Nätverksträff: Klarar demokratin att lösa klimatomställningen?

09.00 – 09.35

Inledning: Introduktion till demokratinätverket och dagen.

Petra Mårselius, överintendent vid Forum för levande historia.

Mikael Öhman Almén, moderator för träffen och projektledare vid Forum för levande historia.

Demokratin i klimatkrisens tid: Klimatkrisen utgör en stor utmaning för demokratin. Att lösa problemet – att snabbt minska utsläpp av växthusgaser i atmosfären – är väldigt komplext. Demokratin kan som system sägas vara begränsad i tid och rum, vi har mandatperioder och nationer. Samtidigt spänner utsläppens konsekvenser över generations- och nationsgränser.

Klarar demokratin att åstadkomma den samhällsomställning som krävs för att hantera klimatförändringarna? Hur kan de klimatförändringar som nu äger rum och som vi behöver anpassa oss till komma att påverka demokratin? Vad är klimatförnekelse? Och vilken roll har vi som arbetar på statliga myndigheter i allt detta?

Daniel Lindvall, doktor i sociologi vid Uppsala universitet och författare till böckerna Folkstyret i rädslans tid och Upphettning – Demokratin i klimatkrisens tid. Han har även skrivit rapporten Democracy and the Challenge of Climate Change.Lindvall har varit huvudsekreterare för flera statliga utredningar såsom 2014 års Demokratiutredning.

09.35 – 09.40: Paus

09.40 – 10.05

Fortsättning på: Demokratin i klimatkrisens tid - Samtalet fortsätter och du som deltar får ställa frågor till Daniel Lindvall.

Hälsning från riksdagens talman: Talmannen har en central roll i Sveriges demokrati. Talmansämbetet är den högsta post en person kan väljas till i Sverige. Det är talmannen som leder riksdagsarbetet och som är riksdagens främste företrädare.

Andreas Norlén, riksdagens talman. Norlén är invald i Sveriges riksdag som ledamot för Moderaterna. Han har tidigare varit ordförande i konstitutionsutskottet.

10.10 – 10.15: Paus

10.15 – 10.50

Fascismens gröna rötter: konspirationsteorier, kris och kollaps

Den breda klimat- och miljörörelsen är demokratisk. Men det finns också vad som kan beskrivas som en grön fascism eller ekofascism där rasism och konspirationsteorier är centrala delar. Också i radikalnationalistiska politiska sammanhang kan i dag nationalism, rasism och en miljövårdande retorik vävas samman – även om det från samma håll också förekommer ifrågasättanden av människans påverkan på klimatet. Om detta skriver Totalförsvarets forskningsinstitut i rapporten Fascismens gröna rötter:  konspirationsteorier, kris och kollaps. Under detta pass får vi ta del av rapportens främsta resultat.

Hannah Pollack Sarnecki, Totalförsvarets forskningsinstitut. 

Agenda 2030 - ett verktyg för att främja demokrati och klimatomställning?

I Agenda 2030 och FN:s globala mål för hållbar utveckling knyts klimat- och demokratifrågor samman. Det finns både mål som fokuserar på klimat och miljö och mål som fokuserar på demokratirelaterade frågor som jämställdhet, jämlikhet och på fredliga och inkluderande samhällen.

När Statskontoret följde upp myndigheters arbete med Agenda 2030 gjorde de bedömningen att alla myndigheter har en roll i arbetet med agendan. Regeringen har utsett en nationell samordnare för att stödja arbetet med att genomföra agendan.

Under detta pass delar den nationella samordnaren för Agenda 2030 sin bild av hur agendan kan vara ett verktyg i arbetet för att främja demokrati och klimatomställning. Du får veta samordnarens syn på aktuella utmaningar, fungerande arbetssätt och framgångsfaktorer för myndigheters arbete.

Gabriel Wikström, Nationell samordnare Agenda 2030. Wikström har tidigare varit socialdemokratiskt statsråd i Socialdepartementet med ansvar för folkhälso- sjukvårds- och idrottsfrågor.

10.50 – 11.00: Paus

11.00 – 11.30

Fortsättning på: Agenda 2030 - ett verktyg för arbetet för en stark demokrati och klimatomställning?

Samtalet fortsätter och du som deltar får ställa frågor till Gabriel Wikström.

Upphandling som verktyg i arbetet med klimat och demokrati

Varje år görs det upphandlingar för hundratals miljarder kronor i offentlig sektor. De bidrar till att vi har en väl fungerande samhällsservice. Förväntningarna ökar, både hos medborgare och beslutsfattare, på att det offentligas affärer är hållbara. Både miljöhänsyn och sociala hänsyn ska göras. Mål 12 i Agenda 2030, fokuserar på hållbar konsumtion och produktion. Det är också ett av de mål som The Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD) bedömer att Sverige kommer ha störst utmaningar att nå.

Kan upphandling vara ett verktyg för statliga myndigheter i arbetet med klimatomställning och för en stark demokrat? Vad finns det för smarta sätt att få in dessa perspektiv i arbetet?

Ellionor Triay Strömvall & Ola Stjärnborg, hållbarhetsspecialister från Upphandlingsmyndigheten.

11.30 – 11.35: Paus

11.35 – 11.55

Omvärldsbevakning – vad händer på demokratiområdet?

Vi bidrar gemensamt till att få en bild av vad som är aktuellt om utredningar, uppdrag och händelser i omvärlden på demokratiområdet, som kan vara av intresse för statliga myndigheter.

Bodil Sundén, kommunikatör vid Forum för levande historia leder passet.

11.55 – 12.00  

Avslut och utcheckning

Du får information om årets kommande träffar i nätverket och checka ut från träffen genom att reflektera över vad du tar med dig.

12.00: Programmet är slut