Forumträff: Statens arbete mot rasism, hbtqi-fobi och hatbrott

onsdag 8 februari 2023, kl. 9:00 till kl. 12:00 - Digitalt

Jobbar du på en statlig myndighet och vill lära dig mer om rasism och hbtqi-fobi?

Forum för levande historia arrangerar årligen forumträffar för myndigheter, för kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte.

Den här forumträffen handlar om rasistisk registrering i historien och i vår samtid, samt om att mäta rasism. Medverkar gör bland andra Martin Ericsson, forskare vid Lunds universitet, Edda Manga, forskare vid Mångkulturellt centrum och Karim Jebari, forskare vid Institutet för framtidsstudier.

Forumträffen genomförs digitalt via Zoom. Länk till träffen skickas ut till de som är anmälda när det närmar sig.

Forumträffarna är en del i Forum för levande historias arbete inom uppdraget att samordna regeringens nationella plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott.

För vem?

Forumträffen vänder sig till dig som är anställd på statlig myndighet.

Anmälan

Du anmäler dig via formuläret längst ner på denna sida. Sista anmälningsdag är 3 februari. Forumträffen är kostnadsfri.

Vid frågor, vänligen mejla till samordning@levandehistoria.se

Program

08.45 - Tekniskt stöd för deltagare

09.00 - Inledning med Caroline Källner, avdelningschef vid Forum för levande historia

09.30 - Paus

09.35 - Rasistisk registrering i historien

Hur har stat och andra offentliga aktörer använt registrering på rasistisk grund i Sveriges historia?

I Sverige har det offentliga länge fört olika slags register över landets invånare. Hur har stat och andra offentliga aktörer använt registrering på rasistisk grund i Sveriges historia? Under detta pass fördjupar vi oss i registrering av romer och resande.

Martin Ericsson är forskare och docent vid historiska institutionen vid Lunds universitet. Ett av hans forskningsintressen är den svenska rasismens historia, särskilt vetenskapliga rasföreställningar. Ericsson har bland annat skrivit forskningsöversikten Historisk forskning om rasism och främlingsfientlighet i Sverige – en analyserande kunskapsöversikt för Forum för levande historia (2016).

09.50 - Rasistisk registrering i vår samtid

År 2013 avslöjade Dagens Nyheter att polisen i Skåne hade fört ett register över nära 4 700 romer eller personer med nära anknytning till romer. Civil Rights Defenders och 11 personer som förekom i registret stämde staten för kränkningar av de mänskliga rättigheterna. År 2017 föll domen i Svea hovrätt som fastslog att Polismyndigheten gjort sig skyldig till etnisk diskriminering i strid med svensk lag och Europakonventionen.

Vad kan vi lära av historien om registret? Vilka konsekvenser hade registret för romer i Sverige? Vad innebar domen för staten?

John Stauffer, chefsjurist vid Civil Rights Defenders

10.00 - Paus

10.10 -  Att mäta rasism med registerdata och intervjuer

Forskare från Mångkulturellt centrum och Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism vid Uppsala universitet har genom ett forskningsprojekt utvecklat en modell för att på ett vetenskapligt och etiskt försvarbart sätt kunna mäta ojämlikhet kopplad till etnicitet, kallad Balingsholmsmodellen. I modellen används Sveriges befintliga socialstatistik som kompletteras med intervjuer där människor som har erfarenhet av rasism intervjuas om sina livsvillkor. I slutet av 2022 släpptes en antologi som fokuserar på dessa frågor. Den heter Att mäta rasism och har Edda Manga och Mattias Gardell som redaktörer.

Vad kan myndigheter lära sig av Balingsholmsmodellen när det gäller att undersöka rasism? Kan man mäta rasism utan att reproducera rasism? Vilka etiska och metodologiska avvägningar behöver göras?

Edda Manga, vetenskaplig ledare och forskare om rasism vid Mångkulturellt Centrum. Mångkulturellt centrum är en kommunal stiftelse som arbetar för ett samhälle där mångfalden reflekteras i den nationella självbilden och där migrationen är en självklar del i det svenska kulturarvet.

10.25 - Att mäta rasism med enkäter 

På uppdrag av Diskrimineringsombudsmannen gjorde Institutet för framtidsstudier en studie om hur enkäter kan användas för att samla in data om förekomsten och effekterna av diskriminering mot afrosvenskar och andra grupper.

Vad kan myndigheter lära sig av institutets studie när det gäller att undersöka rasism? Vilka etiska och metodologiska avvägningar behöver göras?

Karim Jebari är forskare vid Institutet för framtidsstudier. Institutet är ett självständigt forskningsinstitut med fokus på framtidsfrågor.

10.40 - Paus

10.45 - Gruppdiskussion: Kan statsanställda bidra till etiskt och systematiskt insamlad kunskap om rasism?

11.10 - Paus

11.15 - Analys av registerdata: Ekonomiska villkor för personer med bakgrund utanför Europa

Statistikmyndigheten SCB har på uppdrag av regeringen tagit fram rapporten Ekonomiska villkor för personer med bakgrund utanför Europa. Rapporten baseras på registerdata och beskriver levnadsvillkoren för personer som är födda utanför Europa med minst 10 års vistelsetid i Sverige och personer födda i Sverige med utomeuropeisk bakgrund. SCB beskriver också gruppernas ekonomiska villkor och jämför med personer som har svensk bakgrund. Syftet med uppdraget var att undersöka skillnader i livsvillkor mellan grupper som löper särskild risk att utsättas för rasism och övrig befolkning.

Anna Nyman, utredare vid SCB.

11.25 - Samtal med Edda Manga och Karim Jebari om utmaningar och möjligheter med olika sätt att mäta rasism

Edda och Karim delar sina reflektioner från passen hittills och svarar på frågor från deltagarna.

Bodil Sundén, kommunikatör vid Forum för levande historia leder samtalet.  

11.45 - Avslutning

12.00 - Programmet är slut

Tid och plats

När: onsdag 8 februari 2023, kl. 9:00 till kl. 12:00
Var: Digitalt
För vem: Anställda på statlig myndighet

Sista anmälningsdag har passerat och det går därför inte längre att anmäla sig till evenemanget