Mauthausen

1938–1945

Mauthausen var ett koncentrationsläger som låg öster om staden Linz i norra Österrike. Det började byggas i augusti 1938, några månader efter att Österrike hade införlivats i Nazityskland. Det var det första nazityska lägret som upprättades utanför det egentliga Tysklands gränser.

Mauthausen var beläget i närheten av ett stort granitstenbrott, som drevs av det SS-ägda Deutsche Erd- und Steinwerke. Fångarna fick bryta granit som användes till storslagna byggnader i de tyska städerna och till nazistiska monument. Omkring 1 100 fångar sändes till Mauthausen under hösten 1938. Det var främst politiska motståndare och kriminella från Tyskland och Österrike. De allra första fångarna som anlände fick både bygga upp lägret och arbeta i stenbrottet.

Lägret i Mathausen var ett av de mest brutala, fångarna som kom dit skulle arbeta tills de dog. Under krigsåren användes lägret främst för politiska och ideologiska motståndare mot naziregimen, som sändes dit från tyskkontrollerade områden. Mathausen fungerade både som ett koncentrationsläger och en avrättningsplats för motståndare.

Mauthausen var indelat i tre sektioner: fånglägret, ett administrativt område och SS-bostäder. Själva fånglägret var också indelat i tre olika områden.

Läger 1 bestod av 20 baracker. Varje barack var byggd för 300 fångar, men ofta var dubbelt så många tvungna att tränga ihop sig. Några av barackerna var karantänbaracker. Där fick nyanlända fångar tillbringa de första tre veckorna.

Läger 2 bestod av fyra verkstadsbaracker, som från och med början av 1944 även fick fungera som karantänbaracker.

Läger 3 byggdes våren 1944. Där fanns sex baracker dit sjuka och svaga fångar fördes innan de avrättades. I början av 1942 inrättades en gaskammare i lägret.

Under Mauthausen fanns 56 satellitläger, varav de flesta var knutna till rustningsindustrin. Det största satellitlägret var Gusen.

Mathausen var mycket överbefolkat, matransonerna var minimala och de sanitära förhållandena var fruktansvärda. Sjukdomsepidemier bröt ständigt ut och dödade många. Totalt passerade nära 200 000 fångar genom lägret. Omkring 119 000 av dem dog i lägret, varav 38 000 var judar.

Ett stort antal av fångarna i Mauthausen dog under det hårda och tunga tvångsarbetet i stenbrottet, som försiggick under rent sadistiska förhållanden. Bland annat tvingades fångarna bära stora tunga stenar upp för en lång brant trappa i stenbrottet, enbart för att de skulle plågas.

Den första gruppen av judar kom till Mauthausen i maj 1941. Under 1944 anlände stora transporter av judar från Auschwitz till Mauthausen. Under de första månaderna av 1945 kom också stora grupper av ungerska judar till lägret. De hade varit internerade i mindre läger utefter gränsen mellan Österrike och Ungern, där de hade tvingats att bygga försvarsfästningar. När krigsfronten närmade sig utrymdes dessa läger och fångarna fick gå till fots till Mauthausen. Många dog utefter vägen.

Judarna i Mauthausen behandlades värre än övriga fångar. Bland annat tvingades de gräva underjordiska tunnlar i satellitlägren, där det byggdes underjordiska ammunitionsfabriker. Efter någon månad i lägret, var de judiska fångarna helt nedbrutna, både fysiskt och psykiskt.

Mauthausen befriades av amerikanska trupper den 5 maj 1945.

Texterna i Fakta om Förintelsen är skrivna av fil dr. Ingela Karlsson 2008-2009, uppdaterade/redigerade 2010-2011.


REFERENSER

Yehuda Bauer,(2001), A History of The Holocaust. New York.

Friedemann Bedürftig (2007), Tredje riket från uppgång till fall. Stockholm.

