Elastisk syn på antisemitism: intensitet och spridning

I 2020 års undersökning beskrivs resultaten även utifrån en så kallad elastisk syn på antisemitism, en metod som har utvecklats av sociologen Daniel Staetsky och tillämpats på undersökningar av antisemitiska attityder i Storbritannien och Norge. Med den här metoden kan mer eller mindre sammanhängande antisemitiska attityder och föreställningar i en befolkning beskrivas utifrån såväl spridning som olika nivåer av intensitet (se kapitel 5 och 7). I resultatredovisningen följs i huvudsak den kategorisering av skiftande grader av intensitet som föreslagits av Staetsky: respondenter som svarat instämmande på fler än hälften av påståendena i ett index har bedömts hysa antisemitiska attityder med starkare intensitet, och de som svarat instämmande på mer än ett påstående men inte fler än hälften har bedömts hysa antisemitiska attityder med svagare intensitet. Respondenter som endast instämt i ett påstående har inte kategoriserats som antisemitiskt inställda, men ett instämmande kan indikera en latent antisemitisk attityd.

I det följande redovisas resultat för sammanslagna index baserade på de frågepåståenden som använts för att undersöka 1. social distans, 2. traditionella och Förintelserelaterade antisemitiska föreställningar (nedan kallat multidimensionellt antisemitismindex) och 3. antisemitism relaterad till Israel. (Av bland annat metodologiska skäl har frågepåståenden som rör traditionell och Förintelserelaterad antisemitism sammanförts i ett gemensamt index, se kapitel 5.) Avslutningsvis redovisas en jämförelse av resultaten för 2005 och 2020 års undersökningar.

Social distans

Resultaten för dimensionen social distans visar att 83 procent av befolkningen intar en i olika grad positiv eller, vilket gäller en mindre andel, ”neutral” hållning till att ha en jude som statsminister, granne, chef eller familjemedlem. 2 procent hyser negativa attityder med starkare intensitet (instämmer i 3–4 av 4 påståenden) och ytterligare två procent med svagare intensitet (2 instämmanden). 13 procent har endast ett negativt instämmande.

Starkare intensitet hos 5 procent

När det gäller traditionella och Förintelserelaterade antisemitiska föreställningar, det vill säga det multidimensionella antisemitismindexet, visar resultaten att 66 procent av befolkningen inte instämt i något av de åtta frågepåståenden som använts. 5 procent har instämt i fem eller fler av de påståenden som ingår i indexet och uppvisar en antisemitisk inställning med starkare intensitet. En andel om 14 procent har instämt i 2–4 påståenden och kan därför sägas bära på en antisemitisk inställning med svagare intensitet. Ytterligare 14 procent har instämt i ett påstående. Som framhållits kan denna andel inte kategoriseras som antisemitiskt inställd, men har relevans för frågan om föreställningars spridning.

Maximal spridning

Sammantaget är det 34 procent som har instämt i ett eller fler antisemitiska påståenden. Utifrån ett elastiskt synsätt markerar 34 procent den maximala spridningen av antisemitiska föreställningar i befolkningen. Det betyder inte – vilket är viktigt att understryka – att 34 procent kan beskrivas som antisemitiskt inställda. Siffran ska förstås som en uppskattning av den andel av befolkningen inom vilken judar och andra skulle kunna möta den typ av föreställningar som har undersökts här. Det ska betonas att inte alla som bär på antisemitiska föreställningar och uppfattningar nödvändigtvis ger uttryck för dessa. Men det finns också anledning att påpeka att i de fall individer som bär på enstaka antisemitiska stereotyper även ger uttryck för dessa kan de vara kränkande och väcka obehag även om de är oreflekterade och saknar en fientlig intention. En uppskattning av den maximala spridningen av antisemitiska föreställningar kan till exempel vara relevant vid tolkningen av de resultat gällande svenska judars erfarenheter och upplevelser av antisemitism som redovisats i undersökningar 2012 och 2018 (se kapitel 4).

Samband mellan social distans och antisemitism

Vad gäller kopplingen mellan social distans-indexet och det multidimensionella antisemitismindexet antyder analysen att dessa två index mäter delvis olika dimensioner av antisemitism och att relativt många som bär på antisemitiska föreställningar med starkare intensitet inte hyser antipati mot judar som personer. Samtidigt är det tydligt att med fler instämmanden på social distansskalan ökar andelen med ett eller fler instämmanden i påståenden som ingår i det multidimensionella antisemitismindexet.

Antisemitism relaterad till Israel

Resultaten avseende antisemitism relaterad till Israel visar att av alla respondenter har 77 procent inte instämt i något av de tre påståenden som ingår i indexet. 6 procent har instämt i två eller tre av påståendena och kan i relation till den här undersökta dimensionen anses ha en antisemitisk inställning. 17 procent har instämt i ett påstående, och denna andel har inte kategoriserats som antisemitiskt inställd. (Då detta index endast består av tre påståenden har resultaten inte beskrivits utifrån olika nivåer av intensitet, se kapitel 5.)

Vi har även analyserat i vilken grad det finns ett samband mellan antisemitiska inställningar relaterade till Israel och de traditionella och Förintelserelaterade antisemitiska föreställningar som ingår i det multidimensionella antisemitismindexet. Resultaten visar att det finns en andel som instämt i ett eller flera Israelrelaterade antisemitiska påståenden, men som inte instämt i några påståenden i det multidimensionella antisemitismindexet. De som instämt i fler påståenden som ingår i indexet för antisemitism relaterad till Israel har dock fler instämmanden i det multidimensionella indexet.

Jämförelse mellan 2005 och 2020 utifrån ett elastiskt synssätt

När vi jämför resultaten från 2005 och 2020 års undersökningar för det multidimensionella antisemitismindexet och indexet gällande antisemitism relaterad till Israel utifrån ett elastiskt synsätt påvisas ett minskat stöd för antisemitiska föreställningar. Även andelen som inte instämmer i något antisemitiskt påstående som ingår i de två olika indexen har ökat. Samtidigt har andelen med starkare eller tydliga antisemitiska attityder och föreställningar endast förändrats i mindre utsträckning mellan dessa år.

 


I texten ovan finns hänvisningar till andra kapitel i rapporten. 

Ladda ner hela rapporten