Åklagare får vägledning för utredning av hatbrott på nätet

Jurister som utreder hatbrott går en vinglig balansgång mellan yttrandefriheten och minoritetsgruppers rätt att inte kränkas. Åklagarmyndigheten har tagit fram en vägledning för att öka åklagares kunskap kring hatbrott på internet och bidra till mer enhetliga bedömningar.

− Det är viktigt att hatbrotts-paragrafen inte blir tandlös på grund av rätten till yttrandefrihet enligt grundlagen. Vi ser att det absolut är möjligt att åtala till exempel för hets mot folkgrupp, men det krävs viss försiktighet, säger Magnus Ramebäck, åklagare på Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Malmö.

Den vägledande rapporten sätter fokus på hatbrott som begås på sociala medier och går igenom avgörande rättsfall från svenska domstolar och Europadomstolen. Även om ett inlägg verkar ha alla beståndsdelar som krävs för att det ska klassas som ett hatbrott kan den som har skrivit inlägget frias om kommentaren bedöms som ett seriöst debattinlägg. Till exempel kan en kommentar som beskriver muslimer på ett sätt som de flesta skulle uppfatta som kränkande ändå vara laglig om kommentaren kan betraktas som ett seriöst, religionskritiskt inlägg. Den där gränsdragningen kan vara svår, menar Magnus Ramebäck.

− Det här är knepiga och känsliga frågor som slår rakt in i demokratins hjärta. Minoriteter ska inte behöva tåla hat och hets. Å andra sidan har vi yttrande- och åsiktsfriheten som är en grundbult i demokratin, säger han. 

Brist på enhetlighet i bedömningarna

Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Malmö har hatbrott som ett av sina specialområden. Det innebär bland annat att de hanterar alla överprövningar i hela landet inom den brottskategorin - och de är många. 

− Det visar att detta är en laddad fråga som man kan ha mycket uppfattningar och åsikter om. Det är ett område som inbjuder till olika bedömningar, säger Magnus Ramebäck.

Han ser att det finns en brist på enhetlighet i bedömningarna, och det var något de ville komma åt med vägledningen.

− Om yttranden lagförs i norra Sverige medan vi har straffrihet i södra, då har vi ingen likhet inför lagen, säger han, och förklarar att det tycks finnas en regional skillnad.

Svårt att bevisa hatbrottsmotiv

Det kan vara svårt att bevisa hatbrottsmotiv. Därför är det viktigt med kunskap. Magnus Ramebäck hoppas att rapporten har gett lite mer klarhet i hur åklagare kan jobba med hatbrott som sker på internet. Åklagarmyndigheten håller också årliga hatbrottskonferenser för att öka kunskapen och samsynen.

För att någon ska kunna dömas för hatbrott måste det gå att bevisa att det har funnits ett motiv att kränka och det kan vara svårt, inte minst när brotten begås via internet.

− Det räcker generellt inte att titta på någon enstaka kommentar, vi måste ha hela kontexten i vilket yttrandet fällts för att kunna bedöma om rätten till yttrandefrihet i det enskilda fallet väger tyngre än skyddet för till exempel en utsatt grupp, säger Magnus Ramebäck.

En annan svårighet vid utredningarna är att brotten riktar sig mot utsatta grupper där extra stöd kan behövas, till exempel för att orka vittna. För att en utredning ska bli av krävs det i dagsläget att någon som har blivit utsatt anmäler, men framöver hoppas Magnus Ramebäck att polisen ska kunna vara mer aktiva i att upptäcka brotten.

− Jag önskar att de fick mer resurser till att bevaka sociala medier, men där är vi nog inte än på många år.

En positiv utveckling som han däremot ser är att kunskapen om hatbrott på internet har ökat. Brotten som leder till åtal får medial uppmärksamhet samtidigt som det förs mycket diskussion om hot och hat på nätet.

− De här frågorna har nått ut brett och numera är det väl känt att man inte får uttrycka sig hur som helst i sociala medier, säger Magnus Ramebäck.

FAKTA/HATBROTT

Hatbrott är brott där motivet kan kopplas till hat eller fientlighet mot en viss nationalitet, etnicitet, hudfärg, religion, sexuell läggning eller könsidentitet. Hatbrott kan riktas mot individer, föreningar, institutioner eller representanter. Brott som begåtts med hatbrottsmotiv kan leda till hårdare straff än om samma brott begåtts utan hatbrottsmotiv.

Källa: Brottsförebyggande rådet (Brå)