Till innehåll

Lektionsupplägg om normer

Det här temat handlar om hur normer skapas och upprätthålls men också om modet att bryta mot dem. Temat är på den här sidan uppdelat i fyra delar som alla innehåller filmade vittnesmål och övningar till vittnesmålen.

Lektionsupplägget ingår i undervisningsmaterialet Vittnesmål med klassrumsövningar.

Utanför en affär för nazister i Wien våren 1939. Foto: AKG-IMAGES

Samhällets normer och dess konsekvenser

Normer beskrivs vanligtvis som samhällets oskrivna lagar. Ibland påverkar även våra normer de skrivna lagarna.

Normer är enkelt uttryckt det vi tycker är okej och inte okej, och det förändras i såväl tid som rum. I ett land kan skiftande normsystem finnas parallellt i samhällets olika grupper.

Syftet med övningen är att eleverna får ta reda på vad en norm är, hur den kan skapas och att den inte är statisk.

Eleverna får även utreda vad som kan ge upphov till en förskjutning av normer och vilken betydelse olika normer kan ha för den historiska utvecklingen.

Titta på vittnesmålen

Speltid - 3:05

Erna Gutman

I klippet ovan berättar Erna om hur hennes familj inte ville böja sig för de normer Hitler krävde skulle gälla i hans Tyskland.
Erna Gutman föddes 1933 i Tyskland. Familjen tillhörde Jehovas vittnen och båda föräldrarna satt, under Ernas uppväxt, i fängelse p.g.a. sin religiösa tillhörighet. Pappan dog i koncentrationsläger 1940. Erna kom till Sverige 1960. 

Speltid - 2:13

Francesco Kovacs

I klippet ovan berättar Francesco om hur människor i ett totalitärt land blir som fångar då de fråntas friheten att tänka själv.
Francesco Kovacs föddes 1929 i Ungern. Han gick med i partisanrörelsen som 16-åring men blev tillfångatagen av den Sovjetiska armén och deporterades till koncentrationsläger i Gulag. Han satt 9 år i läger och friges först efter Stalins död, 1953. Francesco kom till Sverige 1954. 

Speltid - 1:47

Herbert Striem

I klippet ovan berättar Herbert om hur hans lärare påverkade eleverna i klassen genom att propagera för sina nazistiska normer.
Herbert Striem föddes 1923 i en judisk familj i Tyskland. Han växte upp i centrala Berlin. Efter Kristallnatten, då nära släktingar försvann, bestämde sig Herbert för att lämna Tyskland. Han kom till Sverige i mars 1939 med hjälp av Hugo Valentin. 

Antisemitism och antiziganism

Dessa vittnesmål handlar om hur synen på vissa grupper förändrats eller förstärkts. Alltså den norm som funnits för hur samhället förhållit sig till olika grupper.

Antisemitism och antiziganism har funnits länge i Europa, men under en del tider och i vissa samhällen har det förstärkts.

Syftet med de fyra övningarna nedan är att få eleverna att se vad som kan ha orsakat den normförskjutning som skedde under det nazistiska styret och som möjliggjorde förföljelsen av judar och romer.

De fyra övningarna har ett gemensamt upplägg och kan göras för sig eller parallellt.

Titta på vittnesmålen

Speltid - 5:41

Hans Posner

I klippet ovan berättar Hans om hur han som barn upplevde kristallnatten tillsammans med sin mamma och sin bror.
Hans Posner föddes 1927 i en judisk familj i Tyskland. Efter kristallnatten valde hans mamma att skicka sina två söner till Sverige, inom den så kallade barnkvoten. Hans kom till Sverige 1939 och fick under en tid bo i ett judiskt fosterhem. 

Speltid - 1:18

Mimmi Levy

I klippet ovan berättar Franciska om den främlingsfientlighet och antisemitism hon upplevde när hon kom till Sverige.
Franciska Levy (kallas Mimmi) föddes 1928 i en judisk familj i Tjeckien. Hon bodde i tjeckiskt ghetto och satt i flera koncentrationsläger bl. a. Bergen-Belsen och Auschwitz. Franciska kom till Sverige via Danmark 1945. 

Speltid - 06:01

Herbert Striem

I klippet ovan berättar Herbert om hur han som ung upplevde kristallnatten.
Herbert Striem föddes 1923 i en judisk familj i Tyskland. Han växte upp i centrala Berlin. Efter Kristallnatten, då nära släktingar försvann, bestämde sig Herbert för att lämna Tyskland. Han kom till Sverige i mars 1939 med hjälp av Hugo Valentin. 

