Varför inte bara berätta hur allt egentligen var?

Varför ta omvägen och berätta om flera historietolkningar utifrån olika gruppers perspektiv i stället för att bara skriva vad som egentligen hände? För det finns väl en sanning som är tusen gånger viktigare än människors egna subjektiva föreställningar om historien? Så kanske du först tänker när du ser den här texten. Men det finns en viktig anledning. Historien i sig kan inte starta några krig – bara människors föreställningar och användning av den.

Det exempel på konkurrerande historieberättelser som presenteras nedan är hämtat från de kroatiska, serbiska och bosnienmuslimska grupperna i det forna Jugoslavien och framför allt från den dåvarande jugoslaviska delrepubliken Bosnien-Hercegovina. Det är för att ge bättre förståelse för de konflikter i Jugoslavien som till sist ledde till krig. Det här projektet vill visa de olika gruppernas historiska självbild och hur deras historieberättelser förhåller sig till varandra. Historien och historiebruket kan naturligtvis inte ge hela förklaringen till konflikterna men de utgör en viktig del i det politiska spel som spädde på de nationalistiska stämningarna. Samtidigt kan det jugoslaviska exemplet ge en ingång till förståelse för den mänskliga dynamiken i andra nationella och etniska konflikter runt om i världen, då som nu. Det kan visa hur människors historiebruk, historiekultur och historiemedvetande på gott och ont kan bli vapen att använda i politiska syften. Förhoppningsvis kan också detta exempel leda till reflektion kring hur vi själva tar historien för given.

Det ligger i sakens natur att en stor del av den historia som en enskild individ identifierar sig med har skapats i samspel med familjens, gruppens och samhällets historiekultur, snarare än att den bygger på historievetenskapens senaste rön. Oavsett var man befinner sig i världen präglas vardagens samtal och berättelser om historien av en blandning av myter, föreställningar och sådant som kan betraktas som kalla fakta. För den enskilda individen är historiens identitetsskapande funktion ofta betydligt viktigare än den historiska riktigheten. Den här företeelsen bidrar till att olika grupper kan ha väldigt olika syn på vad som hänt i det förflutna. Dessa historiska meningsskiljaktigheter kan också utgöra bränsle i en pågående konflikt som egentligen rör något annat samtida problem. Historien kan alltså användas som makt och vapen. De krig som bröt ut i Jugoslavien under perioden 1991–1995 hade alltså sin grund i starka motsättningar mellan olika nationella grupper inom landets gränser. Det finns en vetenskaplig diskussion kring anledningen till dessa motsättningar. Flera forskare menar att det var politikerna som skapade de nationalistiska stämningarna för att få folkets stöd för att uppnå egna politiska och ekonomiska mål. Andra är mer benägna att se på nationalismen som en direkt konsekvens av historiska orättvisor och något som kom direkt ur folkdjupen. Alldeles oavsett hur det förhåller sig med den saken började politikerna ofta använda historiska referenser i sin argumentation för att kunna få folkmassorna med sig. Men vilken typ av historia refererade de till och varför väckte den så starka känslor?

Texterna ingår i projektet Den livsfarliga historien (2011), skribent Carina Rönnqvist, Samordnare, forskning vid Lärarhögskolan vid Umeå universitet.

Huvudsakliga källor till texterna:

● Allcock, John B. Explaining Yugoslavia
● Banac, Ivo. The national question in Yugoslavia: origins, history, politics
● Benson, Leslie. Yugoslavia: a concise history
● Bringa, Tone. Being Muslim the Bosnian way: identity and community in a central Bosnian village
● Djokić, Dejan. Yugoslavism: histories of a failed idea 1918–1992
● Donia, Robert J. Bosnia and Hercegovina: a tradition betrayed
● Filandra, Šaćir. The Bosniac idea
● Goldstein, Ivo. Croatia: a history
● Jović, Dejan. Yugoslavia: a state that withered away
● Judah, Tim. The Serbs: history, myth and the destruction of Yugoslavia
● Lampe, John R. Yugoslavia as history: twice there was a country
● MacDonald, David Bruce. Balkan holocausts?: Serbian and Croatian victim-centred propaganda and the war in Yugoslavia
● Pavković, Aleksandar. The fragmentation of Yugoslavia: nationalism and war in the Balkans
● Ramet, Sabrina P. Balkan Babel: the disintegration of Yugoslavia from the death of Tito to the fall of Milošević
● Ramet, Sabrina P. Nationalism and federalism in Yugoslavia, 1963−1983.
● Ramet, Sabrina P. Thinking about Yugoslavia: scholarly debates about the Yugoslav breakup Sells,
● Sells, Michael Anthony. The bridge betrayed: religion and genocide in Bosnia and the wars in Bosnia and Kosovo
● Singleton, Frederick Bernard. A short history of the Yugoslav peoples
● Tanner, Marcus. Croatia: a nation forged in war
● Udovički, Jasminka & James Ridgeway (red.). Burn this house: the making and unmaking of Yugoslavia