Myndigheters samarbete - en framgångsfaktor i arbetet mot rasism

Forum för levande historia har i uppdrag att samordna och följa upp arbetet med den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott.
− Med planen ville regeringen ta ett samlat grepp kring myndigheters arbete mot rasism och det tror jag har varit viktigt, säger projektledare Mikael Öhman Almén.

Forum för levande historia har stöttat myndigheterna i deras arbete, till exempel genom att anordna erfarenhetsutbyten. De har också erbjudit fortbildning, spridit kännedom om arbetet vid publika evenemang och genom lärande exempel i form av artiklar.
− Jag tror att erfarenhetsutbytena varit viktiga, både för nätverkande och kunskapspåfyllnad. Idag är de här träffarna det enda återkommande nationella forumet för statliga myndigheter där fokus är på frågor om rasism, berättar Mikael Öhman Almén.

Han trycker särskilt på betydelsen av att planen har involverat flera olika myndigheter, som fått tillfälle att stöta och blöta sina utmaningar tillsammans. 
− Min bedömning är att planen har underlättat för myndigheter att identifiera samverkanspartners och dra nytta av varandras arbete då de har behov av det. Flera av myndigheterna säger att de i och med planen i högre utsträckning vet vad de andra myndigheterna gör. På så sätt kan de undvika dubbelarbete och använda varandras kunskap.

Stor bredd bland satsningarna

− Många olika slags insatser har genomförts inom ramen för planen. Vissa myndigheter, som Sametinget och Diskrimineringsombudsmannen, har gjort kartläggningar. Polisen och Åklagarmyndigheten har jobbat för att bli bättre på att utreda och lagföra hatbrott. Skolverket har genomfört stora fortbildningsinsatser för skolpersonal och Medierådet har drivit en kampanj för att öka kunskapen om rasism på internet. Bara för att nämna några exempel, säger Mikael Öhman Almén.

Myndigheterna har olika fokus som kompletterar varandra. Samtidigt finns gemensamma nämnare. Exempelvis handlar mycket av arbetet om att utveckla, sammanställa och sprida kunskap. Inom ramarna för planen har tusentals offentliganställda fortbildats i frågor om rasism, homo- och transfobi.

Det är en väldigt stor satsning på kompetensutveckling av offentliganställda. Det är bra, många tycker att frågorna är svåra och efterfrågar kunskap, berättar Mikael Öhman Almén.

Behov av mer långsiktigt arbete

I regeringsförklaringen 2019 meddelade statsminister Stefan Löfven att den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott fortsätter. I sin återrapportering till regeringen lyfter Forum för levande historia några förslag på hur myndigheters arbete mot rasism skulle kunna utvecklas. De ser bland annat ett behov av att gå från kortare till mer långsiktiga uppdrag inom områden där det finns anledning att tro att utmaningarna är långvariga.
− Risken med avgränsade uppdrag är att arbetet tar slut och att viktig kompetens går förlorad när projekttiden löper ut, säger Mikael Öhman Almén.

Forum för levande historia bedömer också att regeringen behöver ta ställning till om det behövs nationella mål för arbetet mot rasism eller om styrningen av frågorna behöver förtydligas på annat sätt.
− Nationella mål skulle kunna fungera som en kompass som visar riktningen för arbetet, säger Mikael Öhman Almén.

Vill att fler myndigheter engageras

Som en del av samordningsarbetet har Forum för levande historia regelbundet hämtat in synpunkter från ett tjugotal organisationer i civilsamhället och en återkommande synpunkt från flera av organisationerna har varit att fler myndigheter borde engageras i arbetet framöver. Flera av de myndigheter som har ingått i planen under 2016-2019 ser också ett behov av fortsatt arbete framöver, menar Mikael Öhman Almén.
− Några av myndigheterna har gjort kartläggningar som pekar på behov av insatser. Nu finns en större kunskap om vilka utvecklingsområden som finns och därmed bättre förutsättningar att göra något åt dem.

Ett annat möjligt spår är att myndigheter kan titta på sin egen verksamhet i högre utsträckning, exempelvis för att granska sitt bemötande av allmänheten.

En kartläggning som Forum för levande historia har låtit göra visar att få myndigheter i dagsläget jobbar systematiskt med att förbättra sitt bemötande för personer som i samhället utsätts för rasism, homo- och transfobi.
− Idag känner inte alla att de kan lita på att de får ett gott bemötande. Det hänger ihop med att vissa utsatta grupper inte känner samma tillit till det offentliga som övriga befolkningen. Det är en viktig demokratifråga, säger Mikael Öhman Almén.

 

FAKTA Rasism

I den nationella planen definieras rasism som ”uppfattningar om att människor på grund av föreställningar om ras, nationellt, kulturellt eller etniskt ursprung, religion, hudfärg eller annat liknande förhållande är väsensskilda från varandra och därmed kan eller bör behandlas på olika sätt”.

Regeringen använder begreppet strukturell rasism i betydelsen att rasistiska handlingar inte alltid baseras på en individs politiska övertygelse utan kan ske omedvetet. Det innebär att rasism, i olika former, finns som en del av samhällets strukturer.

Källa: Nationell plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott