"Skyddet av unga mot rasism på nätet behöver samordnas bättre"

Medierådet har kartlagt olika satsningar som ska skydda barn och unga från rasism på internet. Det görs en hel del, men det behövs bättre samordning, menar Ulf Dalquist, chef på myndighetens avdelning för forskning och omvärldsanalys.

Många myndigheter och organisationer jobbar mot rasistiska kränkningar på nätet visar den kartläggning som Medierådet har gjort på uppdrag av regeringen. I genomgången av olika insatser beskrivs både reaktiva och förebyggande satsningar som utförs av 19 myndigheter och 25 ideella organisationer.

- Att skydda barn och unga på nätet innebär inte bara att ta bort hatiska kommentarer eller ställa personer som publicerar olagliga inlägg inför rätta. Det handlar också om att hindra kränkningar från att ske, säger Ulf Dalquist.

Kartläggningen visar att det har gjorts flera olika typer av satsningar på området, och det finns mycket kunskap att ta del av. Vissa av myndigheterna och organisationerna jobbar indirekt med att skydda unga från rasism genom sitt värderings- och demokratiarbete. Andra jobbar direkt med frågan, till exempel genom att utreda brott, stötta utsatta eller informera unga om vad som gäller och var man kan få hjälp. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har till exempel tagit fram material som bland annat ger en bild av ungdomars normer och beteenden kring nätkränkningar och som erbjuder juridisk vägledning kring näthat. Organisationen Teskedsorden har gjort skriften ”Nätets mörka sidor – hat, rasism och propaganda online”, som riktar sig till lärare. Materialet ger stöd i undervisning om källkritik och i arbetet med att öka barns medvetenhet om hur hat och propaganda sprids på nätet.

Unik studie av ungas anmälningar

Vid sidan av kartläggningen av insatser hos myndigheter och organisationer har Medierådet också gjort en enkätundersökning bland unga om deras erfarenheter av att själva anmäla kränkningar via sociala mediers anmälningsfunktioner. Såvitt Ulf Dalquist vet har ingen sådan studie gjorts tidigare.

Enkäten har skickats ut i två omgångar, år 2016 och 2017, och resultatet visar att anmälningarna ökar. År 2016 svarade åtta procent att de hade anmält något i sociala medier riktat mot dem själva och 17 procent att de hade anmält något riktat mot en annan person. År 2017 var motsvarande siffror 14 respektive 19 procent.

- Vi vet inte om ökningen beror på att kränkningarna har blivit fler, att benägenheten att anmäla har ökat, att det har blivit lättare att anmäla, eller en kombination av allt detta, säger Ulf Dalquist.

Enkätundersökningen visar att unga med utländsk bakgrund oftare än andra anmäler kränkningar som har riktats mot dem själva. Där syns också en kraftig ökning, från 8 procent år 2016 till 18 procent år 2017.

- Det är givetvis fruktansvärt på ett individuellt plan att bli kränkt. Jag tror också att det rasistiska språkbruket på sociala medier bidrar till att avhumanisera utsatta grupper, säger Ulf Dalquist.

Förde dialog med Facebook

Under arbetet med kartläggningen har Medierådet fört dialog med Facebook, Twitter och YouTube om hur de motverkar rasism på sina plattformar. Företagen berättade till exempel om sina användarregler och om hur de jobbar med att granska och ta bort olagliga inlägg. Medierådet kontaktade sju olika företag för kartläggningen, men det var svårt att få svar. Ulf Dalquist konstaterar att företagen bakom de sociala medierna har en del jobb kvar att göra. Enkätundersökningen bland unga pekar till exempel på brister i kontakten med personer som anmäler kränkande inlägg. Hälften av dem som uppgav att de hade anmält ett inlägg visste inte om deras anmälan hade fått någon effekt. 

- Det är illavarslande att de inte tycker att de har fått någon återkoppling, säger Ulf Dalquist.

För att förbättra skyddet av unga på internet behövs också bättre samordning av det arbete som görs inom myndigheter och ideella organisationer, menar han. Det är enligt honom det viktigaste resultatet av kartläggningen. Ulf Dalquist skulle vilja se större tydlighet från regeringen kring vilken eller vilka myndigheter som bär det huvudsakliga ansvaret för frågan. Han efterlyser också en satsning på erfarenhetsutbyte mellan olika aktörer.  

- Mycket av det som görs är bra, men det är många spridda skurar och det finns mycket att lära av varandra.