Samtal: Konspirationsteorier och hat på nätet

Vad är det som gör konspirationsteorier så lockande - och samtidigt så farliga?

Från påståenden som verkar oskyldigt underhållande eller kanske mest galna, till idéer som sprider fientlighet och rasism, desinformation och misstro mot medier, vetenskap och demokratiska institutioner. I takt med att de sprids i sociala medier och på olika nätforum, kan de bidra till hat, hot och våld. Konspirationsteorier är inget nytt fenomen, men i dagens digitala värld sprids de snabbare och bredare än någonsin.

Välkommen till ett samtal där vi möter två forskare som på olika sätt granskat fenomenet konspirationsteorier och hur de sprids på nätet. Hur uppstår de? Varför får de fäste? Och vad kan vi göra åt det?

Hannah Pollack Sarnecki är doktor i socialantropologi och forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och en av författarna till kunskapsöversikten Antisemitism i digitala miljöer, som genomförts på uppdrag av Forum för levande historia. Ett av hennes pågående forskningsprojekt handlar om interaktionen mellan digital propaganda och politiskt motiverade brott.

Jesper Strömbäck är professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet. Han är en av författarna i I det fördolda – en antologi om konspirationsteorier som nyligen givits ut av Forum för levande historia. Ett av hans pågående forskningsprojekt handlar om konspiratoriskt tänkande och digitala medier.

Samtalet inleds av Petra Mårselius, överintendent vid Forum för levande historia.

Moderator är Bodil Sundén, kommunikatör vid Forum för levande historia.

Samtalet är öppet för alla. Anmälan krävs.

Du anmäler dig via formuläret nedan. Sista anmälningsdag är 10 november.

Samtalet är kostnadsfritt och hålls digitalt via Zoom. Länk till Zoom skickas ut dagen innan samtalet till de som är anmälda.