Till innehåll

Lärarhandledning: Förintelsen och andra världskriget

Här hittar du som lärare information om undervisningsmaterialet Förintelsen och andra världskriget och tips på hur materialet kan användas.

Om materialet

Syftet med detta material är att ge en översikt över hur Förintelsen gick till och vägen fram till den. Därför innehåller inte texten så mycket detaljer som namn, platser och årtal. Texten är skriven kronologiskt för att det ska bli lättare för läsaren att se utveckling.

Materialet tar upp både Förintelsen och andra världskriget, men även tiden innan kriget. Förintelsen kunde ske därför att det andra världskriget var i full gång och nazisterna kunde då utnyttja situationen.

Texten fördjupar sig inte i det andra världskriget utan kriget beskrivs utifrån de händelser som skedde i Förintelsen.

Texten tar upp både judars och romers situation under 1930-talet i Tyskland och i de delar av Europa som nazisterna ockuperade. Texten tar även upp andra grupper som föll offer för nazisterna. Tyskland kallas i texten för Nazityskland under perioden 1933–1945. Det geografiska området kallas dock Tyskland. Detta för att skilja ut Tyskland under denna period jämfört med andra delar av historien.

Materialet innehåller även två tidslinjer, en över Tyskland och Europa 1919–1948 och en över Sverige 1928–1945. Orsaken till tidsbegränsningarna är att de följer textens händelseförlopp.

Tidslinjerna kan användas separat eller parallellt med texten.

Förintelsen och andra världskriget är ett material som är tydligt och strukturerat upplagt för att alla elever ska ha möjlighet att använda materialet. 

Utgångspunkten är därför att texten ska vara språkligt tydlig och ha en logisk och tydlig struktur.

Materialet kan vara en utgångspunkt för vidare diskussioner och innehåller frågor som kan tas upp för diskussion i klassrummet.

Varje avsnitt inleds med en ruta där det beskrivs vad avsnittet handlar om, varför det är viktigt att veta, vilka nyckelord som används och en fråga att tänka på när texten läses. 

Ett sätt att använda denna ruta är att kolla av med klassen att alla förstår vad, varför, nyckelord och frågan.

Diskutera gärna syftet och nyckelorden innan texten läses. Genom att gå igenom nyckelorden före varje avsnitt läses störs inte eleverna av nya ord. Det kan finnas andra begrepp i texten som du som lärare tycker ska tas upp också.

Diskutera frågan efter avsnittet lästs klart. Frågorna kan upplevas som ”stora”, men om de diskuteras i grupper eller i helklass går det att med hjälp av varandra att besvara dem.

Efter alla avsnitt är lästa kan det vara en idé att repetera frågorna och diskutera svaren igen för att se om någon eller några frågor kan få nya eller mer utvecklade svar.

De ord som är markerade är ord som har en ordförklaring. Håll muspekaren över ordet och en ruta med en ordförklaring kommer upp vid ordet.

Nedan ges förslag på faktafrågor till varje avsnitt. De är en hjälp för att se att alla förstår textens innehåll och de fakta som finns där.

Efter att alla avsnitt har lästs av eleverna finns diskussionsfrågor där eleverna med hjälp av de tidigare frågorna och svaren kan diskutera och knyta ihop historia med nutid.

Sist i lärarhandledning finns förslag på länkar och böcker för mer information om Förintelsen och andra världskriget.

Förslag på faktafrågor till varje avsnitt

Avsnitten nedan återfinns i materialets faktatext. Texten finns både på lättläst svenska samt på lite mer avancerad svenska.

Diskussionsfrågor

  • Diskutera de roller som nämns i avsnitt 1.
    • Kan det funnits fler roller?
    • Kan människor och länder bytt roller under kriget?
       
  • Varför trodde vissa att olika människor tillhörde olika ”raser”?
    • Vad är rasism och vad bygger det på?
    • Finns det de som fortfarande tror det?
    • På vilka sätt är fördomar ihopkopplade med rasism?
       
