Undersökning av rasism mot samer

Vaartoe, Centrum för samisk forskning, vid Umeå universitet har undersökt rasism mot samer på uppdrag av Sametinget. Forskarna har genomfört en webbenkät och i de inkomna svaren beskrivs sociala medier, jobbet och skolan som platser där utsattheten är särskilt stor.
− Det ger oss en fingervisning om att det i första hand är där åtgärder behöver sättas in, säger Anja Taube, kanslichef på Sametinget.

Rapporten ”Kartläggning av rasismen mot samer” bygger på en webbenkät med drygt 1 000 deltagare som identifierar sig som samer. Det går inte att, utifrån rapporten, dra några slutsatser om hur utbredd upplevelsen av rasism är bland samer generellt. Däremot finns flera personliga berättelser i enkätsvaren som ger exempel på hur samer upplever rasism.

Efter att rapporten hade publicerats mötte den intern kritik inom Umeå universitet varpå humanistiska fakulteten och Vaartoe – Centrum för samisk forskning initierade en översyn. Denna genomfördes i början av 2019 och visade på betydande vetenskapliga brister. En kritik handlar om att enkäten var riktad till personer som ser sig själva som samer, men var öppen för vem som helst att fylla i. Det går därför inte att avgöra vilka som egentligen har svarat på den. Programmet som användes kunde heller inte känna av om samma användare genomförde enkäten mer än en gång.

Behövs mer forskning

Forskarna bakom översynen skriver att rapporten borde ha förklarat tydligare att de inkomna svaren inte kan ses som ett representativt underlag för den samiska befolkningen. Samtidigt konstaterar de att det finns ett starkt stöd för förekomsten av upplevd rasism bland samer och att rapporten lyfter flera intressanta frågor där det behövs fortsatt forskning. Utifrån resultaten i enkäten verkar det till exempel som att risken för att utsättas för rasism ökar ju mer öppen man är med sin samiska identitet. Renskötare och medlemmar i samebyar upplever särskilt stor utsatthet, enligt enkäten, och det går i linje med tidigare forskning.
− Renskötare är den grupp som är mest synliga som samer. Många är också särskilt utsatta i samband med markkonflikter, säger Anja Taube, som menar att just konflikterna kring markanvändningen bidrar till rasismen mot samer.

Deltagarna i enkätundersökningen upplever inte bara rasism från individer i lokalsamhället utan beskriver också att de utsätts för strukturell rasism, till exempel genom att lagar är formulerade på ett sätt som missgynnar samer. Sverige har kritiserats internationellt för att inte respektera det samiska samhällets rätt till självbestämmande över sina traditionella områden. Detta tas upp i rapporten, där forskarna beskriver det som att kränkningarna av samers urfolksrättigheter bottnar i rasism. Det handlar till exempel om att beslut om nya gruvor eller vindkraftsparker i samers historiska bosättningsområden fattas över huvudet på samebyarna. Anja Taube beskriver det som att det finns en uppfattning om att man inte behöver lyssna på samer, eller att samer inte är kapabla att fatta beslut.
− Att vi inte får bestämma om det som angår oss skickar också en signal till resten av samhället om att man inte behöver bry sig om vad samer säger, menar hon.

Negativa erfarenheter av polisen

I enkätsvaren berättar flera deltagare att de upplever att de utsätts för rasism vid kontakt med myndigheter och i synnerhet polisen. Det uppfattas som att polisen struntar i att utreda brott som är riktade mot samer, som djurplågeri eller stöld av renar.
− Det här är någonting som vi har hört tidigare. Vissa berättar att de har gett upp och inte ser någon mening i att anmäla längre, säger Anja Taube.

Hon tycker att polisens hantering av denna typ av ärenden behöver utredas och lyfter även fram att det är ett problem att djurplågeri av renar inte vanligtvis klassas som hatbrott.
− Det är något som vi har haft uppe till diskussion och jag tror att det kommer lyftas mer framöver, säger Anja Taube.

”Rasismen har en grogrund i okunskapen”

Sametingets och Vaartoes kartläggning kommer med ett åtgärdsprogram i tio punkter. Anja Taube tror att det allra viktigaste är att höja kunskapen om samer och urfolksrättigheter både inom myndigheter och i samhället i stort.
− Rasismen har en grogrund i okunskapen genom att fördomar blir till sanningar, säger hon.