Jämförelse av resultat från 2005 och 2020
Minskat stöd för antisemitiska föreställningar
Resultatet visar att stödet för traditionella och Förintelserelaterade antisemitiska föreställningar försvagats mellan 2005 och 2020 samtidigt som andelen som tar avstånd från denna typ av föreställningar ökat (2). Men det visar också att antisemitiska föreställningar och uppfattningar av detta slag fortsatt återfinns hos en inte obetydlig minoritet av befolkningen.
Konspiratoriska föreställningar som tillskriver judar som kategori stor makt och inflytande över nationella och globala skeenden är centrala motiv i antisemitiskt tänkande. Denna dimension har undersökts med fyra frågepåståenden. 2005 instämde 15 procent helt eller delvis i påståendet ”Judarna har för stort inflytande i världen idag”, 2020 var motsvarande andel 11 procent. 2005 instämde 17 procent i olika grad i påståendet ”Judarna styr USA:s utrikespolitik”, 2020 hade andelen minskat till 12 procent. 2005 instämde 26 procent helt eller delvis i påståendet ”Judarna har stort inflytande över världsekonomin”, 2020 var motsvarande andel 21 procent. 2005 instämde 19 procent helt eller delvis i påståendet att ”Judarna har stort inflytande över medierna”, 2020 hade andelen minskat till 13 procent. Mellan 2005 och 2020 har även den andel som i olika grad tar avstånd från dessa påståenden ökat.
Inställningen till uppfattningen att judar själva bär skulden till antisemitismen har undersökts med två påståenden. 2005 instämde 6 procent helt eller delvis i påståendet ”Förföljelsen och hatet mot judarna är delvis judarnas eget fel”, 2020 hade denna andel minskat till 3 procent. 2005 instämde 4 procent i olika grad i påståendet att ”Judarna korsfäste Kristus och deras lidande är ett straff för detta brott”, 2020 var motsvarade andel 3 procent.
Även dimensionen antisemitism relaterad till Förintelsen har undersökts med två frågor. 2005 instämde 14 procent helt eller delvis i påståendet ”Judarna utnyttjar nazisternas judeutrotning (Förintelsen) i ekonomiska och politiska syften”. 2020 hade denna andel minskat till 10 procent. 2005 instämde 17 procent i påståendet ”Judarna tror att de är de enda som har lidit (i historien)”, 2020 var motsvarande andel 13 procent. Andelen som tar avstånd från dessa påståenden har ökat mellan 2005 och 2020.
Konspirationsteori om Soros
I 2020 års undersökning undersöktes även stödet för en internationellt spridd konspirationsteori som utmålar den amerikansk-judiske finansmannen och filantropen George Soros som allsmäktig aktör och drivkraft bakom komplexa globala skeenden. Konspirationsteorin torgförs framför allt i högerextrema och högernationalistiska miljöer, men förekommer även i andra politiska sammanhang. Ibland har den en tydlig antisemitisk prägel,
ibland inte, men även i fall där ett öppet antisemitiskt budskap saknas påminner mytbildningens ramberättelse starkt om traditionella antisemitiska konspirationsteorier.
Frågepåståendet som användes löd: ”Finansmannen George Soros styr i hemlighet mycket av det som händer i världen”. 10 procent svarade ”Jag tror att det ligger någonting i det”, 39 procent avvisade påståendet som falskt och 51 procent valde svarsalternativet ”vet inte”.
För att utröna huruvida de som sätter tilltro till denna konspirationsteori även instämmer i explicita antisemitiska föreställningar undersöktes i vilken utsträckning dessa respondenter instämde i påståenden som reflekterar traditionell och Förintelserelaterad antisemitism som ingick i ett mångdimensionellt index. Resultatet visade att inte alla som sätter tilltro till konspirationsteorin om Soros hyser antisemitiska föreställningar, men det visade också att det bland dem som instämmer i denna konspirationsteori finns en stark överrepresentation av individer som i olika grad bär på traditionella antisemitiska föreställningar (se kapitel 6). (Frågepåståendet ingick inte i 2005 års undersökning. Således finns det inga tidigare resultat att jämföra med för denna fråga.)
Svag minskning av antisemitism relaterad till Israel
Kritik av Israels politik är i sig inte antisemitism, men antisemitiska föreställningar och uppfattningar förekommer i kontexter som rör staten Israel och den israelisk-palestinska konflikten (se kapitel 3). Resultatet visar att stödet för antisemitiska föreställningar och attityder som uttrycks i sammanhang som rör Israel minskat något mellan 2005 och 2020.
2005 instämde 7 procent helt eller delvis i påståendet ”På grund av Israels politik tycker jag allt mer illa om judar”, 2020 var motsvarande andel 6 procent. 2005 instämde 9 procent i olika grad i påståendet ”Så länge Israel finns kan vi inte få fred i världen”, 2020 var motsvarande andel 7 procent. 2005 instämde 26 procent helt eller delvis i påståendet ”Israels politik präglas av en i Gamla Testamentet rotad hämndlystnad (’öga för öga,
tand för tand’)”, 2020 hade denna andel minskat till 23 procent.
De frågepåståenden som använts återger antisemitiska förställningar och uppfattningar, men det kan inte uteslutas att det finns respondenter som genom att instämma i något av de två senare velat ge uttryck för kritik av Israels politik utan att närmare reflektera över utsagornas innebörd. Detta bör beaktas när resultaten tolkas. (I enkäten 2020 inkluderades även ett frågepåstående som inte anknyter till antisemitiska attityder och föreställningar utan endast uttrycker kritik av Israels politik, se kapitel 6).
Ökning av andelen positiva till en svensk statsminister som är jude
Graden av sympati respektive antipati gentemot judar (social distans) undersöktes genom frågor huruvida respondenten skulle acceptera en jude som familjemedlem, granne eller chef samt med frågepåståendet ”Det skulle vara helt acceptabelt med en jude som statsminister i Sverige”. Svaren på den senare frågan torde i viss mån även indikera i vilken grad svenska judar ses och ”accepteras” som svenskar.
Resultaten visar att andelen som ställer sig positiva till tanken på en svensk statsminister som är jude ökat markant jämfört med 2005 samtidigt som andelen avståndstagande minskat betydligt. 2005 svarade 48 procent helt eller delvis instämmande på påståendet, 2020 var motsvarande andel 66 procent. Andelen som i olika grad ställde sig negativa till påståendet minskade från 25 procent 2005 till 15 procent 2020.
Frågorna om acceptans för en jude som familjemedlem, granne och chef ställdes inte 2005 varför en jämförelse inte är möjlig. Enligt resultaten från 2020 var 89 procent helt eller delvis positiva till en judisk familjemedlem medan 6 procent i olika grad var negativa. 96 procent ställde sig på motsvarande sätt positiva och 2 procent negativa till ”en jude som granne”. 94 procent hade en i olika grad positiv inställning till ”en jude som chef” medan 2 procent var negativa.
Fotnot
(2) Beroende på avrundning skiljer sig i några fall de resultat från 2005 som anges här med någon procentandel från vad som angavs i rapporten från 2005.
I texten ovan finns hänvisningar till andra kapitel i rapporten.