Polisen trappar upp arbetet mot hatbrott

Med ökade ekonomiska resurser och utbildning om rasism för poliser ska fler hatbrott klaras upp.
- Vi behöver bli bättre på att identifiera de här brotten och få de som utsätts att vilja komma till oss berätta, säger kommissarie Eva Sund, ansvarig för arbetet mot hatbrott hos Polisen.

Många hatbrott anmäls inte och av de brott som kommer till Polisens kännedom är det bara fyra procent som leder till åtal.
- Om vi kan höja uppklarningsprocenten skulle säkert fler känna att det var meningsfullt att anmäla, säger Eva Sund.

Polisens arbete mot hatbrott har stärkts upp genom regeringens nationella plan ”Samlat grepp mot rasism och hatbrott”. Under det senaste året har flera insatser gjorts. De specialiserade hatbrottsgrupperna i Stockholm, Göteborg och Malmö har fått mer pengar och en konferens om demokrati och hatbrott har hållits för poliser. Under 2018 fortsätter satsningarna. Till exempel kommer Polisens hatbrottsutredare att ges möjlighet till fördjupad utbildning. Genom den nationella planen har det också skapats forum för samverkan och erfarenhetsutbyte mellan olika myndigheter. Möjligheten att mötas och lära av varandra har varit viktig, menar Eva Sund.

Svårt att utreda nätbrott

Regeringens plan mot rasism och hatbrott sätter särskilt fokus på betydelsen av att motverka hot och hat på internet. Med ny teknik har hatbrotten delvis tagit ny form, och det ställer nya krav på Polisen, menar Eva Sund.
- Hatbrott som begås över internet är svåra att utreda. Vi måste förbättra vår it-kompetens. Det är inte alltid lätt att spåra varifrån en kommentar egentligen kommer när den går via servrar i USA eller andra länder, säger hon.

Lågt förtroende för Polisen

År 2015 anmäldes drygt 6 980 hatbrott, men det säger inte så mycket om hur många brott som egentligen begås. Undersökningar visar att förtroendet för polisen är lågt bland grupper som utsätts, så mörkertalet är antagligen stort. Under de senaste åren har det kommit avslöjanden om rasism inom polisen, vilket ytterligare bidrar till att skada förtroendet. År 2013 avslöjades till exempel det olagliga registret över romer och det har uppmärksammats fall där poliser har uttryckt rasistiska kommentarer.
- Sådana personer ska inte få vara kvar enligt min mening. Vi behöver fortsätta att jobba med de här frågorna internt, säger Eva Sund.

Viktigt med stöd till brottsoffer

Att öka förtroendet för Polisen hos de mest utsatta grupperna är helt centralt för att fler hatbrott ska klaras upp, menar Eva Sund. Hon berättar om en framgångsrik strategi som hatbrottsgrupperna i Stockholm, Göteborg och Malmö arbetar utifrån.
- De har som regel att alltid kontakta personer som har anmält ett hatbrott inom 24 timmar efter att de tar emot fallet. Det är ett sätt att öka förtroendet och stötta målsäganden, säger hon.

Eva Sund berättar vidare att Polisen har sökt EU-medel för att genomföra ett projekt med fokus på hatbrott tillsammans med den ideella organisationen Brottsofferjouren. Den typen av samarbeten kan bidra till att återupprätta förtroendet för polisen hos grupper som utsätts för hat och rasism, tror Eva Sund.
- Om man inte känner att man vill vända sig till oss kan man kanske vända sig till Brottsofferjouren istället och få stöd att ta sin anmälan vidare. Det kan hända att de i vissa lägen är bättre rustade att stötta än vad vi är.

FAKTA HATBROTT:

Hatbrott innebär att någon angriper en person eller en grupp av människor på grund av deras uppfattade ras, hudfärg, etniska bakgrund, trosbekännelse, sexuella läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. (Källa: Bråttsförebyggande rådet).

TIPS TILL ANDRA MYNDIGHETER I ARBETET MOT RASISM OCH HATBROTT:

”Sätt upp en tydlig målbild och se till att ha en ordentlig struktur för genomförandet. Det är viktigt att arbetet finns i den ordinarie verksamheten och inte ligger i en rännil vid sidan av, till exempel som ett eget projekt, för sådana kan lätt täppas till och då stannar arbetet av.”

Hatbrott – Polisens arbete