Effektivare arbete mot våldsbejakande extremism

Samarbetet kring våldsbejakande extremism har blivit bättre de senaste åren. Det finns fortfarande problem, men både myndigheter och kommuner har fått större insikt om sina roller, menar Anna Carlstedt, före detta nationell samordnare mot våldsbejakande extremism.

När den nationella samordnaren inledde sitt arbete år 2014 var arbetet mot våldsbejakande extremism splittrat, menar Anna Carlstedt. Myndigheterna jobbade på varsina håll och många kommuner hade inte alls fått upp frågan på bordet. Den nationella samordnaren hade som främsta uppgift att samordna instanserna för att effektivisera arbetet. Det handlade exempelvis om att ålägga kommunerna att ta fram handlingsplaner mot våldsbejakande extremism, att utveckla expertnätverk och att sprida kunskap genom konferenser och kommunbesök.
- När vi började beskrev Säpo att de upplevde sig stå helt ensamma. Nu säger de att de känner att de andra myndigheterna står bredvid, säger Anna Carlstedt.

Många kommuner saknar fortfarande beredskap inför svåra fall som återvändare från Syrien, moskéer som brinner eller attentat som det på Drottninggatan, men alla har i alla fall förstått att frågan angår dem, menar Anna Carlstedt.

Våldsglorifiering i extremhögern

Våldsbejakande extremism finns inom olika grupper och kan ta avstamp i olika ideologier. Anna Carlstedt nämner Nordiska motståndsrörelsen som exempel på grupp där medlemmarna inte tror på demokrati och förenas i antisemitism, islamofobi och våldsglorifiering. 
Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism har bidragit med kunskap om kopplingen mellan olika problematiska miljöer:
- Det finns en stark koppling mellan ideologi, våld och brottslighet. Våra forskare har exempelvis visat att samma individer ofta rör sig mellan organiserad brottslighet, rasism och olika typer av våldsbejakande extremism, säger Anna Carlstedt och fortsätter:
-  Under vårt arbete har vi träffat i stort sett alla länsstyrelser och kommuner i landet och lyft dessa komplexa sammanhang. Vi har haft diskussioner med tusentals människor som arbetar med frågorna i sin vardag; socialsekreterare, lärare, kommunpoliser, föreningsledare, präster, imamer och fritidspersonal.

”Hårdare tag” fungerar inte

Det har varit mycket diskussioner om hur samhället bäst ska angripa våldsbejakande extremism. Samordnaren har tagit fram en forskarantologi som ger kunskap om vilka metoder som faktiskt fungerar.
- Det finns en myt om att det krävs ”hårdare tag”. Det återkommer till exempel i debatten om hur vi ska hantera återvändare från Syrien, men hårdare tag hjälper inte, säger Anna Carlstedt.

Arbetet mot våldsbejakande extremism måste ske på olika plan, fortsätter hon. Det behövs lagar, men också så kallade mjuka insatser. Personer som radikaliseras bär ofta på upplevelser av orättvisor eller kränkningar. De vänder sig till den våldsbejakande ideologin eftersom den pekar på orättvisorna, förklarar vad de beror på och erbjuder en lösning.
- Om vi verkligen vill komma till bukt med problemen behöver vi genuspedagogik i förskolan, mer resurser i skolan, fler socialsekreterare och kommunpoliser, men det är inte så sexigt att kommunicera det. Twittertrollen skulle skratta ihjäl sig. Vad som faktiskt funkar och vad opinionen kräver är inte alltid samma sak, säger Anna Carlstedt.

”Mycket står på spel nu”

De flesta kopplar våldsbejakande extremism till fysiska dåd, men begreppet är vidare än så, förklarar Anna Carlstedt. 
- Det handlar också om det breda hotet mot demokratin som vi ser i det hårdnande klimatet i exempelvis medierna. Hoten som gör att människor tystnar. Jag ser paralleller till 1930-talet med auktoritära stämningar och populism, säger hon.
De mänskliga rättigheterna fyller nu 70 år och den svenska rösträtten 100 år.
- Jag känner att det är mycket som står på spel. Hur mår vår demokrati? Klarar vi att ha ett öppet och tolerant samhälle eller är vi på väg någon annanstans?

FAKTA: Detta är våldsbejakande extremism

Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål. Begreppet omfattar den våldsbejakande högerextremistiska vit makt-miljön, den våldsbejakande vänsterextremistiska autonoma miljön och den våldsbejakande islamistiska extremistmiljön. (Källa: Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism).

Samordnarens uppdrag är avslutat och har ersatts av ett nationellt centrum under Brottsförebyggande rådet, Brå.
 


TIPS TILL ANDRA MYNDIGHETER I ARBETET MOT RASISM OCH HATBROTT:

”Det krävs modiga människor för det är skitjobbigt att jobba med de här frågorna. Många som gör det blir hårt utsatta av hot och hat. Vi måste samarbeta för att orka.”

MER INFORMATION OM VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM

Segerstedtinstitutet

Länsstyrelsen Dalarna

Brå