Segregerande utbildningspolitik

I Sverige har rasistiska och nationalistiska idéer påverkat hur den statliga samepolitiken utformats men också hur myndigheterna tolkat direktiv och hanterat samiska frågor. Ett uttryck för detta är etablerandet av den så kallade Nomadskolan år 1913.

Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet bedrevs en politik gentemot samerna som senare blev känd som “lapp ska vara lapp-politik”. Grundtanken som låg till grund för denna politik baserades på en tro på raser och rasåtskillnad. Statliga företrädare tog politiska beslut som definierade vem som var same, och vem som inte var det.

Trots att det samiska samhället alltid bestått av olika grupper, som har kombinerat olika näringar och anpassat dessa utifrån tidens förutsättningar, slog politikerna fast att bara vissa renskötande grupper skulle betraktas som “riktiga” samer i statens ögon. Till exempel skulle samer som inte arbetade heltid med renskötsel helst assimileras in i den svenska befolkningen. En följd av detta politiska tänkande var grundandet av nomadskolan år 1913 som på ett tydligt sätt gjorde skillnad mellan olika samiska grupper.

Barn till vissa renskötande grupper hänvisades att gå i nomadskolan medan andra samiska barn gick i den allmänna skolan. Nomadskolorna låg ofta långt ifrån hemmet, vilket innebar att många barn skildes från sina familjer när det var dags att börja skolan. Såväl skolbyggnader som undervisningsinnehåll formades efter de föreställningar som myndigheterna hade om samer. Till exempel byggdes nomadskolorna utan “moderna bekvämligheter”. Barnen skulle inte vänjas vid att sova i sängar och lokalerna skulle inte vara alltför trivsamma, så att eleverna inte skulle lockas bort från livet som renskötare.


Tips för vidare läsning

  • www.samer.se
  • Huuva, Kaisa & Blind, Ellacarin (red.) (2016). "När jag var åtta år lämnade jag mitt hem och jag har ännu inte kommit tillbaka": minnesbilder från samernas skoltid. Stockholm: Verbum

Texten är skriven 2016 av Anna-Lill Drugge, filosofie doktor i historia, Vaartoe - Centrum för samisk forskning, Umeå universitet. 

Källor

Brännlund, Isabelle. 2015. Histories of reindeer husbandry resilience: Land use and social networks of reindeer husbandry in Swedish Sápmi 1740-1920. Umeå: Umeå universitet.

Elenius, Lars. 2001. Både finsk och svensk: Modernisering, nationalism och språkförändring i Tornedalen 1850-1939. Kulturens frontlinjer (34). Umeå: Kulturgräns norr.

Eriksson, Madeleine. 2010. (Re)producing a periphery: popular representations of the swedish north. Umeå: Umeå universitet

Hansen, Lars Ivar och Bjørnar Olsen. 2006. Samernas historia fram till 1750. Stockholm: Liber.

Huuva, Kaisa, och Ellacarin Blind. 2016. ‘När jag var åtta år lämnade jag mitt hem och jag har ännu inte kommit tillbaka’: Minnesbilder från samernas skoltid. Stockholm: Verbum

Lantto, Patrik. 2000. Tiden börjar på nytt: En analys av samernas etnopolitiska mobilisering i Sverige 1900-1950. Umeå: Umeå universitet.

Lantto, Patrik. 2008. ‘“Att det för lapparne skulle vara likgiltigt hvar han flyttade”: Tvångsförflyttningar som problemlösning i svensk samepolitik’. I Sköld, Peter (red.) Människor i norr: Samisk forskning på nya vägar. s, 141-166. Umeå: Umeå universitet

Lantto, Patrik. 2012. Lappväsendet: Tillämpningen av svensk samepolitik 1885-1971. Umeå: Umeå universitet.

Ledman, Anna-Lill. 2012. Att representera och representeras: Samiska kvinnor i svensk och samisk press 1966-2006. Umeå: Umeå universitet.

Lindmark, Daniel. 2000. Education and colonialism : Swedish schooling projects in colonial areas, 1638-1878. Kulturens frontlinjer (29). Umeå: Umeå universitet.

Lindmark, Daniel.  2006. ‘Pietism and colonialism: Swedish schooling in eighteenth-century Sápmi’. Acta Borealia 23 (2): 116–29.

Loomba, Ania. 2007. Colonialism/Postcolonialism. London: Routledge.

Lundmark, Lennart. 1998. Så länge vi har marker: Samerna och staten under sexhundra år. Stockholm: Rabén Prisma.

Lundmark, Lennart. 2008. Stulet land : Svensk makt på samisk mark. Stockholm: Ordfront.

Lundström, Catarina. 2015. Den goda viljan: Kvinnliga missionärer och koloniala möten i tunisien och västra jämtland. Lund: Nordic academic press.

Mörkenstam, Ulf. 1999. Om ‘Lapparnes Privilegier’: Föreställningar om samiskhet i svensk samepolitik 1883-1997. Stockholm: Stockholms universitet.

Osterhammel, Jürgen. 1996. Colonialism: A theoretical overview. Princeton, N.J: Marcus Wiener.

Sjögren, David. 2010. Den säkra zonen: Motiv, åtgärdsförslag och verksamhet i den särskiljande utbildningspolitiken för inhemska minoriteter 1913-1962. Umeå: Umeå universitet.

Sörlin, Sverker. 1988. Framtidslandet: Debatten om norrland och naturresurserna under det industriella genombrottet. Stockholm: Carlssons.

Össbo, Åsa. 2014. Nya vatten, dunkla speglingar: Industriell kolonialism genom svensk vattenkraftutbyggnad i renskötselområdet 1910-1968. Umeå: Umeå universitet.

Össbo, Åsa, and Patrik Lantto. 2011. ‘Colonial tutelage and industrial colonialism: Reindeer husbandry and early 20th-century hydroelectric development in Sweden’. Scandinavian Journal of History 36 (3): 324–48.