Till innehåll

Lektionsupplägg om offer, förövare, åskådare och hjälpare

Det här temat handlar om olika roller som vi kan inta i utsatta situationer. Temat är på den här sidan uppdelat i fyra delar som alla innehåller filmade vittnesmål och övningar till vittnesmålen.

Lektionsupplägget ingår i undervisningsmaterialet Vittnesmål med klassrumsövningar.

Lodz Getto, Polen 1942. FOTO: AKG-IMAGES

Åskådarens betydelse

I en situation där det finns förövare och offer så finns det många gånger även andra som tysta tittar på och inte ingriper, det vi kallar åskådare. Vad är det som gör att vi inte ingriper i en situation där en eller flera människor blir utsatta för något?

Den första övningen går ut på att eleverna får reflektera över varför människor blir passiva åskådare i stället för att ingripa. Det finns givetvis många olika orsaker till detta och användbara begrepp i övningen kan vara risk, ansvar och handlingsutrymme. Eleverna får också möjlighet att fundera över åskådarrollens betydelse för situationens händelseutveckling. 

Den andra övningen ger utrymme för en estetisk och/eller litterär reflektion kring åskådarrollen i ett historiskt perspektiv.

Syftet är att se likheter mellan situationer som ägt rum tidigare i historien och de som inträffar idag. Människors handlingsutrymme beror på den historiska och nutida kontexten men det är liknande mekanismer som skapar ett åskådarbeteende hos kollektivet då som nu.

Du hittar diskussions- och gestalningsövningar längre ned på sidan efter vittnesmålen.

Titta på vittnesmålen

Speltid - 2:15

Ilona Goldberger

I klippet ovan beskriver Ilona hur deras grannar bara tittar på när de deporteras till Auschwitz.

Ilona Goldberger föddes 1925 i en judisk familj i Ungern. Tillsammans med sin mamma hamnade hon i flera olika koncentrationsläger men hon lyckades överleva. Ilona kom till Sverige 1945. 

Speltid - 1:19

Margareta Kellner

I klippet ovan berättar Margareta om hur grannarna hånade dem när de marscherade mot tågstationen för att deporteras till Auschwitz

Margareta Kellner föddes 1914 i en judisk familj i Ungern. Hon deporterades till Auschwitz och lyckades överleva. 1945 kom Margareta till Sverige med hjälp av Röda Korset. 

Speltid - 2:00

Alexander Rothman

I klippet ovan berättar Alexander hur folket i hans stad bara stod och tittade på, utan medlidande när han och hans familj tvingades gå från Gettot till tågen som skulle transportera dem till Auschwitz.

Alexander föddes 1930, i en judisk familj i Ungern. Han överlevde Auschwitz samt ett arbetsläger utanför Magdeburg. Han kom till Sverige 1947. 

Att vara en sån som ingriper

Det kan vara bekvämt och kännas riskfritt att vara kvar i åskådarrollen. Trots det har människor, oavsett konsekvenser, valt att lämna åskådarrollen för att ingripa och de har därmed påverkat historiens utveckling och individers liv.

Den första övningen syftar till att ge eleverna möjlighet att reflektera kring varför en del människor väljer att ingripa.

Den andra övningens syfte är att öka förståelsen hos eleverna för att en person som ingriper inte alltid behöver vara en hjälte i stora historiska sammanhang. Eleverna får också tillfälle att reflektera kring värden som medmänsklighet och solidaritet.

Den tredje övningen handlar om Agerapriset, ett pris som tilldelas en person som vågar ingripa och agera för sina medmänniskor. 

Titta på vittnesmålen

Speltid - 2:56

Hania Rosenberg

I klippet ovan berättar Hania om hur hon lyckades fly ut ur gettot tack vare hennes mamma och hur hon klarar sig undan nazisterna tack vare en polsk kvinna.

