Skyddspass och svenskhus

Den svenska legationen delar ut skyddspass till judar så att de får ett provisoriskt medborgarskap i neutrala Sverige. Genom att muta och utpressa ungerska tjänstemän lyckas Wallenberg få tillstånd att tillverka fler och fler. Köerna av desperata judar ringlar långa utanför de neutrala legationerna.

Wallenberg skaffar fastigheter runt om i Budapest där judar kan söka tillflykt. De så kallade svenskhusen förklaras vara svenskt territorium och utgör ett bräckligt men tillfälligt fungerande skydd. Outtröttligt arrangerar Wallenberg möten med politiker och inflytelserika personer som något sätt kan vara till hjälp. Han är väl bekant med tyskarnas byråkrati och använder det skickligt för att manipulera systemet.

Statskupp förvärrar läget

Hösten 1944 inser de flesta att kriget är på väg mot sitt slut. Den tyska armén är nu på reträtt, både på öst- och västfronten. De ungerska myndigheterna börjar få kalla fötter och avsätter den tyskvänliga delen av regeringen. Man ger order om att deportationerna av judar ska upphöra och Adolf Eichmann tvingas lämna Ungern.

Ett par månader av visst lugn inträder. Wallenberg och den svenska legationen hinner utfärda fler skyddspass och ge ytterligare skydd åt den judiska befolkningen.

Men den 15 oktober 1944 kommer bakslaget. Efter att tyskarna genomfört en statskupp kommer pilkorsarna till makten och en fanatisk ungersk antisemit blir premiärminister. Eichmann återvänder för att återuppta sitt uppdrag och tvingar nu folk att gå till fots till förintelselägren. Tusentals dör i dessa så kallade dödsmarscher och gång på gång ger sig

Wallenberg och hans medarbetare ut på vägarna för att dela ut mat och rädda dem de kan.

Pilkorsarna dödar sina egna landsmän

Pilkorsarna har ingen respekt för skyddspass eller diplomatisk immunitet och en våldsvåg sköljer över Budapest. Pilkorsare bryter sig in i svenskhusen, plundrar och mördar de judar som befinner sig där, släpar ut judiska patienter från sjukhus och avrättar dem på gatan.

Raoul Wallenberg kör till tågstationer och andra uppsamlingsplatser och beordrar officerare att släppa de judar som står med på hans listor. Listorna är ofta påhittade eller utökas på plats, allt i syfte att rädda så många judar som möjligt från att deporteras.

Det finns många vittnen till Wallenbergs insatser. Det berättas att han vid ett tillfälle fortsätter att sätta svenska skyddspass i händerna på de som deporteras med tåg, trots att han hotas av beväpnade pilkorsare. Han följer tåget ända till gränsen där han lyckas få alla passagerare under svenskt beskydd släppta.