Ny rapport: Svenskar har bristfälliga kunskaper om nationella minoriteters historia

28 October 2021

Svenskar upplever att de har bristfälliga kunskaper om de nationella minoriteternas historia. Minst känner man till om tornedalingar, mest om samer. Yngre kan mindre än äldre. Samtidigt är de flesta positiva till att principiellt skapa historisk rättvisa genom politiska initiativ. Det visar en ny rapport från Forum för levande historia.

Svensk allmänhet uppger att de har bristande kunskaper om de nationella minoriteternas historia. Ändå är dessa en del av svensk historia och har ingått i läroplanen sedan två decennier. Idag anger exempelvis 49 procent att deras kunskap om tornedalingarnas historia är mycket dålig. Motsvarande siffra för samernas historia är 23 procent.

Yngre personer i åldern 18-29 år bedömer sina kunskaper som lägre än vad äldre gör.

– Det är förvånande eftersom många unga vuxna idag har gått i skolan när kunskap om de nationella minoriteterna ingått i läroplanen. Dessutom är det inte så länge sedan de slutade skolan, säger rapportförfattare och historiker Oscar Österberg.

Rapporten visar även att svenskar är positiva till att skapa historisk rättvisa genom politiska initiativ, såsom offentliga ursäkter, sanningskommissioner och ekonomisk ersättning. Mer än hälften, 56 procent, är mycket positiva eller positiva, 25 procent är varken positiva eller negativa, och 11 procent är negativa och återfinns hos personer som är högutbildade eller står till höger politiskt sett.

Rapporten "Minoritet i historien” är baserad på resultatet från webbintervjuer med 3101 personer genomförda av Kantar Sifo våren 2020. Rapportförfattare är Oscar Österberg, historiker och forskningssamordnare vid Forum för levande historia.

Rapporten är framtagen för att bättre förstå det allmänna kunskapsläget när det gäller de nationella minoriteternas historia.

Ladda ned rapporten "Minoritet i historien”  

FAKTA:
De nationella minoriteterna är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar.

Andra rapporter: Institutet för språk och folkminnen, Länsstyrelsen i Sthlm och Sametinget, tog fram en undersökning 2020.

Utbildningsradion (UR) tog fram en undersökning 2018.

Läs också: