"Behov av mer forskning om rasism på arbetsmarknaden"

Det finns många studier av diskriminering på arbetsmarknaden, men det saknas kunskap om hur olika grupper drabbas. Det visar en kartläggning av forskningen på området.

Det saknas till exempel kunskap om islamofobi och afrofobi på arbetsmarknaden, visar den kartläggning som har genomförts av Vetenskapsrådet på uppdrag av regeringen.

- Att det förekommer diskriminering kopplat till utseende och namn, det ser vi, men det finns inte så mycket studier av hur det drabbar grupper från olika delar av världen eller med olika religion, säger Kerstin Sahlin, huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap på Vetenskapsrådet.

”Svårfångat forskningsfält”

Forskningsöversikten visar att bristen på forskning om olika gruppers utsatthet till stor del beror på att området är svårfångat. Det är helt enkelt en utmaning att hitta metoder som fungerar. Samtidigt visar forskningsöversikten att det behövs mer kunskap om hur olika grupper drabbas för att kunna sätta in rätt politiska insatser. För att få en bild av vilken forskning som finns och vad som saknas har Vetenskapsrådet sökt i databaser och intervjuat ett 40-tal forskare. Uppdraget som de fick från regeringen var att kartlägga ”forskning om rasism på arbetsmarknaden”, men enligt Kerstin Sahlin används inte begreppet rasism så mycket inom svensk forskning, åtminstone inte i relation till arbetsmarknaden.

- Det är vanligare att prata om diskriminering så det är det begreppet vi har utgått ifrån i kartläggningen, säger hon.

Kerstin Sahlin beskriver det som att det finns mycket forskning som bekräftar problem med etnisk diskriminering på arbetsmarknaden. Det har till exempel gjorts ett större antal studier om diskriminering i samband med rekrytering och anställning. Det har också gjorts studier om diskriminering vid personalnedskärningar och analyser av hur kvinnor respektive män drabbas, fast där tycker hon att det behövs mer forskning.

- Vi ser att utrikesfödda kvinnor är mer utsatta än utrikesfödda män, men det bygger på ganska få undersökningar, säger hon.

Forskarna i kartläggningen efterlyser mer jämförelser över tid och mellan olika delar av arbetsmarknaden. Många tycker att det behövs bättre statistik som underlag för studier, men där har de delvis olika åsikter. Vissa vill se insamling av information om etnicitet och religion - så kallad jämlikhetsdata - medan andra är tveksamma eller tar avstånd från sådan statistik.

""

Hatkampanjer mot forskare

I Vetenskapsrådets intervjuer beskrev flera av forskarna att de blir hårt utsatta på grund av temat för sin forskning. De berättar att de ifrågasätts på ett sätt som går utanför den normala vetenskapliga problematiseringen.

- Det finns forskare som har utsatts för hatkampanjer och främlingsfientlighet. Det är förfärligt. Vi måste stå upp för den fria forskningen och se till att det går att forska även om frågor som vissa uppfattar som obekväma, säger Kerstin Sahlin.

Trots att arbetsvillkoren för forskarna ibland är svåra upplever hon att frågor som rör rasism och diskriminering uppmärksammas allt mer av forskarvärlden.

- Det finns fortfarande luckor, men jag skulle säga att detta är ett växande fält i Sverige och det tror jag att vi kommer kunna se om vi följer området framöver, säger Kerstin Sahlin.