Relation mellan attityder och bakgrundsfaktorer

Resultaten av den fördjupade analysen med multipel regressionsanalys av resultaten för 2020 års undersökning visar att demografiska bakgrundsförhållanden såsom kön, ålder, utbildningsnivå och födelseregion är associerade med antisemitism. Liksom även tidigare studier har visat är högre ålder relaterat till mer negativa attityder, medan högre utbildningsnivå korrelerar med en lägre grad av antisemitiska attityder och föreställningar. Ser vi till kön kan vi konstatera att traditionella och Förintelserelaterade antisemitiska föreställningar tenderar att ligga något högre bland män, medan motsvarande förhållande gäller för Israelrelaterade antisemitiska föreställningar bland kvinnor. Var man bor i Sverige har liten betydelse för benägenheten att hysa antisemitiska attityder. Att ha en judisk vän korrelerar däremot med en lägre grad av antisemitiska inställningar.

Några bakgrundsfaktorer ger ett tydligare utslag i den multivariata analysen vilket föranleder en diskussion om möjliga förklaringar till detta (se även kapitel 9). Bland individuella karakteristika är högre ålder förknippad med en högre grad av antisemitism. Äldre ålderskategorier tenderar att uppvisa en högre grad av negativa attityder till minoriteter än yngre vilket ibland har förklarats med ett så kallat generationsgap, det vill säga att tiderna förändras och att yngre personer överlag har en mer positiv inställning till andra grupper i samhället än äldre generationer.

När det gäller den högre grad av antisemitiska inställningar som återfinns bland respondenter födda utanför Norden (det multidimensionella indexet) och i än större utsträckning den högre grad av antisemitiska inställningar (samtliga index) som återfinns bland dem födda utanför Europa – av vilka en stor andel idag kommer från Mellanöstern – torde detta sannolikt delvis handla om att de har övertagit antisemitiska attityder och föreställningar som förekommer i deras forna hemländer. Här kan noteras att antisemitismen är jämförelsevis mer utbredd och politiskt legitim i länder i Mellanöstern liksom i vissa öst- och centraleuropeiska länder (se kapitel 4). Denna förklaring torde till viss del även vara giltig för den högre grad av antisemitiska inställningar som återfinns bland respondenter med muslimsk religionstillhörighet eftersom en betydande del av denna kategori har migrationsbakgrund i Mellanöstern. Även faktorer som utsatthet för negativa attityder, diskriminering och social och ekonomisk segregation i det svenska samhället skulle kunna öka benägenheten att överta antisemitiska föreställningar som utpekar judar som orsak till verkliga eller upplevda orättvisor. Vidare kan antisemitiskt tänkande – här liksom i andra sammanhang – ges näring av Israel–Palestinakonflikten.

Resultaten för personer födda i Sverige med en eller två föräldrar födda utomlands skiljer sig däremot inte från dem för personer födda i Sverige med två inrikes födda föräldrar. En trolig förklaring till detta är att dessa personer i dagsläget tillhör den yngre ålderskategorin i befolkningen och att socialiseringsprocessen av allt att döma inte skiljer sig mellan dessa olika kategorier.

Även respondenters tillit till andra, tillit till samhällsinstitutioner som riksdagen, regeringen och polisen samt attityder till invandring och sexism visar sig ha betydelse för benägenheten att hysa antisemitiska attityder och föreställningar. Högre tillit är relaterat till en lägre grad av antisemitiska inställningar medan negativa attityder till invandrare och sexistiska attityder korrelerar med en högre grad av antisemitism. Dessa faktorer är dessutom korrelerade med partisympatier. Resultaten visar att de som sympatiserar med Sverigedemokraterna även har lägre tillit till andra och till institutioner, är mer negativa till invandring och hamnar högre på sexismindexet. Liknande resultat har framkommit av tidigare studier av Sverigedemokraternas väljare som även visat att dessa i jämförelse med vissa andra väljargrupper bland annat har en högre grad av xenofoba attityder (se kapitel 9). Analysen visar också på en högre grad av antisemitiska inställningar bland respondenter som sympatiserar med Sverigedemokraterna. Resultaten ligger här i linje med vad studier i andra europeiska länder visat när det gäller antisemitiska attityder i väljargrupper som sympatiserar med högerpopulistiska och högernationalistiska partier. Studier i andra europeiska länder har även visat på ett samband mellan antisemitiska inställningar och xenofoba och sexistiska attityder. Mot bakgrund av vad tidigare forskning visat är det inte orimligt att tro att det föreligger ett samband mellan dessa attityder och resultaten gällande antisemitiska inställningar i grupper som sympatiserar med Sverigedemokraterna.

En fördjupad analys visar att det minskade stödet mellan 2005 och 2020 för de föreställningar som ingår i det multidimensionella såväl som det Israelrelaterade antisemitismindexet är statistiskt signifikant. I relation till traditionella och Förintelserelaterade antisemitiska föreställningar (det vill säga det multidimensionella antisemitismindexet) är minskningen närmare 27 procent och i förhållande till Israelrelaterade antisemitiska föreställningar är den 13 procent.

 


I texten ovan finns hänvisningar till andra kapitel i rapporten. 

Ladda ner hela rapporten