Segregation och diskriminering under 1800- och 1900-talet

Majoritetssamhället har bestämt vad minoriteter har fått och inte fått göra. 


Vad?
Det här avsnittet handlar om hur lagar använts olika för olika invånare i Sverige.

Varför?
Syftet är att visa hur lagar tidigare gällt för bara vissa grupper i samhället.

Nyckelord?
Medborgerliga rättigheter, demokratiska rättigheter, segregation, diskriminering


 

Ett samhälle för vissa eller för alla?

Alla invånare i Sverige fick inte de medborgerliga och demokratiska rättigheter vi har idag samtidigt. Till exempel fick män rösträtt före kvinnor och de rikare samhällsklasserna fick möjlighet att utbilda sig före de fattiga.

Lagar för vissa i samhället

Det har funnits många lagar som styrt vilka invånare som ska få gå i skolan, vem som ska få arbeta med vad, vem som ska få bo var och vilket språk som ska få pratas. En del lagar har berört grupper av människor baserat på religion, språk eller hur man sett på gruppers ursprung och kultur. I vissa fall har lagarna varit uttalat rasistiska. I andra fall har meningen med lagarna varit ekonomisk. Många av de grupper i samhället som har utsatts länge för segregation och diskriminering har också haft det socialt och ekonomiskt svårt. Därför har de grupperna ibland setts som en börda för samhället.

Meänkeli och finska i svenska skolan

I slutet av 1800-talet förbjöds det att tala meänkieli och finska i svenska skolor. Orsaken var att staten vill ”anpassa” minoriteter till majoritetssamhället.

Myndigheters behandling av romer

Romer har under århundraden stängts ute från det svenska samhället på olika sätt. Under första hälften av 1900-talet försökte lokala myndigheter hindra många romer från att folkbokföra sig i kommunerna. En lokal myndighet är till exempel kommun eller region. När romer inte fick folkbokföra sig blev det svårt för dem att få pension, barnbidrag och sjukvård. Långt in på 1950-talet hände det att staten tvångsomhändertog barn bara för att de var romer. Romers möjlighet till skola och boende motarbetades av kommunerna fram till 1970-talet.  

Svartvit bild på en romsk mamma och hennes barn.
Romsk mamma och barn.
Fotograf: Ericson, Vimar. Svenska Dagbladet
Digitala Stadsmuseet, Stockholm

 

Samer tvingades bli bofasta

Fram till 1950-talet hindrades renskötande samer att bli bosatta på ett ställe och att bruka jorden på samma sätt som andra invånare. Andra samer tvingades flytta från de områden där de levde till områden som staten bestämt.

Svartvit bild på renar i flock.
Samisk man och renar.
Foto: T. Dahllöf. Almquist & Cöster Wikimedia Commons

 


 

Frågor

  1. Vad betyder det att en grupp är en börda för samhället?
  2. Varför förbjöds det att tala meänkieli och finska i svenska skolan i slutet av 1800-talet?
  3. Vad händer om en person eller grupp inte får folkbokföra sig på en plats?