Till innehåll

Lektionsupplägg om mänskliga rättigheter

Det här temat handlar om brott mot FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Temat är på den här sidan uppdelat i två delar som båda innehåller filmade vittnesmål och övningar till vittnesmålen.

Lektionsupplägget ingår i undervisningsmaterialet Vittnesmål med klassrumsövningar.

Arbetsläger i Sovjetunionen 1932. FOTO: AKG-IMAGES

Mänskliga rättigheter och lagar

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna fastställdes 1948. De brott som hade begåtts mot mänskligheten under andra världskriget var en avgörande orsak till att deklarationen fick en sådan genomslagskraft. Många länder har skrivit under FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och försökt få det egna landets lagar att överensstämma med den.

I klippen från de olika vittnesmålen beskrivs hur de mänskliga rättigheterna inskränkts genom olika lagar. Till exempel de antijudiska lagarna i Ungern eller Sovjetunionens lagar mot kontrarevolutionärer. Dessa lagar begränsade vissa människors liv och bidrog till att deras mänskliga rättigheter kränktes. Resultaten var bland annat att människor spärrades in i ghetton eller hamnade i läger. Syftet med övningarna nedan är att ge eleverna möjlighet att reflektera över vad brist på mänskliga rättigheter innebär i både ett historiskt och ett nutida perspektiv. Förhoppningsvis kan övningarna även leda till en ökad förståelse för utsatta människors livsvillkor.

Titta på vittnesmålen

Speltid - 2:52

Bela Czitron

I klippet ovan berättar Bela om hur raslagarna i Ungern begränsade judarnas rättigheter i samhället.
Bela föddes 1925, i en judisk familj i en stad som fram till 1940 tillhörde Rumänien men då övertogs av Ungern. Han överlevde Auschwitz och Buchenwald. Efter kriget flyttade han och hans syster till Sverige. 

Speltid - 2:59

Ilona Goldberger

I klippet ovan berättar Ilona om livet i gettot och hur många vardagliga saker blev förbjudna för judar.
Ilona Goldberger föddes 1925 i en judisk familj i Ungern. Tillsammans med sin mamma hamnade hon i flera olika koncentrationsläger men hon lyckades överleva. Ilona kom till Sverige 1945. 

Speltid - 4:40

Francesco Kovacs

I klippet ovan berättar Francesco om den fruktansvärda transporten till arbetslägret i Sibirien.
Francesco Kovacs föddes 1929 i Ungern. Han gick med i partisanrörelsen som 16-åring men blev tillfångatagen av den Sovjetiska armén och deporterades till koncentrationsläger i Gulag. Han satt 9 år i läger och frigavs först efter Stalins död, 1953. Francesco kom till Sverige 1954. 

Julia Lentini

I klippet ovan berättar Julia om transporten till Auschwitz och hur de avhumaniserades när de kom fram.
Julia Lentini föddes 1926 i en romsk familj i Tyskland. Julia och hennes familj hamnade i koncentrationsläger, ett av dem var Auschwitz. Hon överlevde och gifte sig med en amerikansk soldat. Julia flyttade till USA 1946. 

Speltid - 9:15

Julian Better

I klippet ovan berättar Julian om när han kom till ett nytt barnhem i lägret i Gulag och blev så illa behandlad att han glömde bort att han hade en mamma.
Julian Better föddes 1937 i ett av Gulags koncentrationsläger, Ryssland. Föräldrarna var från Polen och satt i fångläger anklagade för att vara folkets fiender. Fyra dagar innan Julians födelse avrättas hans pappa. Julian kom till Sverige i slutet av 60-talet. 

Mänskliga rättigheter och yttrandefrihet

Artikel 19 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna stipulerar människors rätt till åsikts- och yttrandefrihet.

I praktiken är det inte alltid så lätt med yttrandefrihet kontra kränkningar.

I vittnesmålen berättas om vad brist på yttrandefrihet kan leda till. De flesta människor anser att yttrandefrihet är en viktig rättighet, men obegränsad yttrandefrihet är inte helt enkel att handskas med.

Syftet med denna övning är att ge eleverna möjlighet att reflektera över vad brist på yttrandefrihet kan leda till, men även vad missbruk av yttrandefrihet kan innebära.

Eleverna får fundera över varför vi bör värna om yttrandefriheten och på vilket sätt.

Titta på vittnesmålen

Speltid - 2:52

Julia Lentini

I klippet ovan berättar Julia om en medfånge som hamnade i koncentrationsläger för att hon hade kritiserat Hitler.
Julia Lentini föddes 1926 i en romsk familj i Tyskland. Julia och hennes familj hamnade i koncentrationsläger, ett av dem var Auschwitz. Hon överlevde och gifte sig med en amerikansk soldat. Julia flyttade till USA 1946. 

Speltid - 1:11

Francesco Kovacs

I klippet ovan berättar Francesco att hans yttrandefrihet var obefintlig i lägret i Gulag.
Francesco Kovacs föddes 1929 i Ungern. Han gick med i partisanrörelsen som 16-åring men blev tillfångatagen av den Sovjetiska armén och deporterades till koncentrationsläger i Gulag. Han satt 9 år i läger och frigavs först efter Stalins död, 1953. Francesco kom till Sverige 1954. 

Speltid - 2:00

Chen Shizong

I klippet ovan berättar Chen om hur han blev betraktad som kommunistpartiets fiende när han framförde kritik.
Chen Shizong föddes 1937 i Shanghai, Kina. Han blev tidigt föräldralös och växte upp med sin mormor. Det kinesiska kommunist paritet gav honom stöd för studier. Chen älskade partiet men ifrågasatte delar av politiken. Han anklagades då för att vara kontrarevolutionär och sattes i arbetsläger i 14 år. Chen kom till Sverige 1986. 

Andra delar av undervisningsmaterialet

    Se alla lektionsupplägg i undervisningsmaterialet

    Här hittar du klassrumsövningar med korta klipp ur vittnesmål från Förintelsen och de brott mot mänskligheten som begåtts av kommunistiska regimer.

      Till startsidan för undervisningsmaterialet

      Ett undervisningsmaterial med korta klipp ur vittnesmål av överlevande från Förintelsen och arbetsläger i Sovjet och Kina. För årskurs 7-9 och gymnasiet.

      Relaterat

        Filmade vittnesmål

        Här hittar du vittnesmål från personer som berättar om sina erfarenheter från Förintelsen.

          Vittnesmål från folkmordet i Rwanda

          Fyra personliga berättelser om upplevelser under folkmordet i Rwanda 1994 och vad som hände efter.