Tidslinje över rasbiologin och vetenskapen i världen

1776 blir Johann Friedrich Blumenbach professor vid universitetet i Göttingen. Tillsammans med andra kollegor inom antropologin studerar de och mäter kranier. Utifrån dessa mätningar delar Blumenbach upp mänskligheten i olika grupper: kaukasier, mongoler, malajer, etiopier (afrikaner) och amerikaner.

1803 dör Johann Gottfried Herder. I sitt arbete hade han under slutet av 1700-talet fört fram tankar om ”folksjälen”. Dessa idéer fördes sedan vidare och fick stort gehör av bland andra Johann Gottlieb Fichte och Ernst Moritz Arndt, vilka tillsammans med Herder blev betydelsefulla för den tyska nationalismen.

Arthur de Gobineau publicerar ”Om människorasernas ojämlikhet”. Där skriver han att drivkraften bakom kulturers utveckling alltid är rasen, att kulturer och raser präglas av oöverbryggbara skillnader och att rasblandning leder till förfall.

1859 kommer Charles Darwins bok ”Om arternas uppkomst ut”. Där beskrivs djurarternas utveckling som en kamp där det ”naturliga urvalet” gör att de som är bäst anpassade till sin omgivning överlever.

1909 bildas ”Svenska Sällskapet för Rashygien” i Stockholm. Sällskapet verkar för att rashygieniska perspektiv ska få inflytande över samhället.

1864 formulerar Herbert Spencer tanken om ”The survival of the fittest” i sin bok ”Principles of Biology”. Spencer menar att ”naturens främsta strävan är att göra sig av med de undermåliga och skapa utrymme för de bättre rustade.” Spencer lägger därmed grund för socialdarwinismen där Darwins rön tillämpas på det moderna samhället.

1866 presenterar Gregor Mendel sina teorier om ”recessiva” och ”dominanta” arvsanlag. Genom att studera ärtor hade han kommit fram till att vissa arvsanlag styrde hur arvsanlagen fördelades i nästa generation. Detta har senare kommit att kallas för Mendels genetiska lagar. Under denna tid fick hans teorier begränsad uppmärksamhet. Senare kom de dock att få nytt liv bland annat av Francis Galton som använde teorierna för att visa hur olika mänskliga egenskaper ärvdes i olika släkter.

1871 ger Darwin ut ytterligare en bok – ”Om människans härledning”. I den argumenterar han för att alla människor har samma ursprung och att människorna och aporna har samma förfäder. Detta stred tydligt mot bibelns skapelseberättelse och Darwins teorier attackerades kraftigt från många håll.

1883 myntar Francis Galton ordet eugenik. Ordet sattes ihop av de grekiska orden för ”väl” och ”född”. Det betyder samma sak som det gamla svenska ordet ”välboren” – alltså ”med rätt bakgrund”.

1895 publicerar Alfred Ploetz ”Rashygienens grundlinjer” och myntar med den begreppet rashygien. Rashygienen handlade enligt Ploetz om att ta fram ett politiskt och medicinskt program för att ta itu med de problem som rasbiologin uppmärksammar.

1899 delar Georges Vacher de Lapouge i ”Ariernas sociala roll” tre större europeiska raser: arier i norr, medelhavseuropéer i söder samt den alpinska rasen.

1907 driver den amerikanska delstaten Indiana igenom en lag som gör det möjligt att sterilisera så kallade ”sinnesslöa” individer. Ett trettiotal delstater klubbar sedan igenom liknande lagar. Av de 60 000 personer som tvångssteriliseras i USA (flera hundra tusen personer steriliseras dessutom ”frivilligt”) fram tills 1970-talet utgörs de flesta av fattiga svarta kvinnor och kvinnor från ursprungsbefolkningar.

1910 grundas Eugenics Records Office på Long Island utanför New York. Där genomförs rasbiologiska mätningar på hundratusentals människor och man arbetar aktivt för införande av steriliseringslagar.

1912 hålls den första stora internationella konferensen om eugenik i London. Bland deltagarna fanns en rad representanter från USA, England och Tyskland. Den andra stora internationella konferensen hölls i New York 1921.

1929 inför Danmark som första land i Europa steriliseringslagar på nationell nivå. Under åren som följer genomdrivs eugeniska lagar i ett antal europeiska länder – däribland Sverige. I 1930-talets Nazi-Tyskland blir rasbiologin statsideologi, och över 300 000 individer med olika fysiska och psykiska sjukdomar steriliseras mot sin vilja.

1939 inleds ”Kinder-euthanasie” där enligt nazismen ”icke livsdugliga” barn mer eller mindre i hemlighet dödas på särskilda anstalter. Därmed påbörjas aktion T4, ett statligt program skulle lösa problemet med så kallade ”sinnesslöa”, människor med psykisk sjukdom och med andra, som man trodde, ärftliga sjukdomar. Under programmets första fas mördas omkring 70 000 människor. 1941 upphör programmet i teorin, men i praktiken fortsätter dödandet och uppemot 250 000 människor mördas.

1950 ger UNESCO det första av fyra ställningstaganden om begreppet ras. De följande tre kommer 1951, 1964 och 1978. I dokumentet från 1951 fastslår UNESCO att det bara finns en mänsklig ras och att rasismen inte har någon vetenskaplig grund.

1972 publiceras essän ”The Apportionment of Human Diversity” av Harvard-genetikern Richard Lewontin (1929-2021). I den menar han sig kunna leda i bevis att den genetiska mångfalden inom en grupp, särskilt då de grupper som av tradition setts som egna ”raser”, är större än mellan dem.

1991 påbörjar populationsgenetikern Luca Cavalli-Sforza arbetet med Human Genome Diversity Project (HGDP), en genetisk kartläggning av 500 ”etniska grupper” från olika delar av världen. HGDP möter hård kritik och anklagas bland annat för att vara kolonialistiskt.

1994 ges boken ”The Bell Curve” ut av Richard J. Herrnstein och Charles Murray som vill peka på sambanden mellan ras och resultat i olika IQ- och anlagstest. Författarna drar slutsatsen att intelligens är till mellan 40 procent och 80 procent ärvd egenskap och starkt kopplat till ras. Titeln syftar på den klockformiga normalfördelade som iq-testresultaten uppvisar.

Under 2000-talet har utvecklingen inom modern DNA-forskning bidragit till att skriva om människans förhistoria. Ett exempel är när forskare i Human Genome Project år 2000 presenterade en kartläggning av det mänskliga genomet som visade att människor till 99,9 % har likadant DNA. Andra menar att begreppet har betydelse som en social konstruktion och därför kan användas till exempel för att synliggöra ojämlikheter.