Kriget i Bosnien-Hercegovina

Den serie av krig som vi känner som Jugoslavienkrigen pågick med vissa uppehåll mellan 1991 och 2001. Det här projektet fokuserar dock endast på de konflikter och det krig som pågick 1991–1995 och i synnerhet tiden från 1992 då krig utbröt i Bosnien-Hercegovina, ett område som ofta brukar beskrivas som ett Jugoslavien i miniatyr. Ingen av de andra jugoslaviska delrepublikerna hade samma etniska och religiösa mångfald. De största grupperna utgjordes av Bosnien-Hercegovinamuslimer, serber och kroater – samtliga tre med nationsstatus (Se fotnot 1*). Åtminstone utifrån sett levde dessa bosniska grupper länge i harmoni och många identifierade sig troligen kort och gott som jugoslaver. Inte minst i städerna levde man sida vid sida och andelen blandäktenskap var förhållandevis hög. När de nationalistiska stämningarna under 1980- och 1990-talet blev alltmer påtagliga i andra delar av Jugoslavien, höll Bosnien-Hercegovinas ledare länge en låg profil. Den förhållandevis lilla republiken och dess människor hade mycket att förlora på nationell splittring.

År 1991 bröt kriget ut i både Slovenien och Kroatien. Den kroatiska majoriteten eftersträvade en självständig kroatisk stat. Kriget i Kroatien ställde dem mot landets serbiska minoritet som önskade att antingen stanna kvar i Jugoslavien eller i ett Serbien med en serbisk majoritet. De häftiga striderna i Kroatien fick mycket negativa följder även för Bosnien-Hercegovina, som också hade en stor kroatisk och serbisk befolkning. Bosnien-Hercegovina drogs så småningom in i kriget. Den grundläggande konflikten, både i Kroatien och i Bosnien-Hercegovina, kan i korthet sammanfattas med frågan «Varför ska vi vara en minoritet i ert land när ni kan vara en minoritet i vårt land?»

Många serber såg en fara i ett självständigt Bosnien-Hercegovina där de endast skulle utgöra en minoritet. I stället ville de att området även i fortsättningen skulle vara en del av Jugoslavien som de såg som en möjlig statsbildning för att hålla ihop sin geografiskt splittrade grupp. Många bosnienmuslimer, å sin sida, upplevde federationen Jugoslavien som alltmer styrd av serbiska krafter, vilket de såg som ett hot mot sin existens. När kriget i Bosnien-Hercegovina bröt ut den 5 april 1992, just efter att området erkänts som en självständig stat, var det slitningarna mellan serber och bosnienmuslimer som var den tändande gnistan. Även kroaterna ansåg sig ha rätt till Bosnien-Hercegovina, och eftersom Serbien förde krig mot Kroatien valde de att ställa upp på bosnienmuslimernas sida i konflikten. Åren 1993 and 1994 utkämpades bittra strider mellan bosnienkroater och bosnienmuslimer.

När kriget i Bosnien-Hercegovina var över 1995 hade omkring 100 000 människor dött. Familjer hade splittrats och gamla vänner hade blivit fiender. Många hade tvingats fly till andra länder. Hela landet var krigshärjat och den hårdast drabbade staden, Sarajevo som var belägrad under flera år, låg i ruiner. För människorna i Bosnien-Hercegovina är kriget och dess konsekvenser ännu år 2011 ytterst påtagliga. Krigsförbrytelserna hade varit närmast oräkneliga och rättegångarna beräknas fortsätta ytterligare många år fram i tiden. De etniska motsättningarna på politisk nivå idag har också snarast förstärkts genom systemet med en etniskt sammansatt regering.

1* Serber och kroater erkändes som nationer redan vid bildandet av Jugoslavien, medan bosnienmuslimerna inte fick nationsstatus som “etniska muslimer” förrän under 1960-talet.

Texterna ingår i projektet Den livsfarliga historien (2011), skribent Carina Rönnqvist, Samordnare, forskning vid Lärarhögskolan vid Umeå universitet.

Huvudsakliga källor till texterna:

● Allcock, John B. Explaining Yugoslavia
● Banac, Ivo. The national question in Yugoslavia: origins, history, politics
● Benson, Leslie. Yugoslavia: a concise history
● Bringa, Tone. Being Muslim the Bosnian way: identity and community in a central Bosnian village
● Djokić, Dejan. Yugoslavism: histories of a failed idea 1918–1992
● Donia, Robert J. Bosnia and Hercegovina: a tradition betrayed
● Filandra, Šaćir. The Bosniac idea
● Goldstein, Ivo. Croatia: a history
● Jović, Dejan. Yugoslavia: a state that withered away
● Judah, Tim. The Serbs: history, myth and the destruction of Yugoslavia
● Lampe, John R. Yugoslavia as history: twice there was a country
● MacDonald, David Bruce. Balkan holocausts?: Serbian and Croatian victim-centred propaganda and the war in Yugoslavia
● Pavković, Aleksandar. The fragmentation of Yugoslavia: nationalism and war in the Balkans
● Ramet, Sabrina P. Balkan Babel: the disintegration of Yugoslavia from the death of Tito to the fall of Milošević
● Ramet, Sabrina P. Nationalism and federalism in Yugoslavia, 1963−1983.
● Ramet, Sabrina P. Thinking about Yugoslavia: scholarly debates about the Yugoslav breakup Sells,
● Sells, Michael Anthony. The bridge betrayed: religion and genocide in Bosnia and the wars in Bosnia and Kosovo
● Singleton, Frederick Bernard. A short history of the Yugoslav peoples
● Tanner, Marcus. Croatia: a nation forged in war
● Udovički, Jasminka & James Ridgeway (red.). Burn this house: the making and unmaking of Yugoslavia