Kommunerna får nytt verktyg i arbetet mot extremism

Länsstyrelsen i Dalarna har utvecklat ett arbetssätt som hjälper kommuner att upptäcka problem kopplade till rasism och extremism. Nyckeln är regelbundna möten i arbetsgrupper med representanter från till exempel polis, socialtjänst, bostadsbolag och skola.

− Vi har fått återkoppling från kommunerna i pilotsatsningen och de berättar att arbetet fungerar väldigt bra, säger Camilla Sahlander, projektledare på Enheten för samhällsskydd vid Länsstyrelsen i Dalarna.

Länsstyrelsen har tagit fram ett formulär som kommunerna kan utgå ifrån för att få en lägesbild och se vilka problem de står inför. Det kan till exempel handla om att upptäcka ökat rasistiskt klotter eller en upptrappad rekrytering till extremistiska miljöer.

Metoden sprids till fler kommuner

Den nya metoden ingår i det uppdrag som Länsstyrelsen i Dalarna har tilldelats av regeringen och arbetssättet testades först i ett par kommuner i Dalarna. Nu testas det även i Västmanland och i Blekinge genomförs en pilot med en något annan utformning. Efter pilotsatsningen har metoden spridits och i Dalarnas län används den nu i över hälften av kommunerna.

Frågorna i formuläret lyfter allt ifrån extremism och kriminella nätverk till klimatet på skolor och fritidsgårdar. Lägesbeskrivningarna handlar alltså inte uteslutande om rasism och extremism utan har ett brett fokus på sociala risker, som kan ha sin grund i bristande livsvillkor som arbetslöshet, psykisk ohälsa och utanförskap.

− Sådan utsatthet kan bidra till att människor ansluter sig till kriminella nätverk eller extremistiska grupper, säger Marcus Hjelm, regional samordnare för arbetet mot våldsbejakande extremism på Länsstyrelsen i Dalarna.

Genom att arbeta med lägesbilder kan kommunerna upptäcka problem och sätta in insatser i tid, menar han.

− Det här är ett bra verktyg för att ta reda på vilka problem man har i just sin kommun, säger han och tar arbetet mot våldsbejakande extremism som exempel:

− Många kommuner har upprättat handlingsplaner mot extremism utan att först göra en analys av läget, men det fungerar inte. Det går inte att bara kopiera någon annan kommuns handlingsplan. Då löser man inte sina faktiska problem.

Viktigt med samarbete inom kommunen

Marcus Hjelm tror att många kommuner överskattar hur väl kommunikationen fungerar mellan olika sektorer som skola, socialtjänst och polis.

− Vi ser att det gör stor skillnad när man tar sig tid att sitta ner i samma rum och prata om de här frågorna, som ju berör hela kommunen, säger han.

Något annat som är nytt i arbetet med lägesbilder är att kommunerna rapporterar sina resultat till länsstyrelserna.

− Det gör att vi får en regional bild av hur det ser ut och kan lyfta problem som går igen i flera av kommunerna i vår region, säger Camilla Sahlander.

Tidigare har arbetet mot våldsbejakande extremism bedrivits på kommunal och nationell nivå men det har saknats ett arbete på regional nivå.

− Vi håller på att ta fram ett förslag på regional samordning nu, för det behövs verkligen, säger Camilla Sahlander.