Pedagoger stöttas i arbetet mot rasism

Skolverket har genomfört utbildningsinsatser för att stärka arbetet mot rasism på skolor och förskolor. Frågorna väcker stort engagemang bland pedagoger och annan skolpersonal, upplever Johan Lilly Gyberg, undervisningsråd på Skolverket. 

På uppdrag av regeringen har Skolverket tagit fram material för konkret stöd i arbetet mot rasism och främlingsfientlighet. De har också genomfört konferenser och utbildningar riktade till pedagoger och annan skolpersonal.

Tillsammans med Forum för levande historia och i samverkan med lärosäten har Skolverket erbjudit kursen Att motverka rasism och främlingsfientlighet i förskolan och skolan. Kursen har genomförts i tre omgångar på elva lärosäten.

- Responsen från deltagarna har varit positiv, säger Johan Lilly Gyberg. Genom satsningen har Skolverket bland annat tagit fram materialet Koll på främlingsfientlighet. Med hjälp av det ska skolpersonal kunna göra en självskattning av den egna verksamheten och få syn på vilka problem just de har att arbeta med.

Vithetsnormer och trakasserier

Rasism kan komma till uttryck i skolan på olika sätt.
- Det kan finnas en vithetsnorm som elever kan stöta på i läroböcker, filmer och i hur det pratas, och det kan bidra till rasism, säger Johan Lilly Gyberg.
Det kommer också in anmälningar om trakasserier och kränkningar i skolan till Diskrimineringsombudsmannen och Skolinspektionen.
- Det är viktigt att skolpersonal kan identifiera trakasserier när det förekommer, har samsyn och vet hur de ska göra. Det måste finnas rutiner och riktlinjer på skolan för detta.

Enligt skolans styrdokument ska alla skolor arbeta för människors lika värde och för demokratiska värden. Tyvärr räcker det inte att slå fast det i dokument, konstaterar Johan Lilly Gyberg.
- Kunskapshöjande insatser kan vara en nödvändig förutsättning för att skolorna ska leva upp till kraven i styrdokumenten. Vi behöver arbeta systematiskt med de här frågorna.

Viktigt med samverkan

Skolverkets satsning genomförs inom ramen för regeringens plan ”Samlat grepp mot rasism och hatbrott”. Genom planen har det skapats forum för samverkan och erfarenhetsutbyte mellan personer som arbetar mot rasism och intolerans på olika myndigheter.
- Det är otroligt viktigt att regeringen nu har satt det här på dagordningen. Genom att arbeta tillsammans får vi del av varandras kompetens och det ger också arbetet större tyngd, säger Johan Lilly Gyberg.

När högerextrema vill in i skolan

Skolorna måste inte bara hantera rasism och intolerans internt. Det finns också högerextrema grupper som vill få tillträde till skolorna. Det är rektorn som beslutar om skolan ska bjuda in politiska partier för att medverka i utbildningen och om antalet partier ska begränsas, men besluten om urval måste fattas utifrån objektiva kriterier.

- Enligt den nya bestämmelsen i skollagen så gäller som huvudregel att urvalet av politiska partier inte får göras i syfte att utesluta ett visst parti på grund av partiets åsikter. Att göra det är i strid med objektivitetsprincipen, förklarar Johan Lilly Gyberg, som tror att frågan om vilka politiska partier som bjuds in till skolorna kommer att få ny aktualitet framöver med tanke på att det är valår.

 

TIPS TILL ANDRA MYNDIGHETER I ARBETET MOT RASISM:

”Se till att alla medarbetare på myndigheten har kunskap om frågorna och kan lyfta dem i relation till sitt eget arbete: Konkret, vad betyder ett antirasistiskt perspektiv i ditt projekt? Prioritera kunskapshöjande insatser och samverkan internt, så att ni har en gemensam grund att arbeta utifrån.”