Podden Prata rasism

I fem avsnitt tittar vi närmare på vad offentlig sektor kan göra i arbetet mot rasism. Följ med i en serie samtal med experter från offentlig sektor och civilsamhället om arbete mot rasism på nätet, i skolan, i kommunen, som arbetsgivare och om bekämpandet av hatbrott. 

Utgångspunkt för samtalen är personliga berättelser om rasism, diskriminering och hatbrott samt arbetet inom regeringens nationella plan “Samlat grepp mot rasism och hatbrott”. Planen samordnas av Forum för levande historia.

I seriens tidigare avsnitt hör du sex olika forskares perspektiv på rasism. Lyssna för att bredda din kunskap och utmana dina egna ståndpunkter.


Lyssna på podden

Du hittar podden i iTunes och i de flesta appar för poddlyssning. På den här sidan har vi samlat tips och guider för hur du kan lyssna och prenumerera på olika sätt.

  • Arbete mot rasism i skolan

    Hur kan rasism komma till uttryck i skolan och vad kan skolpersonal göra för att motverka rasism?

    I det här avsnittet får vi höra Noah, som fick höra n-ordet i skolan och inte upplevde att han fick stöd från sina lärare. Vi pratar med Jan Jämte, universitetslektor och forskare vid Örebro universitet, som bland annat skrivit boken ”Att motverka rasism i förskolan och skolan”, och med René León-Rosales, etnolog och universitetslektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Uppsala universitet och tidigare forskare vid Mångkulturellt centrum.

  • Rasistiskt hat på nätet

    Ebitsam fick ett fint IT-pris men hann knappt ta emot priset innan hon möttes av en hatstorm på Facebook för att hon bär slöja.

    Det här avsnittet handlar om rasistiskt hat och hot på nätet och hur högerextrema åsikter och budskap sprids. Vi får höra Ebitsams berättelse och vi pratar med Helena Dal på Statens medieråd som arbetar med kampanjen No Hate Speech Movement, och med Bilan Osman från Stiftelsen Expo där hon bland annat jobbar med att förmedla kunskap om högerextrem propaganda på nätet.

  • Kommuners arbete mot rasism

    Hur kan kommuner arbeta mot rasism?

    2018 undersökte Diskrimineringsombudsmannen (DO) kommuners arbete mot rasism. Undersökningen visade bland annat att många kommuner saknar en tydlig bild av hur problemen med rasism ser ut i den egna kommunen.

    I det här avsnittet får vi höra Görels berättelse om när hon kände sig diskriminerad. Vi pratar med Salem Yohannes som arbetat med en plan mot rasism för Göteborgs stad och med Birgitta Hägg, integrationsstrateg i Avesta kommun.

  • Motverka hatbrott

    Hur kan hatbrotten bekämpas?

    När vi säger “hatbrott” menar vi ofta “hets mot folkgrupp” och “olaga diskriminering”. Det kan också handla om andra brott där ett motiv för brottet har varit att kränka en person eller en folkgrupp.

    Många hatbrott anmäls inte. Och av de som anmäls leder få till åtal.

    I det här avsnittet hör vi en person som utsattes för hatbrott och anmälde. Och vi pratar med Daniel Godman, chef för Stockholmspolisens demokrati- och hatbrottsgrupp. 

  • Arbeta mot rasism som arbetsgivare

    Hur kan arbetsgivare kartlägga och förstå rasism på arbetsplatsen?

    2018 gjorde SVT och Läkarförbundet en enkätundersökning för att se om läkare blir behandlade rasistiskt på jobbet. Över 500 läkare instämde i påståendet:

    ”Jag har blivit utsatt för kränkande behandling på grund av min etniska eller religiösa bakgrund av patienter eller deras anhöriga”.

  • Statsvetaren Anders Hellström om begreppet rasism

    Begreppet "rasism" kan vara förvirrande då det ofta används på olika sätt av olika människor. När vi pratar om rasism finns därför risk för missförstånd för att vi helt enkelt inte pratar om samma sak.

    I poddavsnittet gör statsvetaren Anders Hellström ett försök att reda ut begreppet genom att inventera och beskriva olika slags rasismer så som de ofta diskuteras i samhällsvetenskaplig forskning.

    Lyssna på alla avsnitten här.

  • Historikern Lena Berggren om rasism då och nu

    Historikern Lena Berggren går igenom rasistiska ideologier genom historien. Från antikens Grekland – via Bibeln och Columbus – och fram till idag. Berggren resonerar också om varför kunskap inte nödvändigtvis motverkar rasism. Och om varför vi kan behöva acceptera att rasism alltid kommer att finnas, för att på så sätt kunna få ett samhälle med minsta möjliga rasism.

    Lena Berggren är docent i historia vid Umeå universitet.

  • Sociologen Carina Tigervall om vardagsrasism och utseende

    Ur ett sociologiskt perspektiv är rasismen strukturell och måste förstås på samhällsnivå. Tänker man den tanken vidare så är vi alla en del av samhällets strukturer och därmed alla i någon mån rasister. Det här resonerar sociologiforskaren Carina Tigervall om.

    Tigervall har bland annat tittat på adoptivbarns upplevelser av rasism, vilket visar hur mycket utseende betyder. För vid rasism mot adopterade kan faktorer som kultur och religion räknas bort – den enda anledningen som finns kvar till att de adopterade utsätts för rasism är utseende.

  • Socialpsykologen Nazar Akrami om var fördomar kommer ifrån

    Alla har vi fördomar om andra grupper än den egna. Det har visat sig på ett omedvetet plan även gälla personer som medvetet arbetar för att vara fördomsfria. Nazar Akrami forskar om kopplingen mellan personlighet och fördomar, och menar att vissa föds mer benägna att vara fördomsfulla än andra. Men Akrami säger också att det går att ändra negativa attityder.

    Nazar Akrami är docent i socialpsykologi vid Uppsala universitet.

  • Kulturgeografen Mekonnen Tesfahuney om kolonialism och slaveri som rasismens startpunkt

    Under kolonialismen blir rasism viktig för att legitimera slavhandel och ojämlikhet. Rasismen blir då en grundpelare i ett nytt kapitalistiskt system. Enligt postkoloniala teorier måste rasism och obalanserade maktstrukturer idag därför förstås som en del av vårt koloniala arv. Tesfahuney berättar också om hur en prästs goda intention att rädda Amerikas ursprungsbefolkning från slaveri istället bidrog till att göra afrikaner till handelsvara.

    Mekonnen Tesfahuney är docent i kulturgeografi vid Karlstads universitet.