Ökar eller minskar antisemitismen i Sverige?

Enligt resultatet för den här undersökningen har förekomsten av antisemitiska attityder och föreställningar i den svenska befolkningen minskat mellan 2005 och 2020. Orsakerna till denna förändring är svåra att fastställa. En möjlig bidragande orsak kan vara att problem som rör antisemitism och andra former av rasism i högre utsträckning uppmärksammats i samhällsdebatten under det senaste decenniet vilket skulle kunna ha lett till en ökad medvetenhet och kunskap i frågan. Även kunskapshöjande satsningar i dessa frågor liksom om Förintelsen och andra folkmord som genomförts av myndigheter och andra aktörer kan ha haft en viss inverkan.

Att stödet för antisemitiska attityder och föreställningar försvagats är positivt. Men det är samtidigt viktigt att notera att resultaten visar att antisemitiska inställningar fortsatt återfinns hos en icke obetydlig minoritet av befolkningen.

Det har under flera år framförts farhågor i den offentliga debatten om att antisemitismen ökar i det svenska samhället. Enligt undersökningar är det även en uppfattning som är utbredd inom såväl den svensk-judiska minoriteten som i befolkningen som helhet. Denna undersökning kan dock inte besvara om så är fallet eller inte. Antisemitism är en mångfasetterad företeelse som framträder i olika former och manifesteras på olika sätt. Undersökningar av attityder är inte tillräckligt för att kunna besvara frågan huruvida antisemitismen ökar eller minskar i ett samhälle. Det krävs också jämförbara kvantitativa och kvalitativa studier som över tid belyser utvecklingen gällande hatbrott och incidenter, närvaro av antisemitiska motiv och attityder i politisk debatt och medier, spridning av antisemitisk propaganda på internet, antisemitismens roll och funktion i specifika politiska och politisk-religiösa rörelser samt judars och andras erfarenheter av antisemitism. Det ska också betonas att olika former och manifestationer av antisemitism parallellt kan röra sig i olika riktningar.