Speltid - 05:26

Julia Lentini

I klippet ovan berättar Julia om när hon och hennes familj blir hämtade på grund av att de är romer för att sedan deporteras till Auschwitz.
Julia Lentini föddes 1926 i en romsk familj i Tyskland. Julia och hennes familj hamnade i koncentrationsläger, ett av dem var Auschwitz. Hon överlevde och gifte sig med en amerikansk soldat. Julia flyttade till USA 1946. 

Att våga bryta mot normen

Normer är inte alltid generella utan ofta skapas separata normer för en avgränsad subkultur som till exempel i ett basketlag eller en klass i en specifik tid. Dessa normer kan fungera som relationsstärkande för såväl gruppen som för den enskilda gruppmedlemmen.

Ibland skapas däremot normer som kan kännas obekväma och som direkt kränker en annan grupp eller individ.

Denna övning syftar till att ge eleverna en förståelse för hur normer kan upplevas som kränkande, att det är möjligt att förändra dem och hur man på olika sätt kan göra det. Genom att eleverna får vara delaktiga i ett forumspel skapas en bra utgångspunkt för reflektion kring om det i varje situation finns en möjlighet för åskådaren att påverka händelseförloppet.

Användbara begrepp som kan bredda diskussionen är risk, ansvar och handlingsutrymme.

Titta på vittnesmålet

Speltid - 2:43

Wilma Lundström

I klippet ovan berättar Wilma om hur grannarna behandlade dem illa på grund av att de var judar.
Wilma Lundström föddes 1924 i en judisk familj i Tyskland. När antisemitismen ökade i Tyskland under 30-talet sökte fadern utresetillstånd för henne. Wilma kom till Sverige sommaren 1939. 

Mod att säga ifrån

Det är inte alltid lätt att våga säga stopp när något känns fel.

Att själv vara ett offer och våga säga ifrån är bland det allra svåraraste man kan göra, och ibland kanske till och med omöjligt och allt för riskfullt.

Nedanstående övning syftar till att eleverna ska få kunskap om att en del människor trots allt har haft modet att ifrågasätta normerna och säga emot sina förövare.

Dessutom får eleverna möjlighet att reflektera över eventuella situationer där deras eget mod kan sättas på prov.

Titta på vittnesmålen

Speltid - 0:53

Bela Czitron

I klippet ovan berättar Bela om hur han blir kallad "jävla jude" av en klasskamrat och att han, Bela, är den som då blir bestraffad när han replikerar klasskamraten med "jävla ungrare".
Bela föddes 1925, i en judisk familj i en stad som fram till 1940 tillhörde Rumänien men då övertogs av Ungern. Han överlevde Auschwitz och Buchenwald. Efter kriget flyttade han och hans syster till Sverige. 

Speltid - 1:18

Margareta Kellner

I klippet ovan berättar Margareta om en situation i Auschwitz där hon vågade säga ifrån när hon blev kränkt.
Margareta Kellner föddes 1914 i en judisk familj i Ungern. Hon deporterades till Auschwitz och lyckades överleva. 1945 kom Margareta till Sverige med hjälp av Röda Korset. 

Speltid - 2:30

Francesco Kovacs

I klippet ovan berättar Francesco om när han vågade ifrågasätta den ryska förhörsledaren som ville att han skulle skriva under sin egen dom.
Francesco Kovacs föddes 1929 i Ungern. Han gick med i partisanrörelsen som 16-åring men blev tillfångatagen av den Sovjetiska armén och deporterades till koncentrationsläger i Gulag. Han satt 9 år i läger och frigavs först efter Stalins död, 1953. Francesco kom till Sverige 1954. 

Andra delar av undervisningsmaterialet

    Se alla lektionsupplägg i undervisningsmaterialet

    Här hittar du klassrumsövningar med korta klipp ur vittnesmål från Förintelsen och de brott mot mänskligheten som begåtts av kommunistiska regimer.

      Till startsidan för undervisningsmaterialet

      Ett undervisningsmaterial med korta klipp ur vittnesmål av överlevande från Förintelsen och arbetsläger i Sovjet och Kina. För årskurs 7-9 och gymnasiet.

      Relaterat

        Filmade vittnesmål

        Här hittar du vittnesmål från personer som berättar om sina erfarenheter från Förintelsen.

          Vittnesmål från folkmordet i Rwanda

          Fyra personliga berättelser om upplevelser under folkmordet i Rwanda 1994 och vad som hände efter.