Nätverksträff: Tystad demokrati?

09.00-09.05: Inledning
Petra Mårselius, överintendent vid Forum för levande historia

09.05-09.30: Denna programpunkt publiceras inom kort

09.30 – 09.40: Paus

09.40 – 10.00: Forskare och lärares utsatthet vid universitet och högskolor
Utsatthet vid svenska universitet och högskolor är den första större kartläggningen av förekomst av hat, hot och trakasserier mot forskare och lärare. Kartläggningen visar att hot och trakasserier är relativt vanligt förekommande, 39 procent av högskoleanställda forskare och lärare har utsatts för någon form av hot och trakasserier. Utsattheten är spridd över alla ämnesområden. De som forskar och undervisar i ämnen som debatteras i media rapporterar en högre utsatthet. Kvinnor uppger en högre utsatthet än män.

Vilka uttryck tar sig hot och hat inom akademin? Vilka utsätts, och på vilka grunder? Vilka konsekvenser får hat och hot för det demokratiska samtalet inom den högre utbildningen?

Bodil Sundén, kommunikatör vid Forum för levande historia, samtalar med David Brax, utredare vid Nationella sekretariatet för genusforskning. Disputerad i praktisk filosofi vid Lunds universitet. David Brax har mellan 2021–2024 arbetat med en undersökning rörande utsatthet för hot och hat i svensk högskolesektor.

10.00 – 10.15: Vad är demokratibrott och hur kan de bekämpas?
Polisen använder begreppet ”påverkansbrott mot demokratibärande funktioner” för att signalera allvaret när t.ex. förtroendevalda politiker och andra åsiktsbildare som journalister och konstnärer utsätts för angrepp i sin yrkesroll. Polisen definierar påverkansbrott mot demokratibärande funktioner som ett brott som hotar någons grundlagsskyddade fri- och rättigheter och som begränsar denne i sitt yrkesutövande.

Vad är demokratibrott? Var går gränsen mellan något som är obehagligt och olagligt? Hur kan man förebygga demokratibrott och hur arbetar polisen mot demokratihotande brottslighet?

Gruppchef, demokratihotande brottslighet, Polisregion Stockholm.
Samtalet leds av Bodil Sundén, kommunikatör vid Forum för levande historia.

10.15 – 10.25: Paus

10.25 – 11:00: Panelsamtal: Demokratins funktionärer riskerar att tystas
Journalister, forskare, kulturskapare, civilsamhällesföreträdare och offentliganställda skulle kunna betraktas som ett slags demokratins funktionärer. Vittnesmålen om att dessa yrkesgrupper nu utsätts för tryck är många. Hur ser utsattheten ut? Vilka konsekvenser får det för demokratin? Vad behöver göras? Och vad kan det offentliga göra för att stärka skyddet för t.ex. journalister, forskare och kulturskapare?

• Kommittén för demokratins röstbärare bildades under förra året i syfte att genom ökat samarbete stärka journalisters, forskares och kulturskapares möjligheter att verka fritt i Sverige och globalt. Annika Hamrud representerar kommittén vid träffen. Hamrud är mångårig journalist och nu projektledare för frågor om hat och hot som riktas mot journalister på medieinstitutet Fojo vid Linnéuniversitetet.

• Svenska PEN:s verksamhetschef Hanna Nordell.
Svenska PEN var en av initiativtagarna till ett upprop som skrivits under av mer än 70 journalister, författare och forskare i Sverige. Uppropet syftar till att uppmärksamma och synliggöra de hot, hat och trakasserier som riktas mot människor till följd av deras arbete som journalister och författare.

• John Stauffer, chefsjurist vid Civil Rights Defenders (CRD). CRD är en politiskt och religiöst obunden människorättsorganisation. I Sverige driver organisationen kampanjen Backa Demokratin, med syfte att motverka att demokratin nedmonteras. CRD har bland annat lämnat remissvar på SOU:n "Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier". Där lyfter de till exempel behovet av ett mer omfattande skydd mot trakasserier för offentliganställda. CRD har även skrivit en apport om hur civilsamhällesorganisationer påverkas av hat och hot.

Samtalet leds av Mikael Öhman Almén, projektledare vid Forum för levande historia.

11.10-11.20: Paus

11:20- 11.30: Frågor till panelen

11.30-11.55: Demokratins självförsvar
Hur kan demokratin försvaras mot grupper och aktörer som sprider auktoritära idéer, eller försöker använda sig av demokratins procedurer och friheter för att undergräva dem? Vilka olika strategier finns för att försvara demokratin, och hur framgångsrika har de varit hittills?

Mikael Öhman Almén, projektledare vid Forum för levande historia samtalar med Sverker Gustavsson, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet. Hans huvudområde är författnings- och förvaltningspolitik. Sverker Gustavsson har gett ut flertalet böcker och under 2024 släpptes boken Demokratins självförsvar.

11.55-12.00: Avslut

12:00: Programmet är slut