Vad är antiziganism?

Antiziganism är en form av rasism som drabbar personer som är eller antas vara romer. Ordet antiziganism betyder enligt Svenska Akademiens ordlista en ”fientlig inställning till romer”. Ordet kopplas ihop med de fördomar och stereotypa idéer som har funnits och fortfarande finns om romer. Det har alltså inte att göra med individens identitet utan med förövarens föreställningar.

Ett utmärkande drag för antiziganism är att romer betraktas som ”avvikande” och inte tillhörande befolkningen, trots att en del romska grupper har levt i Sverige i hundratals år. Det finns också stereotyper som är särskilt kopplade till antiziganism. De handlar bland annat om att romer tigger eller vill leva ett kringflackande liv.

Fördomar och fientlighet mot romer har en lång historia. De är fortfarande ett allvarligt problem i många länder, däribland Sverige. Genom historien har romer utsatts för kränkningar, steriliseringar, förföljelse och massmord. Under andra världskriget mördade nazisterna en stor del av den romska befolkningen i Europa.

Flera statliga rapporter visar att antiziganism förekommer i alla delar av samhället: på arbetsplatsen, inom sjukvården, i skolan och i mataffären. Detta påverkar romers liv och gör det svårare att delta på lika villkor i samhället.

Personer som bär traditionella romska kläder är särskilt utsatta. Därför väljer många att dölja sin romska identitet. Det kan i sin tur leda till att språk och kultur går förlorade.

Antiziganismen bygger på fördomar och stereotypa uppfattningar kopplade till det nedsättande ordet “zigenare” eller ”tattare”. Fram till 1900-talet var orden synonyma begrepp i svenskan. Ordet ”zigenare” har sitt ursprung i det grekiska ordet “atstiganoi” och betyder ungefär “de oberörbara”. ”Atsiganoi” blir “tsigan” som blir till “zigoiner” eller “zigenare”. Sedan erkännandet av romer som nationell minoritet år 2000 har medvetenheten om den negativa laddningen ökat. Begreppet anses inte vara neutralt och omtalas därför ibland som ”z-ordet”, i likhet med “n-ordet”. Ordet ”tattare” härstammar från en förväxling med det turkspråkiga folket tatarer och ses som nedvärderande och kränkande.

Ordet “gypsies” som en del romer kallar sig i engelsktalande länder bottnar i föreställningen att romer kom från Egypten. Många romska grupper presenterade sig som egyptier på pilgrimsfärd och fick då möjligheter att vandra vidare Egyptians blev med tiden “gypsies”. Vissa romer använder begreppet ”Gypsy” om sig själva medan andra ser begreppet som kränkande. Forskare, myndigheter och romska aktivister använder som regel ordet antiziganism även om det innehåller denna orddel. Det beror på att antiziganism handlar om fördomar och motiv, inte vilken egentlig etnicitet personen som är utsatt har. Antiziganism handlar i stället om antagandet om vem som är rom.

Rasism kan definieras på flera olika sätt. Ett gemensamt inslag i många definitioner är att människor delas in och värderas utifrån föreställningar om egenskaper kopplade till grupptillhörighet. Vissa definitioner betonar individens attityder och handlingar, medan andra lyfter fram hur rasism tar sig uttryck på institutionell eller strukturell nivå.

Den definition som regeringen använder i den nationella handlingsplanen mot rasism och hatbrott är:

Uppfattningar om att människor på grund av föreställningar om ras, nationellt, kulturellt eller etniskt ursprung, religion, hudfärg eller annat liknande förhållande är väsensskilda från varandra och att de därmed kan eller bör behandlas på olika sätt.

Rasism innebär enligt denna definition att sortera och rangordna människor utifrån föreställningar om nedärvd grupptillhörighet. Det är möjligt att bära på föreställningar och fördomar om romer (eller andra grupper) utan att vara fientligt inställd till dessa. Den enskilda behöver inte heller vara medveten om att ens föreställningar bygger på fördomar. Därför kan även personer som uppfattar sig själva som antirasistiska bära på antiziganistiska eller andra rasistiska uppfattningar.

Antiziganism är en form av rasism riktad mot romska grupper med specifika föreställningar om som är eller uppfattas vara romer.  Det finns olika definitioner av, och perspektiv på, ordet antiziganism.

I regeringens handlingsplan mot rasism anges antiziganism som en form av rasism som riktas mot romer eller människor som uppfattas vara romer, med en månghundraårig historia i Europa. Många romer vittnar än i dag om diskriminering, förtryck och förakt som en del av vardagen.

I handlingsplanen anges också att Sverige står bakom IHRA:s (International Holocaust Remembrance Alliance) icke-rättsligt bindande arbetsdefinition av antiziganism:

Antiziganism är såväl enskilda yttringar och handlingar som institutionella policyer och praxis som innebär marginalisering, utestängning, fysiskt våld, nedvärdering av romska kulturer och livsstilar och hatspråk riktat mot romer, samt andra enskilda och grupper som under nazitiden blev, och än i dag blir, sedda, stigmatiserade och förföljda som ”zigenare”. Detta leder till att romer behandlas som en främmande grupp och förknippas med en rad olika nedsättande stereotyper och förvrängda föreställningar som utgör en särskild form av rasism.

Det finns också andra definitioner. Bland annat har en europeisk koalition av forskare och det romska civilsamhället kallad Alliance against antigypsyism lanserat en egen definition:

Antiziganism är ett historiskt konstruerat, ihållande komplex av rasism mot sociala grupper som identifieras under stigmatiseringen "zigenare" eller andra relaterade termer, och innefattar:     

1. En homogeniserande och essentialiserande uppfattning och beskrivning av dessa grupper;    
2. Tillskrivning av särskilda egenskaper till dem;    
3. Diskriminerande sociala strukturer och våldshandlingar som uppstår mot denna bakgrund, som har en förnedrande och utfrysande effekt och som reproducerar strukturella nackdelar

Den främsta skillnaden är att de strukturella konsekvenserna av antiziganism betonas, inte bara attityder, handlingar och processer.