Många kommuner tvekar i arbetet mot rasism

Företrädare för kommunerna tycker ofta det är svårt att arbeta mot rasism. Det finns också en osäkerhet kring vilket ansvar kommunerna egentligen har, visar en kartläggning från Diskrimineringsombudsmannen (DO). Den lilla kommunen Hedemora vill gå före och bana väg med nolltolerans mot rasism och diskriminering.

Det finns få exempel på insatser i kommunerna med uttalat syfte att motverka rasism, visar DO:s kartläggning. Den har genomförts inom ramen för regeringens nationella plan ”Samlat grepp mot rasism och hatbrott” och består av en enkätundersökning, intervjuer och en fallstudie med fokus på kommuners arbete mot rasism. Kartläggningen visar att kommunerna sällan har definierat begreppet rasism och saknar en tydlig problembild som utgångspunkt för arbetet. Kommunerna rapporterar också att brist på kunskap är ett hinder i arbetet.

Hedemora kommun sticker ut genom sitt arbete mot rasism och diskriminering. De ingår Sveriges kommuner och landstings nätverk ”Kommuner mot rasism” och har jobbat med frågorna i över ett decennium. Kommunen har genomfört flera interna utbildningssatsningar och tagit fram nya verktyg som vägledning för politiker och anställda. Hela personalen har till exempel kompetensutvecklats kring rasism genom en fortbildning som gavs av Forum för levande historia. Den följdes upp av webbutbildningen ”Ett Dalarna och Sverige för alla”, som kommunen tagit fram i samarbete med Länsstyrelsen i Dalarna. Tillsammans har de också utvecklat en metodbok riktad till chefer. Detta möjliggjordes med hjälp av EU-medel från asyl, integration och migrationsfonden (AMIF) och Europeiska socialfonden (ESF).

− Vi vill skapa kompetens kring rasism och diskriminering inom kommunen och få upp frågorna på bordet. Vi är till för våra invånare och vill att de ska trivas och må bra. Det är vad det här arbetet i slutändan handlar om, säger Maria Högkvist, mångfaldsstrateg på Hedemora kommun.

Rasism skadar både individer och samhället, förklarar hon och tar ett exempel från arbetslivet; när vissa grupper missgynnas på arbetsmarknaden begränsas deras möjligheter samtidigt som samhället går miste om deras kompetens.

Webbsida med konkreta tips

I Hedemora sker arbetet mot rasism både internt inom den egna organisationen och utåtriktat mot aktörer i civilsamhället och näringslivet.

− Internt handlar det till exempel om hur vi är mot varandra som kollegor och hur vi rekryterar. I vårt utåtriktade arbete försöker vi inspirera andra aktörer i kommunen att ta viktiga steg, säger Maria Högkvist.

För politikerna i Hedemora har kommunen tagit fram materialet Välgrundat, som är en guide till att fatta jämlikhetssäkrade beslut. De har också tagit fram en webbsida med tips på hur man inom kommunen eller i andra organisationer kan jobba inkluderande i praktiken. 

− Det kan till exempel handla om att ha ett inkluderande språk. Istället för att säga ”de” när du pratar om en viss grupp kan du säga ”de av oss”, så undviker du att befästa ett ”vi och dem”. Det kan också handla om att alltid fråga om matpreferenser inför olika arrangemang, så att alla känner att de är välkomna, säger Maria Högkvist.

I DO:s kartläggning uttryckte flera kommuner att de behöver bättre verktyg för att göra kartläggningar och mäta resultat av arbetet mot rasism.

− Många vill jobba inkluderande men vet inte hur, tror Maria Högkvist. 

 

Efterfrågar tydligare nationella riktlinjer

DO:s kartläggning visar att det finns en osäkerhet inom många kommuner kring vilket ansvar de har att arbeta mot rasism. Många av studiens deltagare tycker att arbetet är dåligt samlat från nationellt håll. Särskilt företrädare för mindre kommuner upplever att de har lämnats ensamma med ett svårt och odefinierat arbete, och efterfrågar tydligare riktlinjer från regering och riksdag.

Genomgående beskriver kommunerna det som enklare att arbeta med andra diskrimineringsgrunder än etnisk tillhörighet. Maria Högkvist tror att det beror på att frågor som rör rasism uppfattas som mer komplexa.

− Rasism som begrepp kan vara laddat och det kan krävas viss fingertoppskänsla för att samtalet ska bli bra. Det kan bli konfliktfyllt och dålig stämning, men jag tror inte att vi ska vara så rädda för det. Här i Hedemora har arbetet tagits emot jättebra, säger hon.

Hedemora kommun har jobbat med frågor som rör inkludering i många år, men 2017 la de i en ny växel. Då beslutade politikerna att formulera ett övergripande mål för arbetet mot rasism i kommunen, vilket enligt Maria Högkvist gav ny energi.

− Den politiska viljan och uthålligheten är viktig för att arbetet ska lyckas. Det är politikerna som ser till att det finns resurser för att jobba med frågorna. 

 

Hedemora tipsar: Så kommer ni vidare i er kommun

  • Rasism är en komplex fråga, men var inte rädda för att prata. Utgå från de mänskliga rättigheterna och koppla det till frågor som rör bemötande, hur ni är mot varandra på arbetsplatsen och hur ni vill ha det tillsammans i kommunen.
  • Många kommuner har kommit längre i arbetet med jämställdhet än i andra likabehandlingsfrågor. Dra nytta av det! Det går att hämta inspiration från jämställdhetsarbetet och använda samma typ av angreppssätt i arbetet mot rasism och diskriminering.
  • Håll i och håll ut. Att förändra attityder tar tid. Resultaten kommer sakta och kan vara svåra att se.