Berlinmuren byggs

DDR skulle bli en attraktiv socialistisk modellstat. Många drömde om en bättre värld, ett socialistiskt, antifascistiskt samhälle som skulle skapas i stället för den nazistiska diktaturen. Socialismen innebar en dröm om rättvisa, humanism och fred, som kontrast och värn mot nazism och fascism. 

Men Östtyskland var fattigt och utarmat. Medan Västtyskland fick ekonomiskt stöd av USA nedmonterades industrier och utrustningar i Östtyskland och sändes till Sovjetunionen. Det styrande partiet SED (Sozialistische Einheitspartei Deutschlands) tog order från Moskva. Protesterna ökade mot det socialistiska kontrollsamhället och hundratals unga välutbildade östtyskar lämnade dagligen landet via Västberlin.

Eftersom flyktingströmmen ökade lavinartat satte den östtyska regimen stopp för DDR-­medborgares flykt till väst. 13 augusti 1961 spärrades zongränsen mellan Väst-­ och Östberlin med taggtråd och betongmurar. Flykt från republiken blev kriminellt och bestraffades med fängelse.

Hot­ och fiendebilder skapades. Både i väst och öst tolkades kalla kriget som en kamp mellan det onda och det goda. Språket blev aggressivt. Positivt laddade ord användes för det egna landet och ställdes mot negativt laddade ord för motståndarna, fienden. Östtyska soldater utbildades för att skjuta på dem som försökte fly från sitt land: Ni skjuter inte på era bröder och systrar utan på landsförrädare, på fiender. Det gällde att rädda fred och socialism.

DDR:s partichef Ulbricht försvarade Berlinmuren 1961 som ett skydd mot ”blodiglar från väst” som sög sig fast vid en ”frisk kropp”, arbetar-­ och bonderepubliken DDR. Svenska tidningar beskrev å andra sidan DDR som ett jättelikt koncentrationsläger som höll sina 17 miljoner medborgare fängslade.

Omfattande välfärdsprogram startades i DDR: billiga livsmedel, fri läkarvård, låga hyror och förmånliga utbildningssystem. Daghem och skolor byggdes ut. Genom kulturpolitik skulle den socialistiska ideologin genomsyra samhället: litteratur, teater, opera, konserter, ungdomsfestivaler och lysande idrottsevenemang subventionerades. Välfärdsprogram och den socialistiska planekonomin bidrog till stabilitet under 40 år men ledde till varubrist och ekonomisk kris som påskyndade DDR:s sammanbrott. 

Texten är skriven 2016 av Birgitta Almgren, professor emerita vid Centrum för Östersjö- och Östeuropaforskning, Södertörns högskola.

Texten bygger på författarens tidigare böcker. Utförligare information och vidare källhänvisningar finns i följande titlar:
Birgitta Almgren (2009/2013): Inte bara Stasi … Relationer Sverige – DDR 1949-1990, Carlsson Bokförlag
Birgitta Almgren (2011): Inte bara spioner: Stasi-infiltration i Sverige under kalla kriget, Carlsson Bokförlag
Birgitta Almgren (2016): Dröm och verklighet. Stellan Arvidson – kärleken, dikten, politiken, Carlsson Bokförlag