Avslutande reflektioner

Resultaten från undersökningen visar att antisemitiska attityder och föreställningar är jämförelsevis mer utbredda i vissa delar av befolkningen och vissa politiska opinioner än i andra. Som påpekats gäller detta bland annat äldre åldersgrupper och befolkningsandelar födda i eller utanför Europa eller med muslimsk religionstillhörighet samt grupper som sympatiserar med Sverigedemokraterna. Därav följer emellertid inte att förekomsten av antisemitiska attityder och föreställningar i den svenska befolkningen kan reduceras till dessa kategorier. Tvärtom visar resultaten att antisemitiska attityder och tankefigurer förekommer i olika befolkningsgrupper – inklusive i majoritetsbefolkningen – i grupper med olika religionstillhörighet eller ingen sådan samt i olika politiska opinioner, om än i skiftande omfattning och med olika utbredning beroende på form.

Vad gäller partipreferenser kan till exempel konstateras att traditionella och Förintelserelaterade antisemitiska föreställningar är jämförelsevis mindre utbredda i grupper som sympatiserar med partier till vänster eller i mitten på den politiska skalan än bland dem som sympatiserar med partier till höger. När det gäller antisemitism relaterad till Israel ser mönstret delvis annorlunda ut. Denna typ av föreställningar är till exempel jämförelsevis mindre utbredda i grupper som sympatiserar med Vänsterpartiet/Feministiskt initiativ och Miljöpartiet, men även med Kristdemokraterna. Resultat gällande attityder bland partisympatisörer bör av uppenbara skäl inte förväxlas med frågor som rör möjliga problem relaterade till antisemitism i politiska partier eller i specifika politiska miljöer, men de understryker att antisemitismen i form av idéer och attityder varken kan eller bör beskrivas som ett problem som i huvudsak förekommer i politiskt extrema sammanhang eller i det ena eller andra politiska lägret.

Rapportförfattare
Henrik Bachner, filosofie doktor i idéhistoria
Pieter Bevelander, professor i Internationell Migration och Etniska Relationer (IMER), Malmö universitet

 


Den här texten är hämtad ur rapporten Antisemitism i Sverige: En jämförelse av attityder och föreställningar 2005 och 2020. 

Ladda ner (PDF) hela rapporten