Jugoslaviens historiska trauma – Andra världskriget

Utifrån ett historiebruksperspektiv utgör andra världskriget en central referenspunkt i den jugoslaviska historien. Då skapades förutsättningarna för en jugoslavisk sammanhållning genom uppslutningen kring partisanrörelsen, samtidigt som alliansbildningar, konflikter och massakrer bidrog till djupa klyftor mellan de olika nationaliteter som skulle ingå i Jugoslavien efter kriget.

I april 1941 invaderade Nazityskland och de andra axelmakterna Jugoslavien. För Bosnien-Hercegovinas del innebar det ett långt och våldsamt krig med tre stridande arméer: jugoslaviska (kommunistiska) partisaner, kroatiska Ustasja och serbiska Tjetniks – förutom ockupationsmaktens trupper.

Partisanrörelsen hade som mål att ena Jugoslavien som ett kommunistiskt land. Deras ledare blev Josip Broz ”Tito”, och «Broderskap och enhet!” blev deras slagord. Partisanerna stred först som gerillasoldater och sedan från 1944 som den nya jugoslaviska armén. Till partisanerna anslöt sig människor från alla de nationella grupperna i Jugoslavien och de strävade efter att utgöra en motkraft till extremnationalistiska rörelser.

Många serber hade anslutit sig till partisanerna just för att kunna bekämpa Ustasja, den kroatiska fascistiska rörelsen med kopplingar till Nazityskland. Ustasja strävade efter att skapa ett Kroatien för endast kroater och hade använt sig av brutala metoder för att endera tvångsomvända eller fördriva serber och andra grupper. De upprättade också koncentrationsläger där framför allt serber och judar mördades. Ustasjas härjningar ogillades av alla partisaner, men svårast var det för de serbiska partisanerna. När landsmän mördades för sitt ursprung väckte det starka känslor.

Andra världskriget medförde stora mänskliga förluster i Jugoslavien. Under 1980- och 1990-talet deltog både politiker, historiker och journalister i en inflammerad debatt om hur många och vilka som fallit offer under andra världskriget. Denna sifferexercis kring dödstalen blev en viktig och mycket problematisk del av den nationalistiska retoriken för både serber och kroater. Förvanskningen av antalet offer som gjordes på bägge sidor skapade en atmosfär av bristande tillit och rädsla som bidrog till kraftigt försämrade relationer mellan de olika nationaliteterna i Jugoslavien, och speciellt mellan serber och kroater.

Trots detta kan man konstatera att det idag går att nå någon form av konsensus kring dödssiffrorna i Jugoslavien under andra världskriget. Exempelvis kan nämnas att ca 330 000 av totalt 2,1 miljoner serber som då var bosatta i det dåvarande fascistiska Kroatien mördades under kriget.

Bara i Jasenovac, det mest ökända av Ustasjaregimens koncentrationsläger mördades mellan 90 000 och 120 000 människor, främst serber, judar och romer. Under andra världskriget mördades totalt i Jugoslavien ca 80 procent av judarna, 8,1 procent av muslimerna, 7,3 procent serber och 5 procent av alla kroater. Vid massakern i Bleiburg, där kroater föll offer för partisanarmén, uppskattar dagens historiker dödssiffran till ca 50 000. Massakern var ett av de allra viktigaste inslagen i den kroatiska nationalistiska berättelsen under 1980- och 1990-talen.

Texterna ingår i projektet Den livsfarliga historien (2011), skribent Carina Rönnqvist, Samordnare, forskning vid Lärarhögskolan vid Umeå universitet.

Huvudsakliga källor till texterna:

● Allcock, John B. Explaining Yugoslavia
● Banac, Ivo. The national question in Yugoslavia: origins, history, politics
● Benson, Leslie. Yugoslavia: a concise history
● Bringa, Tone. Being Muslim the Bosnian way: identity and community in a central Bosnian village
● Djokić, Dejan. Yugoslavism: histories of a failed idea 1918–1992
● Donia, Robert J. Bosnia and Hercegovina: a tradition betrayed
● Filandra, Šaćir. The Bosniac idea
● Goldstein, Ivo. Croatia: a history
● Jović, Dejan. Yugoslavia: a state that withered away
● Judah, Tim. The Serbs: history, myth and the destruction of Yugoslavia
● Lampe, John R. Yugoslavia as history: twice there was a country
● MacDonald, David Bruce. Balkan holocausts?: Serbian and Croatian victim-centred propaganda and the war in Yugoslavia
● Pavković, Aleksandar. The fragmentation of Yugoslavia: nationalism and war in the Balkans
● Ramet, Sabrina P. Balkan Babel: the disintegration of Yugoslavia from the death of Tito to the fall of Milošević
● Ramet, Sabrina P. Nationalism and federalism in Yugoslavia, 1963−1983.
● Ramet, Sabrina P. Thinking about Yugoslavia: scholarly debates about the Yugoslav breakup Sells,
● Sells, Michael Anthony. The bridge betrayed: religion and genocide in Bosnia and the wars in Bosnia and Kosovo
● Singleton, Frederick Bernard. A short history of the Yugoslav peoples
● Tanner, Marcus. Croatia: a nation forged in war
● Udovički, Jasminka & James Ridgeway (red.). Burn this house: the making and unmaking of Yugoslavia