Neuengamme

1938–1945

Neuengamme var ett koncentrationsläger utanför Hamburg i norra Tyskland. Från början var det ett satellitläger till Sachsenhausen, som upprättades för att fångarna skulle arbeta i en tegelfabrik som låg där. De första fångarna transporterades dit i december 1938, för att bygga upp lägret. I juni 1940 blev Neuengamme ett självständigt koncentrationsläger. Totalt sändes omkring 106 000 fångar till Neuengamme. 55 000 av dem dog i lägret.

Förutom arbetet i själva tegelfabriken fick fångarna i Neuengamme också bygga en kanal och ett järnvägsspår från fabriken. År 1942 började privata tyska företag att bygga egna satellitläger till Neuengamme, för att kunna utnyttja fångarna som tvångsarbetskraft. De flesta av satellitlägren var knutna till rustningsindustrin. År 1945 hade Neuengamme 70 satellitläger.

Tiotusentals fångar deporterades under krigsåren från de tyskockuperade länderna till Neuengamme. Hösten 1941 började sovjetiska krigsfångar att sändas dit. Till slut fanns där 34 500 sovjetmedborgare, vilket gjorde dem till den största nationella gruppen i lägret. Sommaren 1944 kom stora grupper av judar, främst från Ungern och Polen. Under perioden 1944 till våren 1945, fanns totalt omkring 13 000 judar i Neuengamme.

Neuengamme användes även som uppsamlingsläger för omkring 7 000 norska och danska fångar. Under april 1945 transporterades de till Sverige av svenska Röda Korsets vita bussar.

De sista dagarna i april 1945 började tyskarna att evakuera lägret. Tusentals av fångarna dog under dessa dödsmarscher. Över 10 000 fångar fördes till hamnstaden Lübeck, där de lastades ombord på tre större fartyg. Den 3 maj angreps fartygen av brittiskt flyg, som trodde att det var tyska trupptransportfartyg. Mer än 7 000 av fångarna miste livet under angreppet.

När Brittiska styrkor nådde fram till Neuengamme den 5 maj 1945 var lägret tomt.

Texterna i Fakta om Förintelsen är skrivna av fil dr. Ingela Karlsson 2008-2009, uppdaterade/redigerade 2010-2011.


REFERENSER

Yehuda Bauer,(2001), A History of The Holocaust. New York.

Friedemann Bedürftig (2007), Tredje riket från uppgång till fall. Stockholm.

Janrense Boonstra, Hans Jansen & Joke Kniesmeyer (1991), Antisemitismen. En historisk skildring i ord och bild. Stockholm.

Joseph Borkin (1978), Hitler & IG Farben. En skildring av alliansen mellan den tyska krigsmakten och den multinationella kemijätten. Stockholm.

Stéphande Bruchfeld & Paul A. Levine (1998), …om detta må ni berätta... En bok om Förintelsen i Europa 1933–1945. Forum för levande historia, Stockholm.

Stéphane Bruchfeld, ”Rikskristallnatten” i historien. Tal vid minnesstund den 9 november 2006 arrangerad av Svenska kommittén mot antisemitism.

Bjarte Bruland (1995), Forsøket på å tilintetgjøre de norske jødene. Hovedoppgave i historie, universitetet i Bergen.

Lucy S. Dawidowics (1990), The War against the Jews 1933–1945. Suffolk.

Deborah Dwork & Robert Jan von Pelt (2003), Holocaust. A history. New York.

Saul Friedländer (2011), Förföljelsens år 1933–39. Tredje riket och judarna, del I. Stockholm.

Saul Friedländer (2011), Utrotningens år 1939–45. Tredje riket och judarna, del II. Stockholm.

Peter Hayes (1987), Industry and ideology. IG Farben in the Nazi era. Cambridge.

Magnus Hermansson-Adler & Christer Mattsson (2009), Till Förintelsens minnesplatser i Polen – En resehandledning med syfte att vägleda och inspirera. Forum för levande historia, Stockholm.

Raul Hillberg (1963), Hur de europeiska judarna förintades. Stockholm.

Stig Jonasson (1990), Nazismen i dokument. Stockholm.

Ian Kershaw (2008), Hitler. En biografi. Stockholm.

Hans Kirchoff (2005), Et menneske uden pas er ikke noget menneske. Odense.

Leo Kramár (2000), Rasismens ideologer. Från Gobineau till Hitler. Stockholm.

Hans Lindberg (1973), Svensk flyktingpolitik under internationellt tryck 1936–1941. Stockholm.

Ingrid Lomfors (1996), Förlorad barndom – återvunnet liv. De judiska flyktingbarnen från Nazityskland. Göteborg.

Thomas Magnusson & Jörgen Weibull (1986), Tragedins andra del, Bonniers världshistoria del 17. Stockholm.

Sven Nordlund (2009), Affärer som vanligt. Ariseringen i Sverige 1933–1945. Lund.

 Norges Offentlige Utredninger 1997:22, Inndragning av jødisk eiendom i Norge under den 2. verdenskrig. Oslo.

Kristian Ottosen (1989), Natt og tåke. Historien om Natzweiler-fangene. Oslo.

Kristian Ottosen (1995), Kvinneleiren. Historien om Ravensbrück-fangene. Oslo.

Kristian Ottosen (1995) Nordmenn i fangenskap 1940–1945. Oslo.

Laurence Rees (2007), Auschwitz. Den slutgiltiga lösningen. Stockholm.

Cesare Salmaggi & Alfredo Pallavisini (1986), Andra världskriget dag för dag på alla fronter. Stockholm.

Ben Shephard (2005), Befrielsen av Bergen-Belsen. Lund.

William L. Shirer (1998), Det Tredje rikets uppgång och fall. Det nazistiska Tysklands historia. Stockholm.

Hans Sode-Madsen (2003), ”Theresienstadt og de danske jøder” i I Hitler-Tysklands skygge. Dramaet om de danske jøder 1933–1945, red. Hans Sode-Madsen. Aschehoug.

Hans Sode-Madsen (2005), Reddet fra Hitlers helvede. Danmark og De Hvide Busser 1941–1945. Aschehoug.

Ingvar Svanberg & Mattias Tydén (2005), Sverige och Förintelsen. Debatt och dokument om Europas judar 1933–1945. Stockholm.