Hania föddes 1934, i en judisk familj i Osweiecim (senare Auschwitz) i Polen. Hon räddades ut ur gettot och fick leva under falsk identitet hos en polsk familj. Hanias mamma överlevde Auschwitz och kom till Sverige med de vita bussarna och med hjälp av röda korset kunde Hania också komma till Sverige. 

Speltid - 1:19

Francesco Kovacs

I klippet ovan berättar Francesco om när en medfånge ingrep och räddade livet på honom när han blev sjuk i lägret i Gulag.

Francesco Kovacs föddes 1929 i Ungern. Han gick med i partisanrörelsen som 16-åring men blev tillfångatagen av den Sovjetiska armén och deporterades till koncentrationsläger i Gulag. Han satt 9 år i läger och frigavs först efter Stalins död, 1953. Francesco kom till Sverige 1954. 

Speltid - 2:00

Mimmi Levy

I klippet ovan berättar Franciska om när hon blev förflyttad från Auschwitz till ett arbetsläger och om några bybors mod att hjälpa henne.

Franciska Levy (kallas Mimmi) föddes 1928 i en judisk familj i Tjeckien. Hon bodde i tjeckiskt ghetto och satt i flera koncentrationsläger bl. a. Bergen-Belsen och Auschwitz. Franciska kom till Sverige via Danmark 1945. 

Speltid - 4:40

Julia Lentini

I klippet ovan berättar Julia hur hon hjälpte en medfånge ut ur sjukbaracken när lägret bombades av de allierade och om hur fångarna skyddar en vakt de tyckte om vid befrielsen.

Julia Lentini föddes 1926 i en romsk familj i Tyskland. Julia och hennes familj hamnade i koncentrationsläger, ett av dem var Auschwitz. Hon överlevde och gifte sig med en amerikansk soldat. Julia flyttade till USA 1946. 

Personliga berättelser kan väcka starka känslor

Genom det subjektivt upplevda kan vi få förståelse och kunskap om en historisk situation samt en insikt om att det inte får hända igen.

Att få ta del av en persons smärtsamma upplevelser kan väcka en hel del känslor. Känslor som kräver såväl tid som möjlighet till reflektion.

Övningen här nedan uppmanar eleverna att våga ge uttryck för de olika känslor som vittnesmålen väcker hos dem.

Genom att de själva får skapa litterära eller estetiska alster kan övningen ligga till grund för en diskussion om hur personliga berättelser kan bidra till en fördjupad förståelse av historien.

Titta på vittnesmålen

Speltid - 1:50

Bela Czitron

I klippet ovan berättar Bela om hur Mengele ljög för att få fram de män som hade minst ork för att sortera bort dem till döden.

Bela föddes 1925, i en judisk familj i en stad som fram till 1940 tillhörde Rumänien men då övertogs av Ungern. Han överlevde Auschwitz och Buchenwald. Efter kriget flyttade han och hans syster till Sverige. 

Speltid - 6:17

Margareta Kellner

I klippet ovan berättar Margareta om den omänskliga transporten till Auschwitz och hur de blev behandlade där.

Margareta Kellner föddes 1914 i en judisk familj i Ungern. Hon deporterades till Auschwitz och lyckades överleva. 1945 kom Margareta till Sverige med hjälp av Röda Korset. 

Speltid - 4:47

Julian Better

I klippet ovan berättar Julian om sina första levnadsår i fånglägret i Gulag och hur han blev separerad från sin mor och fick nytt namn.

Julian Better föddes 1937 i ett av Gulags koncentrationsläger, Ryssland. Föräldrarna var från Polen och satt i fångläger anklagade för att vara folkets fiender. Fyra dagar innan Julians födelse avrättas hans pappa. Julian kom till Sverige i slutet av 60-talet. 

Speltid - 2:23

Mimmi Levy

I klippet ovan berättar Franciska om när de anlände till Auschwitz och hennes systerson och pappa fördes till gaskamrarna.