  • Varför var andra världskriget en anledning för att Förintelsen kunde genomföras?
    • Hur kunde Förintelsen förhindrats?
    • Vad hade krävts för att Förintelsen inte skulle ske?
       
  • De allra flesta som utförde omänskligt onda handlingar var helt vanliga människor med familj och vänner. De var inte maskiner som var programmerade att utföra dessa dåd. Hur kunde människor ändå övertygas att göra de onda handlingar mot andra människor som de gjorde?

Länkar för mer information om Förintelsen och andra världskriget

Tyskland efter första världskriget

Tyskland och nazismen under 1930-talet

Andra världskriget

Förintelsen

Mänskliga rättigheter

Folkmordskonventionen

Studieresor till Förintelsens minnesplatser

Att undervisa om Förintelsen

Böcker och tryckt material om Förintelsen och andra världskriget

Förintelsen

Browning, Christopher R, Helt vanliga män: Reservpolisbataljon 101 och den slutgiltiga lösningen i Polen. (2018) 
Dwork, Deborah and Pelt, R. J. van, Holocaust: a history. (2002)  
Persson, Sune, "Vi åker till Sverige": de vita bussarna 1945. (2002)
Wiesel, Elie, Natten. (2019) 

Antisemitism 

Antisemitism i Europa fram till 1945. Häfte 1, Undervisningsmaterial om antisemitism och judisk historia i Europa. Anne Frank House; Forum för levande historia; Svenska kommittén mot antisemitism. (2011)
Bachner, Henrik, "Jag blir irriterad när de ältar Förintelsen": nutida antisemitism i historisk belysning. (1996)
Friedländer, Saul, Förföljelsens år 1933–39: Tredje riket och judarna. Del I. (2011)
Jaap, Tanja, Antisemitism: past and present. (2016)
Sol Goldberg, Scott Ury, Kalman Weiser (ed.), Key concepts in the study of Antisemitism. (2021)

Antiziganism

Antiziganism: what's in a word? (2015)
Antiziganismen i Sverige: om övergrepp och kränkningar av romer under 1900-talet och i dag. (2015)
Selling, Jan, Svensk antiziganism: fördomens kontinuitet och förändringens förutsättningar. (2014)
Selling, Jan, Frigörelsen: romers och resandes emancipation i Sverige och andra länder. (2020)
Timofey Agarin (ed.), When stereotype meets prejudice: antiziganism in European societies. (2014)

Folkmord 

Ammert, Niklas, Om vad och hur må ni berätta? undervisning om Förintelsen och andra folkmord. Forum för levande historia. (2011)
Gabrielson, Kim, Folkmord - inget nytt i historien. (2006)
Gerner, Kristian, Folkmordens historia: perspektiv på det moderna samhällets skuggsida. (2005)
Kiernan, Ben, Blod och jord: historien om folkmord och utrotning, från Sparta till Darfur. (2010)
Sennerteg, Niclas, Ord som dödar: om folkmord och propaganda. (2010)

Biblioteket som resurs

Vårt referensbibliotek är ett av landets specialbibliotek med fokus på Förintelsen och folkmord.

Relaterat

    Till startsidan för undervisningsmaterialet "Förintelsen och andra världskriget"

    Ett material som vänder sig särskilt till dig som undervisar i historia eller samhällskunskap, på till exempel introduktions- och yrkesprogram på gymnasiet, på folkhögskola eller annan vuxenutbildning.

      Undervisningsmaterial: Vittnesmål med klassrumsövningar

      Ett undervisningsmaterial med korta klipp ur vittnesmål av överlevande från Förintelsen och arbetsläger i Sovjet och Kina. För årskurs 7-9 och gymnasiet.

        Undervisningsmaterial: Vad är folkmord?

        Ett undervisningsmaterial där elever får lära sig om, och jämföra, tre folkmord i tre olika delar av världen.