Janrense Boonstra, Hans Jansen & Joke Kniesmeyer (1991), Antisemitismen. En historisk skildring i ord och bild. Stockholm.

Joseph Borkin (1978), Hitler & IG Farben. En skildring av alliansen mellan den tyska krigsmakten och den multinationella kemijätten. Stockholm.

Stéphande Bruchfeld & Paul A. Levine (1998), …om detta må ni berätta... En bok om Förintelsen i Europa 1933–1945. Forum för levande historia, Stockholm.

Stéphane Bruchfeld, ”Rikskristallnatten” i historien. Tal vid minnesstund den 9 november 2006 arrangerad av Svenska kommittén mot antisemitism.

Bjarte Bruland (1995), Forsøket på å tilintetgjøre de norske jødene. Hovedoppgave i historie, universitetet i Bergen.

Lucy S. Dawidowics (1990), The War against the Jews 1933–1945. Suffolk.

Deborah Dwork & Robert Jan von Pelt (2003), Holocaust. A history. New York.

Saul Friedländer (2011), Förföljelsens år 1933–39. Tredje riket och judarna, del I. Stockholm.

Saul Friedländer (2011), Utrotningens år 1939–45. Tredje riket och judarna, del II. Stockholm.

Peter Hayes (1987), Industry and ideology. IG Farben in the Nazi era. Cambridge.

Magnus Hermansson-Adler & Christer Mattsson (2009), Till Förintelsens minnesplatser i Polen – En resehandledning med syfte att vägleda och inspirera. Forum för levande historia, Stockholm.

Raul Hillberg (1963), Hur de europeiska judarna förintades. Stockholm.

Stig Jonasson (1990), Nazismen i dokument. Stockholm.

Ian Kershaw (2008), Hitler. En biografi. Stockholm.

Hans Kirchoff (2005), Et menneske uden pas er ikke noget menneske. Odense.

Leo Kramár (2000), Rasismens ideologer. Från Gobineau till Hitler. Stockholm.

Hans Lindberg (1973), Svensk flyktingpolitik under internationellt tryck 1936–1941. Stockholm.

Ingrid Lomfors (1996), Förlorad barndom – återvunnet liv. De judiska flyktingbarnen från Nazityskland. Göteborg.

Thomas Magnusson & Jörgen Weibull (1986), Tragedins andra del, Bonniers världshistoria del 17. Stockholm.

Sven Nordlund (2009), Affärer som vanligt. Ariseringen i Sverige 1933–1945. Lund.

 Norges Offentlige Utredninger 1997:22, Inndragning av jødisk eiendom i Norge under den 2. verdenskrig. Oslo.

Kristian Ottosen (1989), Natt og tåke. Historien om Natzweiler-fangene. Oslo.

Kristian Ottosen (1995), Kvinneleiren. Historien om Ravensbrück-fangene. Oslo.

Kristian Ottosen (1995) Nordmenn i fangenskap 1940–1945. Oslo.

Laurence Rees (2007), Auschwitz. Den slutgiltiga lösningen. Stockholm.

Cesare Salmaggi & Alfredo Pallavisini (1986), Andra världskriget dag för dag på alla fronter. Stockholm.

Ben Shephard (2005), Befrielsen av Bergen-Belsen. Lund.

William L. Shirer (1998), Det Tredje rikets uppgång och fall. Det nazistiska Tysklands historia. Stockholm.

Hans Sode-Madsen (2003), ”Theresienstadt og de danske jøder” i I Hitler-Tysklands skygge. Dramaet om de danske jøder 1933–1945, red. Hans Sode-Madsen. Aschehoug.

Hans Sode-Madsen (2005), Reddet fra Hitlers helvede. Danmark og De Hvide Busser 1941–1945. Aschehoug.

Ingvar Svanberg & Mattias Tydén (2005), Sverige och Förintelsen. Debatt och dokument om Europas judar 1933–1945. Stockholm.