Ny kunskap om antisemitiska hatbrott

Antisemitismen är utbredd i breda lager av befolkningen, visar en rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå).

− Det innebär att förebyggande arbete som enbart riktar in sig på radikala miljöer skulle missa viktiga delar av problemet, säger enhetschef David Shannon.

Rapporten Antisemitiska hatbrott visar att antisemitism förekommer i många olika miljöer och sammanhang: på offentliga platser, i skolan, på arbetsplatsen, i hemmet, vid judiska institutioner och på internet.

Brås rapport sätter särskilt fokus på gärningspersonerna bakom de antisemitiska hatbrotten. Materialet består av uppgifter från domar och polisanmälningar där ett antisemitiskt motiv har identifierats. Brå har också intervjuat över 90 personer varav många själva har utsatts för antisemitism.

− Antisemitismen är ett komplext fenomen med djupa historiska rötter. Den största utmaningen med att göra rapporten har nog varit att försöka fånga in och beskriva detta på ett lättillgängligt och kortfattat sätt, säger David Shannon.

Att antisemitismen är så utbredd gör att det finns få platser där personer med judisk bakgrund kan röra sig utan att känna rädsla eller oro för att utsättas.

− Det verkar bidra till en känsla av otrygghet hos många. Intervjupersonerna beskrev ofta en höjd uppmärksamhetsnivå i vardagen, och att man ibland döljer eller helt har slutat bära judiska symboler som Davidsstjärna och kippa, som ett sätt att minska risken för att bli utsatt, säger David Shannon.

Antisemitiska påhopp sker både muntligt och skriftligt, ibland anonymt och ibland helt öppet. De sker ansikte mot ansikte, via telefon, via brev och via sociala medier. Grovheten varierar från nedvärderande skämt och kränkande beskrivningar till hot och våldsbrott. Kvinnor utsätts i högre grad än män för sexualiserade hot och ofredanden.

Gärningspersonerna oftast unga män

Rapporten visar att gärningspersonerna oftast är unga män, men att brotten begås av både män och kvinnor i ett brett åldersspann. Det framgår av Brås intervjuer att ett angrepp kan komma från nästan ”vem som helst”. Intervjupersonerna har utsatts för antisemitism av exempelvis elever, chefer, kollegor och grannar.  Skolpersonal beskriver att det bland elever förekommer Hitlerhälsningar och nedvärderande skämt om judar. Elever använder också ”jude” som skällsord eller för att beskriva någon som till exempel snål, girig eller maktfullkomlig. Flera intervjupersoner hänvisar även till antisemitiska offentliga uttalanden av lokalpolitiker och riksdagsledamöter från olika politiska partier.

Ökat hot från radikalnationalistiska miljöer

Samtidigt som antisemitismen är utbredd i breda lager av befolkningen är den också en del av det ideolo­giska fundamentet i radikalnationalistiska och våldsbejakande jihadistiska miljöer, konstaterar Brå i rapporten. Flera av intervjupersonerna känner av en ökad aktivitet inom den radikalnationalistiska miljön och vittnar om att hot och trakasserier används för att försöka pressa dem att lämna positioner eller lägga ner föreningar.

− Våra material tycks visa att personer som har mer framträdande roller löper högre risk att bli utsatta för antisemitism. Enligt intervjupersoner kan detta också leda till att man överväger att avstå från att delta i det offentliga samtalet och att vara politiskt aktiv. Det innebär att antisemitism även blir ett demokratiproblem, säger David Shannon.

Det är framför allt den radikalnationalistiska miljön som sticker ut i Brås material, men flera personer som arbetar med säkerhet i judiska församlingar och föreningar upplever den våldsbejakande jihadistiska miljön som det allra största hotet.

− Det beror bland annat på att det skett flera grova attacker mot judiska mål i andra länder, som begåtts av personer med kopplingar till den här miljön, säger David Shannon.    

""

 

FAKTA/Antisemitism

I rapporten använder Brå begreppet antisemitiska hatbrott enligt samma definition som i hatbrottsstatistiken, nämligen:

”Brott som begås på grund av rädsla för, fientlighet eller hat mot judar och judendom som aktiverar en reaktion mot judendomen, judisk egendom, dess institutioner eller den eller dem som är, eller uppfattas vara, judar eller representanter för judar.”

Brå har dock valt att undersöka antise­mitism ur ett brett perspektiv, och intervjupersonerna har tillfrå­gats om sina erfarenheter av uttryck för antisemitism generellt, även om dessa inte nödvändigtvis utgör brott i juridisk mening.