Nätverksträff: När demokratin prövas – vad gör statsanställda?

09.00: Inledning
Petra Mårselius, överintendent vid Forum för levande historia

09.05: Från banal ondska till demokratins väktare
Den banala ondskan är den svenska titeln på en bok av filosofen Hannah Arendt. Som judinna flydde Arendt Tyskland efter nazisternas maktövertagande. Hon har bland annat skrivit om byråkratins roll och det personliga ansvaret i totalitära stater. Under 1961 rapporterade hon från Israel om rättegången mot SS-officeren Adolf Eichmann. Arendts omstridda tes är att Eichmann betraktade sig själv som en byråkrat som handlade plikttroget mot sina överordnade när han lät deportera hundratusentals människor till Nazitysklands förintelseläger. Han blev därmed sinnebilden för vad Arendt i boken kallar ”den banala ondskan”.
Kan statsanställda i vår tids demokratier dra några lärdomar från Hannah Arendts syn på byråkrati och ansvar i totalitära samhällen?

Ulrika Björk är docent och lektor i filosofi vid Södertörns högskola. Hon forskar för närvarande om Hannah Arendts politiska filosofi och dess judiska arv. Med utgångspunkt i Arendts tänkande har hon undervisat i etik, folkmord och mänskliga rättigheter på Högre Officersprogrammet vid Försvarshögskolan.

09.30: Frågestund med Ulrika Björk

09.35: Paus

09.45: Statstjänstepersoners roll i en tid då demokrati och mänskliga rättigheter politiseras
Internationellt sett utmanas demokratin och de mänskliga rättigheterna. Pågår det en politisering av demokratin och de mänskliga rättigheterna även i Sverige? Vad skulle hända om politiskt fattande beslut stod i motsättning till de mänskliga rättigheterna? Hur ska statstjänstepersoner agera då? Vilken vägledning kan vi få av den statliga värdegrunden? Regeringsformen slår fast att det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden. Vad innebär det?

Elena Namli är professor i etik vid Uppsala universitet. Hennes forskning fokuserar bland annat på mänskliga rättigheter. Namli har mångårig erfarenhet av att utbilda den offentliga förvaltningen i de mänskliga rättigheterna.

Ludvig Beckman är professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Hans forskning fokuserar bland annat på politisk teori och demokrati. Beckman är bland annat författare till boken All makt åt folket: om en bortglömd idé.

10.25: Paus

10.35: Frågestund med Elena Namli och Ludvig Beckman

10.40: Utmanas offentliganställdas yttrandefrihet?
Att vara offentliganställd innebär ibland att gå balansgång mellan olika målkonflikter. Som offentliganställd har du till exempel yttrandefrihet, precis som alla andra. I regeringsformen finns ett skydd som innebär att du som är anställd i staten har en grundlagsskyddad yttrandefrihet i förhållande till din arbetsgivare. Men i vissa fall kan din yttrandefrihet krocka med andra delar av den statliga värdegrunden. En viktig del i statens öppenhet är att du som statsanställd ska kunna berätta om saker som händer på din myndighet. Därför har du meddelarfrihet, alltså rätt att lämna uppgifter till en journalist om syftet är att publicera.

Vilken yttrandefrihet har offentliganställda? Vilka begränsningar finns i den? Finns det några aktuella ärenden som rör offentliganställdas yttrandefrihet och vad kan vi lära av dem? Utmanas offentliganställdas yttrandefrihet och i sådana fall av vem?

Nils Funcke är journalist och författare i yttrandefrihetsfrågor. Han har varit chefredaktör för Sveriges riksdags tidning Riksdag & Departement, belönats med Stora journalistpriset och varit sekreterare i den parlamentariska Yttrandefrihetskommittén.

Thomas Bull är justitiekansler. Justitiekanslern kan beskrivas som statens jurist som utövar tillsyn över myndigheter och är åklagare vid tryck- och yttrandefrihetsbrott. En viktig uppgift är att värna om meddelarfriheten.

11.15: Paus

11.25: Frågestund med Nils Funcke och Thomas Bull

11.30: Vilken betydelse har människors värderingar för den demokratiska utvecklingen?
World Values Survey (WVS) är ett världsomspännande nätverk av forskare som studerar värderingar och deras inverkan på det sociala och politiska livet. Nätverket samlar in uppgifter om människors värderingar via omfattande enkäter bland representativa urval i 97 länder, av nära 90 procent av jordens befolkning.

Vilken roll spelar utvecklingen av människors värderingar för demokratiserings- och autokratiseringsprocesser? Hur kan man främja demokratiska värderingar? Hur ser utvecklingen ut gällande demokratiska värderingar i Sverige?

Bi Puranen är docent i ekonomisk historia och forskare vid Institutet för Framtidsstudier och generalsekreterare för World Values Survey (WVS).

11.55: Omvärldsbevakning och avslutning

12:00: Programmet är slut