Om övningarna och kopplingen till skolans styrdokument

Diskutera, ta reda på mer eller analysera. Övningarna belyser och problematiserar, men lämnar också öppet för egen fördjupning.

Materialet är inte heltäckande och erbjuder inte heller en struktur för hur undervisningen ska organiseras. Det är lärarens expertområde och ska precis som i andra sammanhang organiseras av honom eller henne.

Hur är övningsmaterialet uppbyggt?

Materialet är organiserat utifrån tre teman. Dessa ger möjlighet att röra sig mellan nu och då. De försöker fånga företeelser som är generella i någon aspekt, framför allt det som var de bärande inslagen i rasbiologin och arvshygienen. De tre teman får ses som konstruktioner.

Övningarna i materialet är indelade i två typer, A och B

A-övningarna är grundläggande till sin karaktär och mer generellt ämnesövergripande än B-övningarna, som fördjupar frågeställningarna.

Övningar av typ A kan användas när klassen till exempel studerar andra världskriget, Förintelsen, Sverige under och efter andra världskriget, socialhistoria under 1900-talet, vetenskapen under 1800-talet och början av 1900-talet, etik, normalitet och normförskjutning. Här finns olika värderingsövningar och andra typer av förförståelseövningar. De tar avstamp i elevens egen livsvärld och eleven kan själv bli en aktör i sammanhanget. Här finns ansatser att försöka se det generella och att spänna över tiden från då till nu.

Övningarna av typ B håller sig mer konkret till temat, rasbiologi och arvshygien, och problematiserar och fördjupar det. Fokus är framför allt historiskt och ger möjlighet att tränga in i och förstå dessa aspekter av vår historia. Att arbeta med det som ett sammanhållet tema passar bäst i någon av historieämnets fördjupningskurser, men även vid fördjupningskurser i samhällskunskap.

Fördjupningstexterna om rasbiologi är skrivna av författaren och journalisten Ola Larsmo. Den är i första hand riktad till läraren, men går också att använda som ett faktamaterial för eleverna på gymnasiet. Det finns inga konkreta läsanvisningar, men texten har en detaljerad innehållsförteckning som gör det lätt att se vad som passar att läsa i samband med de olika övningarna.

Till vem riktar sig materialet?

Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt  i historia. Flera av övningarna kan också användas i grundskolans årskurs 8 och 9. Det avgörs bäst av lärare som undervisar på den nivån i ämnen som omfattas av materialet.
Fokus är historiskt, men materialet går att använda i andra ämnen också. Arbetar ni med rasbiologi och arvshygien som ett tema på skolan, ger det troligen mest att jobba ämnesövergripande och inkludera naturvetenskap/biologi. Då kan temat bearbetas utifrån olika perspektiv.

Övningarna i materialet använda i undervisningen. Men vilka som ska användas och hur är upp till läraren. Materialet är gjort för att läraren ska  kunna välja ut de övningar som passar bäst i undervisningen.

Hur förhåller det sig till skolans styrdokument?

Den svenska skolan lider inte brist på innehåll i undervisningen. Snarare råder det stoffträngsel, vilket är extra tydligt i samhällsvetenskapliga ämnen. Den huvudsakliga styrningen av innehållet i undervisningen sker genom skolans styrdokument, i detta fall främst kursplanerna. De mål som eleven ska uppfylla ger information om vad undervisningen kan och bör innehålla. Det är inte detaljstyrt utan möjlighet finns till egna val. Därför är det viktigt, när ett ”nytt” tema eller material introduceras i skolan, att det utformas så att målen kan uppfyllas i ett eller flera ämnen. Då finns det möjlighet att använda det i den reguljära undervisningen. Därigenom ökar temats och materialets användbarhet.

Här hittar du gällande styrdokument och till några av de mål som eleven kan nå genom undervisning om och kunskaper i detta tema.
false

Hur ”fungerar” materialet?

Övningarna är strängt taget självinstruerande. De begrepp och metoder som används är centrala i en lärande kontext. Det handlar om att undersöka, diskutera och analysera. Varje övning inleds med en text avsedd att skapa ett intresse och ett sammanhang för den övning som ska göras. Många övningar kan göras antingen i grupp eller enskilt. Ibland anges i detalj hur saker ska göras. Trots det kan läraren välja att göra övningarna på det sätt som passar bäst för just hans eller hennes elever.

Det finns många olika typer av värderingsövningar som kan användas. Angående redovisningar så finns det tips i vissa övningar. Eleven kan till exempel uppmanas att skriva en PM, som här används i betydelsen en kortare skriftlig presentation utan formella krav. Läraren avgör själv vilken redovisningsform som passar bäst för sammanhanget. Det finns idag en stor vana och kompetens hos lärare och elever att själva söka material och alltid ha ett kritiskt förhållningssätt till källorna. Det är lika viktigt i arbetet med källorna i detta material.

Vem har gjort övningsmaterialet?

Jag heter Mats Andersson och är utbildad gymnasielärare i samhällskunskap och historia och har deltagit i flera projekt där pedagogiskt material varit i fokus. Jag har gjort pedagogiskt material till projektet Spelar roll och en lärarhandledning till EU-upplysningen vid Sveriges riksdag.

Min roll är praktikerns, vilket innebär att jag organiserat detta material utifrån hur jag själv ser på lärande. Allt pedagogiskt material måste utgå från en idé om lärande och syn på kunskap. I mitt arbete som lärare har jag använt tre nyckelord för att beskriva hur jag ser på lärande: engagera, utmana och lära.

Jag har en konstruktivistisk syn på lärande, där utgångspunkten är att alla har en förförståelse om det som ska läras. Genom att utmana denna förförståelse startar en process där individen måste skapa nya tankestrukturer. Det gäller att hitta en ingång för att få tag i förförståelsen genom något som engagerar.