När kulturutövare tystnar hotas demokratin

Kulturutövare och kulturinstitutioner har särskilda möjligheter att synliggöra rasism, men de som gör det riskerar hot, hat och vandalisering. 
- Flera kulturutövare upplever att det är svårt att uttala sig fritt i de här frågorna eftersom risken för angrepp hela tiden finns där i bakhuvudet, säger Bongi MacDermott på Kulturrådet.

I mitten av 2016 fick Kulturrådet ett regeringsuppdrag att genomföra kunskapshöjande insatser kring hur olika verksamheter som tillgängliggör konst och kultur kan synliggöra normer och utmana negativa stereotyper, i syfte att bidra till ett öppnare samhälle. Myndighetens arbete inom uppdraget mynnade ut i en skrift och i en konferens med namnet ”Konsten att beröra”. Genom satsningen fick kulturutövare och representanter från olika kulturinstitutioner och förvaltningar möjlighet att mötas och dela erfarenheter.

- Vi har fått väldigt positiv respons och konferensen nådde ut till många aktörer och beslutsfattare inom kultursektorn. Skriften har beställts av flera skolor och det känns extra roligt om vi genom skolorna kan nå ut till unga som annars inte tar del av offentligt finansierad kultur i så stor utsträckning, säger Bongi MacDermott, enhetschef för kommunikation och omvärld på Kulturrådet.  

I skriften ges flera exempel på kulturutövare som utmanar rasistiska stereotyper. Det berättas till exempel om communityteaterprojektet Svenska hijabis, som synliggör förtrycket mot personer som bär slöja. Ett annat exempel är ”Ortens konstfestival” i Göteborg, ett forum som anordnades för att skapa ett rum för konstnärer som har svårt att etablera sig på konstscenen.

Allvarligt när kulturutövare hotas

Arbetet med ”Konsten att beröra” genomfördes i samarbete med Riksutställningar och inom ramen för regeringens plan ”Samlat grepp mot rasism och hatbrott”. En fråga som har lyfts särskilt genom arbetet är utsattheten för kulturutövare som arbetar med fokus på rasism eller normkritik. 
- Som kulturutövare blir du en del av offentligheten. Du blir en representant för frågorna du lyfter genom din konst och det kan göra dig utsatt, säger Bongi MacDermott.

Både kulturinstitutionerna och kulturutövarna har stora möjligheter att skildra samtiden och uppmuntra till diskussion. Många gör också det, konstaterar Bongi MacDermott. Att de angrips innebär ett allvarligt hot mot yttrandefriheten, menar hon. 

- Utsattheten gör det extra angeläget att träffa andra som jobbar med liknande frågor. Det är viktigt att kunna stötta varandra, säger hon. 
Det behövs också mer kunskap om kulturutövares utsatthet inom kulturinstitutionerna, tror hon.

- Institutionerna behöver kunna bedöma hur allvarligt ett hot är för att veta vilka insatser som behövs för att motverka hoten och säkra yttrandefriheten.

Viktigt med mångfald

Något annat som har kommit upp under arbetet med “Konsten att beröra” är betydelsen av att alla ges lika möjligheter att ta del av kvalitativ konst och kultur. Under arbetet återkom också betydelsen av representation inom kultursektorn. Rapporten Kultur av vem? från Myndigheten för Kulturanalys visar att andelen personer med utländsk bakgrund är lägre på kulturinstitutionerna än i samhället i stort.


- För att frågor som rör rasism och negativa stereotyper ska lyftas behöver vi ha en mångfald både på institutionerna och bland kulturutövarna, säger Bongi MacDermott. 

Kulturrådet har en viktig roll genom att myndigheten fördelar ekonomiska medel. Vilka kulturutövare är det som får finansiering och en plattform? Det är en relevant fråga, menar Bongi MacDermott. 

- Just vikten av att en mångfald röster och berättelser ges utrymme i offentligheten kommer vi att ha med oss än mer än tidigare i vårt fortsatta arbete och det tror jag kan ge långsiktig effekt, säger hon.

“Offentligt finansierad kultur ska vara för alla”

Det finns ett engagemang mot rasism inom kultursektorn, upplever Bongi MacDermott. Många kulturutövare och institutioner lyfter frågorna, trots risken för hot och hat. Flera muséer har till exempel tagit fram utställningar som synliggör normer och stereotyper i de egna samlingarna. 
- I slutändan handlar det här om mänskliga rättigheter och demokrati. Den offentligt finansierade kulturen ska vara till för alla, säger Bongi MacDermott . 

 

TIPS TILL ANDRA MYNDIGHETER SOM SKA GÖRA LIKNANDE SATSNING:

”Det är viktigt att ta in experter som kan frågorna och ge arbetet tid så att det ger verklig effekt. Man behöver också se till att ha med sig alla som ska vara involverade i arbetet och att arbetet är väl förankrat hos myndighetens ledningsgrupp för att det ska bli långsiktigt.”


Regeringens plan Till det fria ordets försvar Åtgärder mot utsatthet för hot och hat bland journalister, förtroendevalda och konstnärer 

Handboken Hat och hot, Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Författarförbund