Förnekandets teser och metoder

Hur kan vi veta att Förintelsen har ägt rum? Svaret är att forskningen och historieskrivningen om Förintelsen, precis som all annan historieforskning, bygger på källkritisk analys av ett i detta fall ovanligt omfattande historiskt underlag, det vill säga stora mängder av olika slags dokument från många skilda källor: fotografier, filmer, ljudinspelningar, fysiska lämningar och vittnesmål av överlevande, förövare och andra vittnen.

Självfallet finns sådant som ännu är okänt och oklart, och det kommer alltid att finnas frågor som historikerna inte är överens om. Men om en sak råder ingen diskussion: Nazityskland bedrev en systematisk förintelsepolitik av historiskt unika dimensioner, som till största delen, men inte uteslutande, drabbade de europeiska judarna. Ur historievetenskapens synvinkel är förnekandet av Förintelsen därför meningslöst.

Förnekarnas ”alternativa fakta”

Vilka är då förnekarnas ”alternativa fakta”, och hur belägger de sin ”motberättelse”? De viktigaste teserna är att eftersom någon order från Hitler att utrota judarna inte har återfunnits, fanns heller ingen avsikt eller plan att göra det; att förintelseläger som Sobibor i själva verket var ”transitläger” i en ”evakuering österut” av judarna; att gaskammare av tekniska skäl inte kunde fungera och därför aldrig funnits, och att siffran sex miljoner döda judar är våldsamt överdriven.

Den centrala strategin utgörs av ett generalangrepp på det befintliga historiska underlaget. Förnekarna försöker, med ett hopplock av pseudotekniska argument och med hyperkritiskt detaljtragglande, lösryckta tolkningar, avfärdanden, förvanskningar, halvsanningar, rena lögner, förtiganden och förlöjliganden, sätta en gigantisk parentes kring allt historiskt underlag och hela den historiska forskningen om Förintelsen.

Den antihistoriska karaktären framgår också av att förnekare inte kan belägga sina egna påståenden om vad som i stället ska ha hänt, eftersom det helt saknas källor som skulle kunna stödja dem.


Typiska påståenden

Här följer två exempel på påståenden som ofta återfinns i förnekarmaterial. Klicka i rutan bredvid påståendet för att läsa fakta i frågan. Ytterligare exempel på typiska påståenden ges i Stéphane Bruchfelds text Förnekandet av Förintelsen i handboken Svåra frågor i klassrummet.