Franciska Levy (kallas Mimmi) föddes 1928 i en judisk familj i Tjeckien. Hon bodde i tjeckiskt ghetto och satt i flera koncentrationsläger bl. a. Bergen-Belsen och Auschwitz. Franciska kom till Sverige via Danmark 1945. 

Speltid - 7:45

Julia Lentini

I klippet ovan berättar Julia om hur SS-soldater torterade henne som straff för att hon tagit en konservburk från koncentrationslägrets kök.

Julia Lentini föddes 1926 i en romsk familj i Tyskland. Julia och hennes familj hamnade i koncentrationsläger, ett av dem var Auschwitz. Hon överlevde och gifte sig med en amerikansk soldat. Julia flyttade till USA 1946. 

Förövarens motiv och skuld

Francesco Kovács vittnesmål beskriver förövare som anser att de endast utförde sin plikt.

Vi vet dock att intoleransen och brott mot mänskliga rättigheter var genomgripande på individ-, grupp- och samhällsnivå under såväl Förintelsen som i exempelvis Sovjetunionen under Stalins styre. Det vill säga, det fanns förövare bland såväl lågutbildade som högutbildade.

Den första övningen syftar till att eleverna får analysera komplexiteten kring varför människor begår onda handlingar och blir förövare.

Den andra övningen är en fördjupning av den första övningen där eleverna får möjlighet att diskutera de svåra moraliska frågorna om hur förövare bör behandlas av samhället. 

Filmen Hanna Arendt behandlar just komplexiteten kring förövaren utifrån rättegången mot SS-officeren och krigsförbrytaren Adolf Eichmann. Visa den gärna för eleverna om det finns tid för det.

Titta på vittnesmålen

Speltid - 6:16

Francesco Kovacs

I klippet ovan berättar Francesco hur han förråddes och hamnade i fängelse i samband med Sovjetunionens intåg i Ungern.

Francesco Kovacs föddes 1929 i Ungern. Han gick med i partisanrörelsen som 16-åring men blev tillfångatagen av den Sovjetiska armén och deporterades till koncentrationsläger i Gulag. Han satt 9 år i läger och frigavs först efter Stalins död, 1953. Francesco kom till Sverige 1954. 

Speltid - 2:58

Mimmi Levy

I klippet ovan berättar Franciska om en lägervakts brutalitet men hur hennes "icke-judiska" utseende gav henne fördelar.

Franciska Levy (kallas Mimmi) föddes 1928 i en judisk familj i Tjeckien. Hon bodde i tjeckiskt ghetto och satt i flera koncentrationsläger bl. a. Bergen-Belsen och Auschwitz. Franciska kom till Sverige via Danmark 1945. 

Speltid - 3:55

Chen Shizong

I klippet ovan berättar Chen om hur hans vän blev falskt anklagad för rymmningsförsök och därför sköts till döds i arbetsläger i Kina.

​Chen Shizong föddes 1937 i Shanghai, Kina. Han blev tidigt föräldralös och växte upp med sin mormor. Det kinesiska kommunist paritet gav honom stöd för studier. Chen älskade partiet men ifrågasatte delar av politiken. Han anklagades då för att vara kontrarevolutionär och sattes i arbetsläger i 14 år. Chen kom till Sverige 1986. 

Andra delar av undervisningsmaterialet

    Se alla lektionsupplägg i undervisningsmaterialet

    Här hittar du klassrumsövningar med korta klipp ur vittnesmål från Förintelsen och de brott mot mänskligheten som begåtts av kommunistiska regimer.

      Till startsidan för undervisningsmaterialet

      Ett undervisningsmaterial med korta klipp ur vittnesmål av överlevande från Förintelsen och arbetsläger i Sovjet och Kina. För årskurs 7-9 och gymnasiet.

      Relaterat

        Filmade vittnesmål

        Här hittar du vittnesmål från personer som berättar om sina erfarenheter från Förintelsen.

          Vittnesmål från folkmordet i Rwanda

          Fyra personliga berättelser om upplevelser under folkmordet i Rwanda 1994 och vad som hände efter.