1997:22, Inndragning av jødisk eiendom i Norge under den 2. verdenskrig. Oslo.

Kristian Ottosen (1989), Natt og tåke. Historien om Natzweiler-fangene. Oslo.

Kristian Ottosen (1995), Kvinneleiren. Historien om Ravensbrück-fangene. Oslo.

Kristian Ottosen (1995) Nordmenn i fangenskap 1940–1945. Oslo.

Laurence Rees (2007), Auschwitz. Den slutgiltiga lösningen. Stockholm.

Cesare Salmaggi & Alfredo Pallavisini (1986), Andra världskriget dag för dag på alla fronter. Stockholm.

Ben Shephard (2005), Befrielsen av Bergen-Belsen. Lund.

William L. Shirer (1998), Det Tredje rikets uppgång och fall. Det nazistiska Tysklands historia. Stockholm.

Hans Sode-Madsen (2003), ”Theresienstadt og de danske jøder” i I Hitler-Tysklands skygge. Dramaet om de danske jøder 1933–1945, red. Hans Sode-Madsen. Aschehoug.

Hans Sode-Madsen (2005), Reddet fra Hitlers helvede. Danmark og De Hvide Busser 1941–1945. Aschehoug.

Ingvar Svanberg & Mattias Tydén (2005), Sverige och Förintelsen. Debatt och dokument om Europas judar 1933–1945. Stockholm.